Aprilskämt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Danskt aprilskämt (2001)

Aprilskämt är en typ av practical joke som tillämpas över stora delar av världen den 1 april. I Sverige är det vanligt att massmedia har falska artiklar och reportage den första april.

I Storbritannien, Irland, Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland kallas dagen för All Fools' Day eller April Fools' Day. I Frankrike kallas den som blir utsatt för aprilskämt för un poisson d'avril (aprilfisk) och i Skottland för en gowk (gök/dummerjöns). I Indien lurar man också folk under Holi-festen den 31 mars.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Franska vykort från början av 1900-talet.

Man tror att första april-skämten kom till Sverige i mitten av 1600-talet. Skämtet gick då ut på att lura någon att gå dumma ärenden - till exempel fick den lurade ett brev, en så kallad aprilsedel.[1]

Aprilramsor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska – "April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill"
  • Franska – "Aprilfisk" (poisson d'avril)
  • Finska – "April april, ät sill och drick lervatten till"[2] (aprillia, aprillia, syö silliä, juo kuravettä päälle)
  • Tyska – "April, April, der macht was er will!"
  • Danska – "April-narr!" (Aprilsnar!)
  • Norska – "Aprilsnarr!"
  • Nederländska – "Eén april, kikker in je bil! (die er nooit meer uit wil)" (Den första april, groda i din rumpa! (som aldrig vill ut igen))

Kända aprilskämt[redigera | redigera wikitext]

Aprilskämt i svenska massmedier[redigera | redigera wikitext]

1950: Öland lossnar[redigera | redigera wikitext]

Den 1 april 1950 meddelade den svenska tidningen Göteborgs-Posten (GP) att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten.

1962: Nylonstrumpan över TV-apparaten[redigera | redigera wikitext]

Innan det fanns färg-TV i Sverige sändes den 1 april 1962 ett inslag i Sveriges Televisions nyheter där Kjell Stensson berättade att man nu installerat ny utrustning i TV-huset. Den gjorde så att man inte skulle behöva köpa en ny TV-apparat för att få tv-bilden i färg. Det skulle tills vidare räcka med att klippa upp en nylonstrumpa och sätta fast den över bildrutan på den gamla svartvita TV-apparaten. Nylonstrumpan på Svt play:s öppet arkiv

1980: Sommartid införs i smyg[redigera | redigera wikitext]

Den 1 april 1980 skrev DN att sommartiden hade införts i smyg, utan föregående information: alla klockor gick fel, ingen visste vad klockan egentligen var, och totalt kaos rådde överallt, enligt DN. I verkligheten infördes sommartiden den 6 april 1980, då Sverige fick sommartid för första gången sedan år 1917. Från 1981 och framåt började sommartiden istället den sista söndagen i mars.

Sport[redigera | redigera wikitext]

  • Den 1 april 1980 visades ett inslag i sportnytt om att Råsundastadion blivit för dyr i drift och därför sålts till Anders Wall och dennes Beijerinvest för den symboliska summan av 1 krona. Vid restaurationer av stadion hade sedan stora guldfyndigheter hittats och ingen fotboll var därför genomförbar inom en överskådlig framtid. Den före detta förbundskaptenen Georg 'Åby' Ericson intervjuades på plats och beklagade sig över hur fotbollen var mer värd än alla guldfyndigheter som gjorts.[3]
  • Den 1 april 1993 vann Brynäs IF den tredje SM-finalen hemma i Gavlerinken mot Luleå HF med 7–4. Därmed hade Brynäs reducerat till 1-2 i matcher och Luleå kunde därför ännu inte fira sitt första SM-guld (det skulle komma att dröja tre år till). Efter slutsignalen berättade SVT:s kommentator Arne Hegerfors att matchen skulle spelas om, samtidigt som TV-tittarna fick se hur åskådarna gick in i arenan igen. Experten Anders Parmström fyllde i med att orsaken var att Brynäs tränare Tommy Sandlin "tagit en rövare" och låtit sina spelare spela matchen med klubbor med otillåten vinkel på bladet. Hegerfors avslutade då sändningen med att SVT tyvärr inte kunde visa "den nya" matchen eftersom andra program skulle visas men SVT skulle givetvis bjuda på bilder i morgondagens Sportnytt. Den 2 april stod det dock klart för alla att firma Hegerfors/Parmström spelat in skämtet redan i samband med att publiken gick in i arenan den första, och enda, gången.
  • Den 1 april 1996 sa SVT Sports Fotbollskväll att den svenske fotbollsspelaren Tomas Brolin skulle lånas tillbaka till det svenska laget IFK Norrköping. Brolin som spelade i Leeds hade sagt detta till SVT som aprilskämt. Hans tränare blev mycket irriterad över tilltaget.
  • Den 1 april 1997 påstod SVT Text att den brasilianske fotbollsspelaren Ronaldo var klar för spel i det svenska laget AIK.
  • Den 1 april 2005 meddelade Sporten på TV4 att holländaren Giovanni van Bronckhorst var klar för spel i BK Häcken.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lena Kättström Höök. ”Första april”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?PublicationId=1778. Läst 20 maj 2009. 
  2. ^ Forskningscentralen för de inhemska språken (på finska)
  3. ^ http://www.youtube.com/watch?v=6M4b2ej_muo

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • MacDougall, Curtis Daniel (1958) (på eng). Hoaxes. Dover books. New York: Dover. Libris 1870278 . Redogör bland annat för olika aprilskämt genom historien, i synnerhet sådana som publicerats i dagstidningar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]