Lophognathus gilberti

Från Wikipedia
Lophognathus gilberti
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljAgamer
Agamidae
SläkteLophognathus
ArtLophognathus gilberti
Vetenskapligt namn
§ Lophognathus gilberti
AuktorGray 1842
Synonymer
Amphibolurus gilberti Ehmann 1992
Gemmatophora gilberti Storr 1983
Physignathus incognitus Ahl 1926[2]
Physignathus gilberti Boulenger 1885[3]
Redtenbacheria fasciata Steindachner 1867[4]
Grammatophora temporalis Günther 1867[5]
Hanne
Hanne
Hitta fler artiklar om djur med

Lophognathus gilberti[6] är en ödleart som beskrevs av Gray 1842. Lophognathus gilberti ingår i släktet Lophognathus och familjen agamer.[7] Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar den brittiska naturforskaren John Gilbert.[8]

Arten blir ungefär 40 cm lång och den har en långsmal svans. Hos hannar är kroppsfärgen nästan svart och som kontrast finns en vit strimma från nosen längs kroppens sidor. Hannarnas svans är vanligen rödbrun. Honor har en brun till gråbrun grundfärg, en vit strupe och likaså vita strimmor på kroppssidorna som är smalare. Honor kan lätt förväxlas med Tropicagama temporalis. Lophognathus gilberti hittas allmänt i torrare landskap. Exemplaren sitter ofta på träd eller ljusstolpar och solbadar.[9] I motsats till Lophognathus horneri finns ingen vit fläck vid öronöppningen. Längden utan svans är 12,8 cm. Flera individer har ljusa fläckar på den bruna ryggen och svansen.[10]

Denna ödla förekommer i norra Australien i delstaterna Western Australia, Northern Territory och Queensland. I väst hittas den endast nära havet. Exemplaren vistas i savanner, buskskogar, sanddyner och träskmarker. De lever på marken och klättrar i träd. Ibland besöks jordbruksmark och samhällen.[1] Honor lägger ägg och ungdjurens kön bestämms efter temperaturen innan de kläcks.[8]

För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[7]

  • L. g. centralis
  • L. g. gilberti

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Teale, R., Wilson, S., Zichy-Woinarski, J., Doughty, P., Somaweera, R. & Melville, J. 2017 Lophognathus gilberti . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 31 januari 2024.
  2. ^ Ahl,E. (1926) Neue Eidechsen und Amphibien., Zool. Anz. 67: 186-192
  3. ^ Boulenger, G.A. (1885) Catalogue of the Lizards in the British Museum (Nat. Hist.) I. Geckonidae, Eublepharidae, Uroplatidae, Pygopodidae, Agamidae., London: 450 pp.
  4. ^ Steindachner, F. (1867) In: Reise der Österreichischen Fregatte Novara um die Erde in den Jahren 1857, 1858,1859 unter den Befehlen des Commodore B. von Wüllerstorf-Urbair (Zoologie), Vol. 1, part 3 (Reptilien p.1-98)., K. Gerold's Sohn/Kaiserlich-Königl. Hof- und Staatsdruckerei, Wien [1869 on title page]
  5. ^ Günther, A. (1867) Additions to the knowledge of Australian reptiles and fishes., Ann. Mag. nat. Hist. (3) 20: 45-57
  6. ^ Gray, J. E. (1842) Description of some hitherto unrecorded species of Australian reptiles and batrachians., Zoological Miscellany, London: Treuttel, Würtz & Co, pp. 51—57.
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lophognathus+gilberti/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ [a b] Lophognathus gilberti i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
  9. ^ Leseberg & Campbell (2015). Lophognathus gilberti. Birds and Animals of Australia's Top End. Princeton University Press. sid. 237 
  10. ^ Jolly, Schembri & Macdonald (2023). ”Gilbert's dragon”. Field Guide to the Reptiles of the Northern Territory. Csiro Publishing. sid. 239 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]