Makadam

Vägbygge med makadam mellan städerna Hagerstown och Boonsboro i den amerikanska delstaten Maryland år 1823, alltså samtida med John McAdam.

Makadam är krossad sten, som inte innehåller några nollfraktioner, och används som överbyggnad under vägbeläggning och som underlag till järnvägsspår.

Makadam används som icke tjälskjutande och kapillärbrytande material under betongplattor. Termen makadam används även om en speciell metod att bygga vägar av krossad sten. Den grova stenstorleken innebär att materialet inte suger åt sig vatten (till exempel från regn) i särskilt hög grad, och därför inte blir så känslig för frost och tjäle.

Detta är en av de tre största uppfinningarna under industriella revolutionen.^{[källa behövs]}

Fraktioner

Typiska kornstorlekar av makadam är 4–8 mm, 8–16 mm och 16–32 mm, samt som järnvägsballast 40–80 mm. Motsvarande naturprodukt framställd från grus är singel.

Etymologi

Etymologin bakom ordet makadam är att den man som uppfann detta sätt att krossa sten hette John Loudon McAdam. Ursprungligen var arbetet avsett som straffarbete på fängelser. Makadam användes ofta vid anläggandet av turn pikes, avgiftsbelagda vägar, på vilka järnvägssystemet anlades efter 1830.

Se även

• Asfalt