Ludvig XII av Frankrike
Ludvig XII, fr. Louis XII, kallad ”folkets fader”, på franska le Père du Peuple, född 27 juni 1462, död 1 januari 1515, kung av Frankrike från 1498 och kung av Neapel 1501–1504.
Ludvig XII var son till Karl, hertig av Orléans (som var sonson till Karl V av Frankrike) och Maria av Kleve.
Under sin regeringstid försökte han stärka Frankrikes maktställning i norra Italien; han lyckades erövra stora områden, men tvangs dra sig tillbaka 1513 – trots detta misslyckande behöll han det franska folkets stöd.
Han gifte sig 1476 med Jeanne av Frankrike (1464–1505), dotter till Ludvig XI av Frankrike. Sedan Ludvig blivit kung av Frankrike 1498 tvingade han påven att upplösa äktenskapet. Året därpå, 1499, gifte han om sig med Anna av Bretagne (1477–1514), som var änka efter Ludvigs företrädare, Karl VIII av Frankrike. Efter hennes död tillföll hertigdömet Bretagne Frankrike.
Den 9 oktober 1514 ingick den åldrige och tandlöse Ludvig XII sitt tredje äktenskap, denna gång med den unga och vackra Maria Tudor, dotter till kung Henrik VII av England.
Han efterträddes av sin svärson, Frans I av Frankrike.
Barn (i andra äktenskapet med Anna av Bretagne) [redigera]
- Claude av Frankrike (1499–1524; gift med Frans I av Frankrike).
- Renée (1510–1575: gift med Hercule II d'Este, son till Alfonso d'Este och Lucrezia Borgia).
- 3 söner, döda som unga.
| Företrädare: Karl VIII |
Kung av Frankrike 1498–1515 |
Efterträdare: Frans I |
