Mary Boleyn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mary Boleyn

Mary Boleyn, född ca 1500, död 19 juli 1543, var dotterdotter till Thomas Howard, 2:e hertig av Norfolk, dotter till Elizabeth Boleyn och diplomaten Thomas Boleyn, 1:e earl av Wiltshire, syster till George Boleyn och Anne Boleyn. Mary Boleyn var en av Henrik VIII:s alla älskarinnor. Hon blev hans älskarinna på grund av hennes familj som ville utnyttja det faktum att Henrik VIII var attraherad av henne - om Henrik VIII skulle gifta sig med henne och skilja sig från Katarina av Aragonien kunde hon bli Englands drottning.[källa behövs] Rykten säger att hon har varit älskarinna till fler män, dock är det bara rykten.[vem?] Hon gifte sig två gånger med personer vid det engelska hovet och fick barn som ingick i systerdottern Elisabet I:s hov.

Barndom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Mary föddes i Blickling Hall i Norfolk någon gång mellan 1499 och 1504. De flesta [vem?] anser att hon var äldre än sin kända syster Anne, även om det råder viss oenighet kring detta. Tidigare trodde man att det var Mary som var sällskapsdam åt Nederländernas regent Margareta av Österrike, dotter till Maximilian I och Maria av Burgund, men det står nu klart att det var Anne.[källa behövs]

I biografin över Anne Boleyn, skriver Joanne Denny att Marys sonson Lord Hunsdon hävdade att han var säker på att Mary var den äldre av systrarna. 1597 gjorde han anspråk på earldömet Ormonde genom sin farmor. Om Anne hade varit den äldre av systrarna hade det varit hennes dotter drottning Elisabet som skulle haft rätten till den titeln.

Många böcker nämner att Mary Boleyn följde Maria Tudor, dotter till Henrik VII och Elizabeth av York som hade blivit Ludvig XII av Frankrikes nya drottning , till Frankrike som kammarjungfru. Många av de engelska jungfrurna skickades hem från Frankrike, men Mary fick stanna, troligtvis tack vare sin fars kontakter som den nye engelske ambassadören. Då Maria Tudor lämnade Frankrike efter Ludvigs död 1 januari 1515 sägs det att Mary Boleyn stannade kvar hos det nya kungaparet, Frans I och Claude de Valois. Detta tros ha lett till att Mary blev mätress till Frankrikes nye kung, som i slutet av sitt liv ska ha kallat henne "sin engelska märr", särskilt efter att Mary ska ha haft flera affärer som vållade stor skandal.[källa behövs] Det finns inga definitiva bevis på detta, men är accepterat bland de flesta historiker.[källa behövs] Många år efter att Maria lämnat Frankrike ska kung Frans beskrivit henne som 'en hora, den mest ökända av dem alla'. Hennes syster Anne och fadern anslöt sig i Frankrike, och båda blev förskräckta över hennes handlingar. Hon skickades hem antingen 1519 eller 1520 och placerades i Katarina av Aragoniens tjänst.

Första äktenskapet och affären med Henrik VIII[redigera | redigera wikitext]

4 februari 1520, kort efter att hon återkommit till England gifte sig Mary med hovmannen Sir William Carey. Henrik VIII var gäst på parets bröllop och Mary blev snart kungens älskarinna. Enligt folkliga skrönor ska Mary fött kungen två illegitima barn, men detta anses idag otroligt. Ett vittne ska ha påpekat att Marys son liknade Henrik, men det kan ha varit smicker eller lögn. Henrik erkände illegitima söner, och eftersom förhållandet med Mary var över då han föll för Anne, fanns inga skäl för honom att förneka faderskapet om han hade varit fadern. Dessutom finns nu bevis som tyder på att Marys yngsta dotter, Catherine inte föddes förrän 1529, då Henriks affär med Mary hade varit över i nästan sex år. Marys båda barn bar efternamnet Carey, och det är inte sant att Sir William Carey adlades och mottog landområden för att han var gift med kungens älskarinna och var officiell far åt kungens illegitima barn. Även före äktenskapet med Mary Boleyn var William Carey en framstående hovman och en av kungens gunstlingar som vunnit sådana belöningar ändå.

Överskuggad av systern[redigera | redigera wikitext]

Marys syster kallades tillbaka till England 1522, och det är osäkert hur stor betydelse någon av systrarna hade för faderns framgångar, han hade blivit viscount 1525. I mitten av 1523 var Marys affär med Henrik över. Omkring ett år senare föll han för hennes syster, Anne Boleyn. Efter många försök att förföra Anne, talade hon djärvt om för honom att hon skulle enbart kunna tänka sig att bli hans maka och drottning, inte hans mätress. I nästan sex år fick han vänta, utan några sexuella tjänster. Henrik var så besluten att få henne, för att inte säga besatt, till den grad att folket misstänkte att hon utsatt honom för någon slags trolldom. 1527 friade han.

Ett år senare avled Marys make, och Henrik VIII gav Anne Boleyn förmyndarskapet över hennes systerson (och möjligen hans son), den tvåårige Henry Carey. Då William avled var Mary gravid med dottern Catherine som föddes 1529. Anne såg till att Marys son fick utbildning på ett respektabelt cistercienserkloster. Marys far hjälpte henne inte alls med den ekonomiska börda som makens död innebar, det var genom Anne som Mary lyckades få en liten årlig pension.

Det andra äktenskapet[redigera | redigera wikitext]

Mary följde med då Anne reste till Calais med Henrik VIII 1532. Anne kröntes till drottning 1 juni 1533. 1534 gifte sig Mary i hemlighet med Sir William Stafford, en vaktmästare med liten inkomst och utan rang. Då detta upptäcktes gjordes hon arvlös av familjen för att hon gift sig under sitt stånd, och paret bannlystes från hovet.

I slutet av 1534, då hennes far och bror överöstes av förläningar, titlar och andra gåvor tvingades Mary tigga om att Thomas Cromwell skulle tala med Henrik å hennes vägnar. Mary hade hoppats att han skulle kunna övertala Anne att förlåta henne, men hennes forne älskare ville inte hjälpa henne. Då bad hon Cromwell att tala med fadern, morbrodern och brodern, men utan framgång. Anne sände Mary en storslagen guldbägare och lite pengar. Detta var det närmaste de båda systrarna kom varandra, de träffades aldrig mer mellan 1534 och Annes död 1536.

Hennes liv mellan 1534 och systerns avrättning 19 maj 1536 är svårt att spåra. Mary besökte inte sin syster då Anne satt inspärrade i Towern i London. Inte heller besökte hon deras bror George som också var dödsdömd för förräderi (de anklagades för incest). Det finns inget som tyder på att hon ens skrev till dem. Precis som morbrodern Thomas Howard, 3:e hertig av Norfolk, kan hon ha tyckt att det var klokast att inte bli förknippad med sina vanhedrade släktingar.

Hon tycks ha bott på Rochford, Essex och levde resten av sitt liv i anonymitet med sin make. Mary Boleyn avled 19 juli 1543.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Det är möjligt att Catherine var det äldre av dessa barn, då de exakta födelsedatumen är oklara. Båda barnen har påståtts vara illegitima barn till Henrik VIII, även om många historiker anser detta vara osannolikt.

Hennes äktenskap med Sir William Stafford (död 5 maj 1556) gav en son. Man antar att han ska ha fötts 1535 och avlidit 1545; samt en dotter vid namn Anne. Detta är dock osäkert.