Aprilskämt
Aprilskämt är en typ av practical joke som tillämpas över stora delar av världen den 1 april. I Sverige är det vanligt att massmedia har falska artiklar och reportage den första april.
I Storbritannien, USA och Australien kallas dagen för All Fools' Day eller April Fools' Day. I Frankrike kallas den som blir utsatt för aprilskämt för un poisson d'avril (aprilfisk) och i Skottland för en gowk (gök/dummerjöns). I Indien lurar man också folk under Holi-festen den 31 mars.
Innehåll |
Historia [redigera]
En teori för aprilskämtens uppkomst är följande: Tidigare började det nya året den 25 mars och första april var oktaven, det vill säga den åttonde dagen, då festligheterna kulminerade och avslutades. När tidpunkten flyttades till första januari (år 153 f.Kr.) var det många som struntade i den nya situationen och fortsatte fira nyår i april. Ofta skämtades med dessa personer och senare blev det tradition att utsätta någon för skämt den första april.[källa behövs]
Att narras april kan möjligtvis vara en kvarleva från romarnas Cerealia, som firades i början på april. Det sägs att Proserpina roade sig på Elyséens ängder och precis hade plockat famnen full med påskliljor, då Pluto tog med henne till underjorden. Hennes mor, Ceres, hörde ekot av hennes skrik och begav sig ut för att leta efter sin dotter; men det var helt förgäves, hon blev narrad att leta efter "ekot av ett skrik" eller söka efter "göken/dummerjönsen".[källa behövs]
Man tror att första april-skämten kom till Sverige på mitten av 1600-talet. Skämtet gick då ut på att lura någon att gå dumma ärenden - till exempel fick den lurade ett brev, en så kallad aprilsedel.[1]
Aprilramsor [redigera]
- Svenska - "April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill"
- Franska - "Aprilfisk" (poisson d'avril)
- Finska - "April april, ät sill och drick lervatten till"[2] (aprillia, aprillia, syö silliä, juo kuravettä päälle)
- Tyska - "April, April, der macht was er will!"
- Danska - "April-narr!" (Aprilsnar!)
- Norska - "Aprilsnarr!"
Kända aprilskämt [redigera]
Aprilskämt i svenska massmedier [redigera]
1950: Öland lossnar [redigera]
Den 1 april 1950 meddelade den svenska tidningen Göteborgs-Posten (GP) att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten.
1962: Nylonstrumpan över TV-apparaten [redigera]
Innan det fanns färg-TV i Sverige sändes den 1 april 1962 ett inslag i Sveriges Televisions nyheter där Kjell Stensson berättade att man nu installerat ny utrustning i TV-huset. Den gjorde så att man inte skulle behöva köpa en ny TV-apparat för att få tv-bilden i färg. Det skulle tills vidare räcka med att klippa upp en nylonstrumpa och sätta fast den över bildrutan på den gamla svartvita TV-apparaten. Nylonstrumpan på Svt play:s öppet arkiv
1980: Sommartid införs i smyg [redigera]
Den 1 april 1980 skrev DN att sommartiden hade införts i smyg, utan föregående information: alla klockor gick fel, ingen visste vad klockan egentligen var, och totalt kaos rådde överallt, enligt DN. I verkligheten infördes sommartiden den 6 april 1980, då Sverige fick sommartid för första gången sedan år 1917. Från 1981 och framåt började sommartiden istället den sista söndagen i mars.
Sport [redigera]
- Den 1 april 1980 visades ett inslag i sportnytt om att Råsundastadion blivit för dyr i drift och därför sålts till Anders Wall och dennes Beijerinvest för den symboliska summan av 1 krona. Vid restaurationer av stadion hade sedan stora guldfyndigheter hittats och ingen fotboll var därför genomförbar inom en överskådlig framtid. Den före detta förbundskaptenen Georg 'Åby' Ericson intervjuades på plats och beklagade sig över hur fotbollen var mer värd än alla guldfyndigheter som gjorts.[3]
- Den 1 april 1993 vann Brynäs IF den tredje SM-finalen hemma i Gavlerinken mot Luleå HF med 7–4. Därmed hade Brynäs reducerat till 1-2 i matcher och Luleå kunde därför ännu inte fira sitt första SM-guld (det skulle komma att dröja tre år till). Efter slutsignalen berättade SVT:s kommentator Arne Hegerfors att matchen skulle spelas om, samtidigt som TV-tittarna fick se hur åskådarna gick in i arenan igen. Experten Anders Parmström fyllde i med att orsaken var att Brynäs tränare Tommy Sandlin "tagit en rövare" och låtit sina spelare spela matchen med klubbor med otillåten vinkel på bladet. Hegerfors avslutade då sändningen med att SVT tyvärr inte kunde visa "den nya" matchen eftersom andra program skulle visas men SVT skulle givetvis bjuda på bilder i morgondagens Sportnytt. Den 2 april stod det dock klart för alla att firma Hegerfors/Parmström spelat in skämtet redan i samband med att publiken gick in i arenan den första, och enda, gången.
- Den 1 april 1996 sa SVT Sports Fotbollskväll att den svenske fotbollsspelaren Tomas Brolin skulle lånas tillbaka till det svenska laget IFK Norrköping. Brolin som spelade i Leeds hade sagt detta till SVT som aprilskämt. Hans tränare blev mycket irriterad över tilltaget.
- Den 1 april 1997 påstod SVT Text att den brasilianske fotbollsspelaren Ronaldo var klar för spel i det svenska laget AIK.
- Den 1 april 2005 meddelade Sporten på TV4 att holländaren Giovanni van Bronckhorst var klar för spel i BK Häcken.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Lena Kättström Höök. ”Första april”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?PublicationId=1778. Läst 20 maj 2009.
- ^ Forskningscentralen för de inhemska språken (på finska)
- ^ http://www.youtube.com/watch?v=6M4b2ej_muo
Vidare läsning [redigera]
- MacDougall, Curtis Daniel (1958) (på eng). Hoaxes. Dover books. New York: Dover. Libris 1870278. Redogör bland annat för olika aprilskämt genom historien, i synnerhet sådana som publicerats i dagstidningar.
