Norma McCorvey

Från Wikipedia
Version från den 23 maj 2017 kl. 09.55 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2.2))
Norma McCorvey, 1989.

Norma Leah McCorvey, född Nelson den 22 september 1947 i Simmesport i Avoyelles Parish i Louisiana, död 18 februari 2017 i Katy, Texas,[1] var en amerikansk kvinna av indianskt ursprung som var målsägande i ett av de mest kontroversiella domsluten i USA:s rättshistoria, känt under namnet Roe mot Wade.

McCorvey växte upp i en miljö med våld och alkoholmissbruk. I september 1969 upptäckte McCorvey, som redan fött två bortadopterade barn, att hon var gravid och beslutade sig för att göra en abort. Abortlagarna i Texas, där hon då bodde, medgav endast abort på grund av incest, våldtäkt eller för att rädda moderns liv. McCorvey hävdade därför att hon blivit gravid genom våldtäkt (något som hon senare förklarat var en lögn). Detta misslyckades dock eftersom det inte fanns något som styrkte den påstådda våldtäkten. Hon begav sig även till en illegal abortklinik som hon dock fann stängd av den lokala polisen.

McCorvey vände sig då till de två unga, ambitiösa advokaterna Linda Coffee och Sarah Weddington som 1970 lämnade in en stämningsansökan till en tingsrätt i Dallas, i vilken man begärde att McCorvey (under pseudonymen Jane Roe) skulle tillåtas genomföra en abort. Svarande var åklagaren Henry Wade - därav namnet på målet ”Roe vs Wade”.

Fallet drog ut på tiden och under tiden födde McCorvey en flicka som kom att adopteras bort. Till slut beslutade Högsta domstolen att Texas abortförbud stred mot den amerikanska konstitutionen. Domslutet, som kom att bli prejudicerande, offentliggjordes den 22 januari 1973. Sedan dess har både abort- och ja till livet-aktivister demonstrerat utanför domstolsbyggnaden i Washington D.C. på varje årsdag för domstolsbeslutet.

Under 1980-talet offentliggjorde McCorvey att det var hon som dolt sig bakom signaturen ”Jane Roe" och att det således var hon som varit målsägande i det beryktade målet. 1994 publicerade hon sin självbiografi "I Am Roe", i vilken hon bland annat avslöjade att hon sedan många år levde i ett lesbiskt förhållande med sin partner, Connie Gonzales. När McCorvey vid ett tillfälle offentligt signerade denna bok konfronterades hon med pastor Philip "Flip" Benham som 1994 valdes till nationell ledare för Operation Rescue. Denna antiabortorganisation flyttade samma år sitt högkvarter till samma grannskap i Dallas som abortkliniken "A Choice for Women", där McCorvey då arbetade. McCorvey och Benham kom ofta att stråla samman under raster och rökpauser och en vänskap utvecklades. Benham fick till slut leda McCorvey fram till en kristen tro och den 8 augusti 1995 döpte han henne i en swimming-pool.

Två dagar senare offentliggjorde Norma McCorvey att hon blivit frälst och anslutit sig till Operation Rescue. Hon har sedan varit en engagerad abortmotståndare och som ursprunglig målsägande förgäves försökt få Roe mot Wade-domen omprövad och upphävd.

McCorvey har också meddelat att hon blivit "befriad från sin homosexualitet".[2]

Den 17 augusti 1998 upptogs McCorvey som medlem av den romersk-katolska kyrkan i en ceremoni ledd av prästerna Edward Robinson och Frank Pavone.

Tio år senare gav McCorvey sitt offentliga stöd åt den republikanske presidentkandidaten Ron Paul som hon hävdade "förstått värdet av mänskliga rättigheter för alla, inklusive de ofödda".[3]

Källor

Noter