Hajj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pilgrim i bön vid Masjid-ul-Haram-moskén i Mekka, Saudiarabien.
Pilgrimsresans etapper i Mekka.
Ramy al-Jamarat, då pilgrimer kastar stenar på en mur som representerar Satan.

Hajj eller hadj[1], arabiska: حج, är den vallfärd till islams heliga stad Mekka som varje frisk vuxen muslim, som har råd, är förpliktigad att göra. Hajj är en av islams fem pelare och den ska göras mellan den 8:e och 12:e dagen i dhu-l-hijjah, den tolfte månaden i den muslimska kalendern. Under dessa dagar vallfärdar miljontals muslimer till Mekka från hela världen. Eftersom den muslimska kalendern är en månkalender där månaderna är kortare än i den gregorianska kalendern, infaller hajj på olika datum i västerländsk tideräkning varje år. En vallfärd som görs under någon annan tid på året kallas umra.

Historik och ursprung[redigera | redigera wikitext]

I Koranen står berättat samma berättelse som finns i Gamla Testamentet, Första Mosebok om patriarken Abraham som av Gud ombedes att föra sin son Isak upp på ett berg och där offra honom åt Gud. (Inom islam är det Abrahams son Ismael som ska offras). Men i sista stund stoppar en ängel Abraham från att ta livet av sin son. Gud ville endast få bekräftat om Abraham lydde och litade på Gud. Som tack skänkte Gud Abraham ett lamm att slakta istället. Hajj firas således av muslimer av samma anledning som de ursprungliga israeliterna, dagens judar firar sin Rosh Hashana. Såväl tidpunkten och sättet att fira högtiden på skiljer sig dock åt.

Vallfärden följer vissa bestämda ritualer både på vägen till Mekka och på plats. Under den berömda avskedsvallfarten 632 från Medina till Mekka fastställde Muhammed för all framtid alla enskildheter för det årliga pilgrimståget.[2]

Vallfärden har en förislamsk historia. Under vad som inom islam kallas jahiliya, "okunnighetens tid", vallfärdade folk från olika religioner till Mekka för att dyrka sina gudomar.

Vallfärden – beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Manliga pilgrimer ska ikläda sig den vita vallfärdsdräkten. Under vallfärden är det förbjudet bland annat att duscha eller tvätta sig, parfymera sig, ha sexuellt umgänge, klippa naglar eller hår, med mera.

Under hajjs första dag utförs "tawaf", vilket innebär att pilgrimen vandrar sju varv motsols runt Kaba i den heliga moskén, Masjid al-Haram och helst röra eller kyssa den svarta stenen. De säger sedanTakbīr ("Allahu Akbar", "Gud är större"). Därefter ska man utföra två böner vid Abrahams plats i moskén. Efter detta går eller springer man sju gånger fram och tillbaks mellan kullarna As-Safa och Al-Marwah. Detta är till åminnelse av Abrahams hustru, Hagars sökande efter vatten till sin son Ismael. Pilgrimerna dricker sedan vatten från källan Zamzam som enligt legenden uppenbarades till Hagar av en ängel.

Nästa dag tillbringas vid kullen Arafat där Muhammed enligt traditionen gav sin sista predikan. Dagen därpå utförs steningsritualen då man kastar 49 stenar på stenpelare (på senare år har dessa ersatts med en mur för att motverka olyckor) som representerar Satan, som enligt traditionen frestade Ibrahim att inte lyda Guds befallning, att inte slakta Ismael. Ibrahim drev bort Satan med stenkastning och orden "Allahu akbar". På denna dag slaktar varje pilgrim ett får, vars kött äts och det man själv inte äter, utan delas ut till fattiga.

Efter detta återvänder man till den stora moskén för ännu en tawaf. I slutet av hajj byts det tyg som täcker Kaban ut.

På väg hem från hajj besöker många pilgrimer Masjid an-Nabawi, Profetens moské, i Medina.

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Syften med vallfärden är bland annat att komma närmare Gud, bli starkare i tron och få en starkare medkänsla gentemot andra människor.[3] Forskare har undersökt sociala effekter av hajj. En undersökning menade att hajj stärker sammanhållning mellan muslimer och stärker tron på jämlikhet och harmoni.[4]

Förberedelserna för hajj pågår hela året; Saudiarabien har ett särskilt hajj-ministerium som ansvarar för dess organisation. Trots detta har det flera gånger inträffat allvarliga olyckor då folkmassor drabbats av panik, vilket har lett till hundratals dödsoffer.

Hajji[redigera | redigera wikitext]

Hajji är en hederstitel, som de muslimer som genomfört vallfärden till Mekka har rätt att bära. Beroende på hur man transkriberar arabiskan kan titeln även stavas hadji, haddji eller haji.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hadj i Nordisk familjebok (första upplagan, 1883), även ’haddj’ Haddj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909) eller ’hadjdj’ Svensk uppslagsbok 1955
  2. ^ Pilgrim i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
  3. ^ Vallfärden Hajj och Umrah, islamiska.org
  4. ^ Estimating the Impact of the Hajj: Religion and Tolerance in Islam's Global Gathering

Källor[redigera | redigera wikitext]