Lobbying
Lobbying, lobbyism, lobby eller lobbning (från engelska: lobby) innebär politiskt påtryckningsarbete, det vill säga att professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare. Lobbyister kan exempelvis vara anställda som PR-konsulter eller ombudsmän. Närliggande begrepp är public affairs och samhällskontakter.
Lobbying eller public affairs kan handla om att hjälpa företag eller organisationer som vill påverka myndigheter, beslutsfattare, röststarka individer eller det offentliga samtalet i en viss riktning.[1] Det sker genom att identifiera var i beslutssystemet en viss fråga hör hemma och när en politisk process är mest mottaglig för påtryckningar samt vilka aktörer som har inflytande över frågan.[2] Metoder som används är bland annat omvärldsbevakning, statistiska undersökningar, rapporter, remissvar eller verktyg för att mobilisera gräsrötter.[3]
Lobbying förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. Här är lobbyism det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser. Som ett resultat av detta är även lobbyverksamheten noggrant reglerad. Det finns dock de som hävdar att endast hälften av lobbyorganisationerna i USA är registrerade och att regleringen är tandlös (se till exempel SOU 1998:146). I EU ser reglerna något annorlunda ut; vissa länder har lagstiftning medan andra inte har det. I EU som organisation ser det också olika ut; vissa institutioner som Europeiska kommissionen har regler, andra som Europeiska unionens domstol har det inte.
Public relations, public affairs och lobbying
Public relations kan betraktas som en förlängning av reklambranschen och handlar framförallt om organisationers anseende bland invånarna. Praktiskt innebär detta till exempel varumärkesbyggande, CSR och ansträngningar för att sätta en positiv bild av organisationen i medier.[4] Det är ett arbete som de flesta företag och organisationer kontinuerligt ägnar sig åt för att nå ut med sitt budskap eller sina produkter i mediabruset.[5]
Public affairs kretsar kring en ambition att forma samhällsförändringar eller att ändra folkopinionen i en fråga.[4][5] Lobbying syftar i första hand till att påverka politiska beslut genom att uppvakta enskilda politiker.[6]
Gränsdragningen mellan begreppen är vag. Vissa väljer att använda public affairs och lobbying såväl som "samhällskontakter" som synonymer för samma aktivitet.[7] Jesper Strömbäck beskriver public affairs som en slags lobbying. Han menar att begreppet egentligen bara syftar till att ge en mer positiv klang till lobbyistens arbete, och används för att skapa en mer tilltalande bild av branschen.[8] För ett resonemang om branschens demokratiska för- och nackdelar se Lobbying i Sverige.
Några exempel
Israel-lobbyn i USA
Israel-lobbyn (stundom även kallad den sionistiska lobbyn) är en koalition av individer, nätverk och organisationer som söker påverka USAs utrikespolitik i en Israelvänlig riktning, eller åt en riktning i linje med policys som är centrala för Israels regering. Lobbyn beskrivs ofta som mycket stark och inflytelserik.
Sverige
I Sverige har lobbning traditionellt varit begränsad, men har blivit vanligare i takt med att banden mellan de politiska partierna och olika intresseorganisationer blivit svagare. Exempel på sådana traditionella band som försvagats på senare år är exempelvis de mellan LO och Socialdemokraterna, mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Centerpartiet samt mellan Svenskt Näringsliv och Moderata samlingspartiet.
Se även
Källhänvisningar
- ^ Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter
- ^ ”Public affairs”. http://halvarsson.se/samarbeta/public-affairs/. Läst 8 september 2017.
- ^ ”Public affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. https://web.archive.org/web/20170908154016/http://www.narva.se/sv/erbjudande/public-affairs/. Läst 8 september 2017.
- ^ [a b] ”Public affairs vs. public relations: What is the difference?”. https://www.prdaily.com/Main/Articles/Public_affairs_vs_public_relations_What_is_the_dif_16506.aspx. Läst 8 september 2017.
- ^ [a b] ”Public Relations vs. Public Affairs”. http://www.coalage.com/features/2229-public-relations-vs-public-affairs.html#.WbJ0tNPyhE4. Läst 8 september 2017.
- ^ ”The Difference Between Public Affairs and Lobbying”. http://www.thinkhubbell.com/the-difference-between-public-affairs-and-lobbying/. Läst 8 september 2017.
- ^ ”What is Lobbying? What is Public Affairs?”. http://publicaffairsjobshq.com/what-is-lobbying-what-is-public-affairs/. Läst 8 september 2017.
- ^ Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter
- SOU 1998:146 "Lobbning" och SOU 2000:1 "En uthållig demokrati".
| |||||||||||||
