Lista över operativsystem

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

[redigera] Indelning av operativsystem

Operativsystem kan kategoriseras baserat på olika kriterier (kategorierna överlappar varandra).

Koncept (exempelvis Unix, Windows, MS-DOS, Mac OS)
Licens (kommersiellt eller öppen källkod)
Utvecklingsfas (historiskt eller nutida)
Användningsområde (generellt, arbetsstation, server, inbyggt)
Syfte (exempelvis produktion, forskning, hobby eller realtid)

[redigera] Tidiga, historiskt betydelsefulla

CTSS (The Compatible TimeShare System, utvecklat på MIT av Corbato med flera)
Incompatible_Timesharing_System (The Incompatible Timeshare System, utvecklat på MIT för DEC 10 / 20 stordatorer)
THE operating system (utvecklat av Dijkstra med flera)
Multics (gemensamt operativsystemsutecklingsprojekt mellan Bell Labs, GE, och MIT)
Master programme utvecklat för Leo Computers, Leo III 1962
Se Operativsystemens tidslinje.

[redigera] Tidiga, slutna operativsystem för mikrodatorer

Apple DOS (första versionen brändes i ROM och innehöll fast program (firmware) samt en integrerad BASIC-tolk, sedermera levererades systemet med Microsoft BASIC)
Business Operating System (BOS) - multiplattform, baserat på kommandoprompt
UCSD p-System, CPM-86, PC-DOS
TRS-DOS, ROM OS (i stort sett Microsofts tillämpning av BASIC med vissa utökningar för hantering av filsystem)
Flex (av Technical Systems Consultants för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800 processorer: SWTPC, Tano, Smoke Signal Broadcasting, Gimix, etc)
FLEX9 (av TSC för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809 processorer)
mini-FLEX (av TSC på 5.25" disketter för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800 processorer)

[redigera] Slutna

[redigera] Acorn

[redigera] Amiga

AmigaOS

[redigera] Atari ST

[redigera] Apple/Macintosh

[redigera] Ardence

[redigera] Be

[redigera] Digital

Sedermera Compaq/HP

AIS
OS-8
ITS (för PDP-6 och PDP-10)
TOPS-10 (för PDP-10)
WAITS
TENEX (från BBN)
TOPS-20 (för PDP-10)
RSTS/E (kördes på flera olika maskiner, främst PDP-11)
RSX-11 (fleranvändarsystem med multikörning för PDP-11)
RT-11 (enanvändarsystem för PDP-11)
VMS (för VAX, Alpha och Itanium-baserade datorer, senare omdöpt till OpenVMS)
Ultrix (DEC:s första version av Unix för VAX och PDP-11, baserat på BSD)
Digital UNIX (blev sedermera HPs Tru64)

[redigera] IBM

IBSYS
OS/2
OS/3
OS/36
OS/38
AIX (en version av Unix)
OS/400 (i5/OS)
VM/CMS
DOS/360
DOS/VSE
OS/360
MFT (sedermera OV/VS1)
MVT (sedermera OV/VS2)
SVS
MVS (sista varianten av MVT)
TPF
ALCS
OS/370
OS/390
z/OS (senaste versionen av IBMs operativsystem för stordatorer)
Basic Operating System
PC-DOS (en variant av MS-DOS från IBM)

[redigera] ICT/ICL

GEORGE
VME
DME
TME

[redigera] Microsoft

MS-DOS
Microsoft Windows
- Windows 1.0
- Windows 2.0
- Windows 3.0, den första versionen med betydande kommersiellt genomslag
- Windows 3.1
- Windows 95
- Windows 98, även en andra utgåva av Windows 98 finns med namnet Windows 98 SE
- Windows ME
Windows NT (utvecklat vid Microsoft av en grupp ledd av David Cutler)
- Windows NT 3.1
- Windows NT 3.5
- Windows NT 3.51
- Windows NT 4
- Windows 2000
- Windows XP (baserat på Windows 2000)
- Windows Server 2003
- Windows Vista
Xenix (licensierad version av Unix; såld till SCO under 90-talet)
Windows CE (kompaktutgåva för handdatorer)
Windows Mobile (nyare versioner av Windows CE heter numera Windows Mobile)

[redigera] Norsk Data

Sintran

[redigera] Sun Microsystems

SunOS (en BSD-variant)
Solaris (SunOS omskrivet till UNIX System V)

[redigera] Andra proprietära Unix-lika och POSIX-kompatibla system

Aegis/OS (Apollo Computers)
AtheOS (fortsätter som Syllable efter en förgrening av koden)
Cromix (Unix-emulerande operativsystem från Cromemco)
Coherent (Unixliknande operativsystem från Mark Williams Co. för PC datorer)
DNIX
HP-UX från HP
Idris funktionskopia från Whitesmiths
IRIX från SGI
Mac OS X från Apple Inc
Menuet
NeXTSTEP
OS-9 Unix-likt RTOS. (Unix-emulerande operativsystem frånMicroware för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809 processorer)
- OS-9/68k (Unix-emulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 680x0processorer; utvecklades från OS-9)
- OS-9000 (portabel Unix-emulerande operativsystem frånMicroware; en av tillämpningarna fungerade med Intel x86)
OSF/1
OPENSTEP
Plan 9 (nätverksoperativsystem skapat av Bell Labs)
Inferno
Rhapsody
RiscOS
SCO OpenServer (from SCO, bought by Caldera who re-renamed themselves SCO)
System V (a release of AT&T Unix, 'SVr4' was the 4th minor release)
UNIflex (Unix emulerande OS av TSC för DMA-capable, extended addresses, Mototola 6809 baserade datorer; till exempel SWTPC, GIMIX, ...)
UniCOS
UTS (Universal Timesharing System) (Amdahls egna "mainframe" Unix baserad på Unix System V, kördes på IBM S/370 arkitektur antingen under IBM's VM eller som ett native operativsystem)

[redigera] Fria Unix-lika

[redigera] Forskning Unix-lika och andra POSIX-kompatibla system

Minix (study OS utvecklat av Andrew S. Tanenbaum i Nederländerna)
Unix (OS utvecklat vid Bell Labs ca 1970 ursprungligen av Ken Thompson)
Amoeba (forskningsOS av Andrew S. Tanenbaum)

[redigera] Open source Unix-liknande

BSD (Berkeley Software Distribution, ett Unix-liknande operativsystem för DECs VAX-datorer)
- DragonFly BSD (projekt med grund i FreeBSD 4.9)
- FreeBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- NetBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- OpenBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- PC-BSD
GNU/Hurd
GNU/Linux
Linux (fri Unix-liknande operativsystemskärna)
SSS-PC Utvecklat vid Tokyos universitet

[redigera] MS-DOS-varianter

DR-DOS (MS-DOS kompatibelt operativsystem från Digital Research, senare Novell, Caldera, ..; används fortfarande för vissa speciella projekt)
FreeDOS (funktionskopia av MS-DOS med öppen källkod)
MS-DOS (operativsystem från Microsoft för PC-datorer)
PC-DOS (IBMs version av DOS för PC-datorer)
QDOS (utvecklat vid Seattle Computer Products av Tim Paterson för Intels 808x processorer; även kallat SCP-DOS; licensierat till Microsoft — blev MS-DOS/PC-DOS)
ZDOS (en nyare 32-bitars DOS-variant utvecklad av ett mindre svenskt företag som heter Zebor Technology)

[redigera] Forskningssystem, icke-Unix

K42, forskningsoperativsystem från IBM med öppen källkod
Mach (från forskning om operatisystemskärnor vid CMU; se även NeXTSTEP)
TUNES, 1994
V från Stanford, tidigt 80-tal

[redigera] Generiska/commodity, icke-Unix, övriga

AOS, sedermera kallad Bluebottle (en samtida aktiv uppdatering till Oberon operating system)
AROS, öppen källkod (Amiga Research Operating System)
Bluebottle (se AOS)
Control Program/Monitor
- CP/M-86 (CP/M för Intel 8088/86 från Digital Research)
- MP/M-80 (Multi programming versionen av CP/M-86 från Digital Research)
UCSD p-System (portabel komplett programmeringsmiljö/operativsystem/virtuell maskin utvecklad genom ett studentprojekt vid Univsiteten i California och San Diego; samordnat av Professor Ken Bowles; skrivet i Pascal)
FLEX9 (by TSC for Motorola 6809 based machines; successor to FLEX, which was for Motorola 6800 CPUs)
GEM (användargränssnitt för MS-DOS, DR-DOS och TOS från Digital Research)
JavaOS
SSB-DOS (utevecklat av TSC för Smoke Signal Broadcasting; en variant av FLEX i de flesta avseenden)
DESQView (fönstergränssnitt för MS-DOS, ca 1985)
GEOS
NewOS öppen källkod
Oberon operating system/(utvecklat vid ETH-Zurich av Niklaus Wirth mfl) för Ceres- och Chameleon-datorer, se även Oberon (programspråk)
OS/2 (Windows/MS-DOS kompatibelt operativsystem ursprungligen utvecklat tillsammans med Microsoft men slutligen övertaget av IBM, en teknisk förbättring jämfört med DOS och Windows men ingen kommersiell framgång.)
TripOS, 1978
Visi On (första grafiska användargränssnittet för PC-datorer, ingen kommersiell framgång)
VME från International Computers Limited (ICL)
MorphOS (från Genesi)
NetWare (från Novell)
NeXTStep (vilket senare mer eller mindre blev Mac OS X)
Pick (ofta licensierat och omdöpt)
Primos från Prime Computer
BS2000 från Siemens AG

[redigera] Hobby-OS

LainOS (projekt som baserar sig på FreeBSD och arbetar med målsättningen att reproducera användargränssnittet "Navi" från animeserien Serial Experiments Lain)
ReactOS (en funktionskopia av Windows NT med öppen källkod)
Panalix
SECOS - Operativsystem med hög säkerhetsklass
SkyOS (hobby / kommersiellt skrivbordsoperativsystem för PC-datorer)
Trion Operating System
Visopsys (hobby-OS för PCs)

[redigera] Användningsområde

[redigera] Handdatorer (PDA)

Palm OS från Palm One; numera avknoppade PalmSource (till exempel på Palm och Handspring)
Pocket PC från Microsoft
EPOC ursrungligen Psion (UK), numera Symbian, ofta referat till som: Symbian OS
Windows CE från Microsoft
Linux på Sharp Zaurus