Mölnlycke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°40′N 12°07′Ö / 57.667°N 12.117°Ö / 57.667; 12.117
Mölnlycke
Tätort
Centralort
Mölnlycke centrum
Mölnlycke centrum
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommuner Härryda kommun, Mölndals kommun
Församlingar Råda församling, Stensjöns församling
Koordinater 57°40′N 12°07′Ö / 57.667°N 12.117°Ö / 57.667; 12.117
Area 809,67 hektar
 - Härryda kommun 790 hektar
 - Mölndals kommun 20 hektar
Folkmängd 15 608 (2010)[1]
 - Härryda kommun 15 267
 - Mölndals kommun 341
Befolkningstäthet 19,28 inv./ha
 - Härryda kommun 19,33 inv./ha
 - Mölndals kommun 17,05 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 4520
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Mölnlycke centrum. I Mölndalsån syns skulpturen "Arton" av Lars Kleen.

Mölnlycke är en tätort och centralort i Härryda kommun i Västra Götalands län. Ett mindre antal fastigheter ligger dock i Mölndals kommun.

Mölnlycke ligger omkring en mil sydost om centrala Göteborg. Större delen av bebyggelsen består av villor, radhus och kedjehus. Trots den täta bebyggelsen har Mölnlycke många grönområden, bland annat Rådasjöns naturreservat och Finnsjöns friluftsområde. Genom centrum rinner Mölndalsån på sin väg från Landvettersjön (Gröen) till Rådasjön.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Samhället Mölnlycke växte fram som bostäder för arbetare vid Mölnlycke fabriker, sedermera Mölnlycke AB. Fabrikerna grundades 1849 av den från Sachsen invandrade Gustaf Ferdinand Hennig (1786–1853). Under många år leddes verksamheten av Hennigs svärson Bruno Wendel (1824–1893), som även han var född i Sachsen. Mölnlycke tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag ända fram till slutet av 1990-talet. Det gamla fabriksområdet har numera renoverats och blivit lokaler för ett flertal olika företag. Den slottsliknande vita trävilla som Wendel uppförde norr om fabrikerna som bostad åt sig själv inrymmer sedan 1908 Wendelsbergs folkhögskola.

Namnet Mölnlycke hittas i de skriftliga källorna 1609 i formen Molnelyckie, vidare Möllnelycke 1675 och Mölnlycka 1825. Betydelsen hos förleden Möln- är samma som i Mölndal, av mölna, "kvarn" samt efterleden -lycke som i lycka, "inhägnat område".[2]

I Mölnlycke ligger Härryda kommuns gymnasium, Hulebäcksgymnasiet, som invigdes 1995. Skolan är byggd i och runt den före detta Hulebäcksfabriken, som varit väveri, möbelfabrik och mekanisk verkstad. Hulebäcksfabriken ägdes och drevs ursprungligen av Mölnlycke fabriker, men fick sedermera andra ägare.

Gågatan i Mölnlycke centrum

En viktig näring i Mölnlycke från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet var handelsträdgårdar där blommor, frukt och grönsaker odlades för försäljning i Göteborg. Odlingarna fanns på många platser i Mölnlycke med omnejd, bland annat på Råda säteri och Pixbo herrgård samt alldeles i närheten av centrum.

Mölnlyckes centrum låg ursprungligen vid ortens gamla järnvägsstation, söder om Massetjärn, men flyttades successivt under 1900-talet till sitt nuvarande läge mellan Rådasjön och Massetjärn. På 2000-talet har det genomgått en kraftig omvandling som gett det en stadsliknande kärna. Järnvägsstationen flyttades i sin tur 2003 och är nu samlokaliserad med ortens bussterminal under namnet Mölnlycke resecentrum.

Ost respektive sydost om Mölnlycke ligger Nya Långenäs och Benareby, vilka räknas som små tätorter men praktiskt sett tillhör Mölnlycke eftersom där saknas all egen samhällsservice. Pixbo, i sydväst från centrum sett, har vuxit samman med Mölnlycke tätort men är egen postort. Lahall är ett småhusområde söder om Mölnlycke.

I norra Mölnlycke, i direkt anslutning till Riksväg 27/40, ligger Mölnlycke företagspark och Solstens industriområde.

Allén mot centrum från norr
Mölnlycke resecentrum

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Mölnlycke kulturhus, invigt 1990, har en scen som används för konserter och teatergästspel samt som biograf. På Wendelsbergs Teater och Skolscen, som drivs av Wendelsbergs folkhögskola, spelas föreställningar med skolans egna studenter.

I ortens musikliv märks bland annat Mölnlycke musiksällskaps blås- och stråkorkestrar samt Mölnlycke storband, ensembler som har varit aktiva i flera decennier.

Några kultur- och nöjespersonligheter från Mölnlycke är Ingvar Oldsberg, Mattias "Ia" Eklundh, Martin Bagge, Dan Korn, Caroline Wennergren och Ralf Gyllenhammar.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Mölnlycke är Råda kyrka, Råda säteri och Långenäs.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

I Mölnlycke finns bland andra idrottsföreningarna Mölnlycke IF (fotboll), Sjövalla Frisksportklubb (orientering, fotboll, gymnastik m m), Pixbo Gymnastikförening, Råda BMK (badminton) och Pixbo Wallenstam IBK (innebandy). Vid Råda säteri finns Råda Ridklubb. På Wendelsbergs folkhögskola har det tidigare arrangerats årliga turneringar i handikappidrotten goalball.


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Mölnlycke 1900–2010[3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
900
1960
  
4 641
1965
  
5 207
1970
  
7 360
1975
  
10 400
1980
  
10 631
1990
  
11 529 732
1995
  
12 825 774
2000
  
13 675 779
2005
  
14 439 797
2010
  
15 608 810
Anm.: Sammanvuxen med Djupedalsäng 1970
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 115
  3. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]