Muslimska kalendern

Muslimsk kalender från Iran 1280 AH (1863), Linden-Museum, Stuttgart.

Muslimska kalendern eller islamiska kalendern är en månkalender. Tideräkningen börjar 16 juli 622 då profeten Muhammed emigrerade från Mekka till Medina. Det arabiska ordet för denna emigration är hijra och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern. När ett datum anges efter hijrakalendern brukar man skriva ett H vid årtalet, men även AH (latin anno hegirae), det vill säga år efter hijra.

Beskrivning

Ett år i den muslimska kalendern omfattar i enlighet med Koranen (9:36) tolv månader. Varje månad motsvarar månens synodiska omloppstid, vilket innebär att de är 29 eller 30 dagar, och att ett år är 354 dagar. Eftersom året är kortare än jordens omloppstid kring solen förskjuts månaderna gradvis i förhållande till årstiderna. Ursprungligen var skillnaden mellan den muslimska och västerländska kalendern 622 år, men det har nu minskat till omkring 579 eftersom ett muslimskt år är kortare.

Anledningen till att muslimerna använder en månkalender är att flera av islams religiösa plikter är knutna till vissa månader och att månens nytändning enligt Koranen visar tidpunkten då dessa skyldigheter ska börja fullgöras. Fastan ska exempelvis genomföras under månaden ramadan från tidpunkten då nymånen första gången visar sig fram till nästa nytändning. Detta innebär att månadernas längd då måste motsvara månens synodiska omloppstid. Ett tillförande av en extra månad för att anpassa räkningen till ett solår fördöms som hedniskt av Koranen (9:37).

Nyårsdagen infaller den första dagen i månaden muharram.

Eftersom fredagen för muslimerna är dagen för kollektiv dyrkan och den obligatoriska samlingsbönen kan den liknas vid sabbaten i judendomen och söndagen i kristendomen.

Månader i den muslimska kalendern

Nummer	Månad	Viktiga händelser inom islam
1	Muharram (محرم)	Den 10 muharram högtidlighålls martyren Husayn ibn Alis död
2	Safar(صفر)	-
3	Rabi' al-Awwal (ربيع الأول)	Den 12 rabi' al-awwal firas profeten Muhammeds födelsedag
4	Rabi' al-Akhir (ربيع الآخر أو ربيع الثاني)	-
5	Jumada-al-Awwal (جمادى الأول)	-
6	Jumada-al-Akhirah (جمادى الآخر أو جمادى الثاني)	-
7	Rajab (رجب)	Natten mot den 27 rajab firas profeten Muhammeds himmelsfärd
8	Sha'ban (شعبان)	Natten mot den 15 sha'ban firas förlåtelsens natt
9	Ramadan (رمضان)	Ramadan är den heliga fastemånaden, en av islams fem pelare
10	Shawwal (شوّال)	Den 1–3 shawwal firas eid al-fitr som avslutningsfest för ramadan
11	Dhu-al-Qa'dah (ذو القعدة)	-
12	Dhu-al-Hijjah (ذو الحجة)	Dhu-l-hijjah är månaden för hajj, en av islams fem pelare. Eid al-adha börjar på den 10:e dagen och slutar vid solnedgången den 12:e dagen av Dhu al-Hijjah

Årtal

I många muslimska länder används även den gregorianska kalendern parallellt med den muslimska kalendern för att få tideräkningen i överensstämmelse med den övriga världens.

Med följande formler kan man räkna om årtal från den gregorianska kalendern till hijrakalenderns årtal och tvärtom:

$G\approx H\cdot {\frac {32}{33}}+622$

$H\approx {\frac {33}{32}}\cdot (G-622)$

G (årtal enlig den gregorianska kalendern) , H (årtal enligt hijrakalendern)

För att slippa de tidsödande räkneoperationerna använder man sedan gammalt tabeller där alla data finns noggrant uträknade. Numera finns digitala omvandlingsprogram.

Källor

Externa länkar

• Islamiska.org