Omega 3-fettsyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Omega 3-fettsyror är en grupp av fleromättade fettsyror. Källor för omega-3-fettsyror är bland annat margarin baserat på rapsolja och fisk.[1]

Allmänna fakta[redigera | redigera wikitext]

Kemisk struktur, alfa-linolensyra (ALA)

Fleromättade fettsyror består som övriga fettsyror av kedjor av kolatomer och första kolatomen bildar en karboxylgrupp-eller radikal, och sista kolatomen, omega-atomen i kedjan bildar en metylgrupp. Fettsyran skiljer sig från mättade och enkelomättade genom att kedjorna innehåller minst två dubbelbindningar mellan kolatomer. "Omega" betecknar i traditionell kemisk nomenklatur den sista kolatomen sett från karboxylradikalen. Denna omega-kolatom bildar en metylgrupp-eller radikal, och omega-3 betecknar den kolatom som ligger som nummer tre räknat från metylradikalen, och att det finns en dubbelbindning mellan tredje och fjärde kolatomen sett från metylradikalen. Att en fettsyra betecknas som "omega-3" talar bara om var den första dubbelbindningen från karboxylradikalen finns. Det kan finnas flera dubbelbindningar i fettsyra- molekylen. Vidare beskriver inte omega-3 längden på fettsyra-molekylen. Många olika fettsyror kan alltså kategoriseras som omega-3.

Förekomst i födoämnen[redigera | redigera wikitext]

Chia frön är rika på omega 3

Av de fleromättade omega 3-fettsyrorna förekommer alfa-linolensyra i vegetabiliska oljor, bl.a. linfrö-, raps-, valnöt-, hampa- och solrosolja samt linfrön, valnötter, kiwi och gröna bladväxter. Av alfa-linolensyra kan kroppen, i mycket liten utsträckning bilda de längre fleromättade fettsyrorna EPA och DHA. Färdigbildat EPA och DHA finns i mikroalger och i små mängder i landlevande vegetabilier. Vegetabiliska tabletter med EPA och DHA finns också att köpa. Färdigbildat EPA och DHA anses ha ett högre näringsvärde än alfa-linolensyra.

I fisk och skaldjur förekommer de längre fleromättade fettsyrorna EPA och DHA. Dessa är inte essentiella eftersom de kan bildas i kroppen från alfa-linolensyra. EPA och DHA förekommer i fet fisk, framför allt makrill, sill och lax. Fiskarna tillverkar inte omega 3-fettsyrorna själva utan tillgodogör sig dessa genom att äta mikroalger. Fettsyrorna lagras in i fiskens fett och hjälper den att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer genom att de mer förgrenade fettsyrorna är väsentligt mer elastiska jämfört med mättade fettsyror.

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Upptäckt[redigera | redigera wikitext]

Upptäckten av omega 3-fettsyrornas hälsoeffekter gjordes på 1970-talet, då forskare fann att inuiter och befolkningen på den japanska ön Okinawa i mindre utsträckning än andra folkgrupper var drabbade av vissa typer av hjärt- och kärlsjukdomar. Uppföljande undersökningar av inuitbefolkningen pekade på att hög konsumtion av fet fisk spelade in i hälsoeffekten. Jämförande studier gjordes bland annat mellan inuiter bosatta på Grönland och inuiter som utvandrat till Danmark.

De uppföljande undersökningarna pekade på ett tydligt samband mellan hög konsumtion av fet fisk och färre fall av inflammatoriska sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. För befolkningen på ön Okinawa var resultaten aldrig lika entydiga även det senare blev känt att omega 3-fettsyrorna spelade in. Befolkningen på Okinawa åt förutom den feta fisken en kost som var mycket rik på alger och en lång rad andra livsmedel som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.

Vetenskapliga undersökningar av hälsoeffekter för hjärt- och kärlssjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Nästan alla vetenskapliga studier som gjorts på omega 3-fettsyrornas inverkan på hälsan har gjorts på fiskolja. Omega 3-fettsyror har påvisats ha en triglyceridsänkande effekt, men inte kolesterolsänkande och undersökningar medlen har inte kunnat påvisa positiv effekt på hjärt-/kärlsjukdomar

"En stor metaanalys har inte givit hållpunkter för att behandling med omega-3-fettsyror minskar sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller stroke vid primär prevention (Evidensgrad 1)". "Medlen rekommenderas således inte för primär prevention".
Läkemedelsverket i Behandlingsrekommendation 3:2006 om "Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärl-sjukdom"

.

Exakt samma slutsats kom NICE fram till i maj 2008, efter att ha genomfört en omfattande studiegenomgång [2] Vid en stor meta-analys kunde man inte påvisa att behandling med omega 3-fettsyror minskar sjuklighet eller dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller stroke (vid primär prevention)[3].

Depressionsbehandling[redigera | redigera wikitext]

Tillförsel av stora doser EPA, i synnerhet i förhållande till halten DHA, kan användas som behandling mot depression. Fem dubbelblinda studier har gjorts där omega-3 visade sig ha en signifikant antidepressiv effekt jämfört med kontrollgrupp i tre studier. Positiv effekt fick man i två studier med 1-2 gram ren etyl-EPA och i en studie med EPA/DHA i förhållandet 2/1. Man såg ingen signifikant skillnad i det fjärde arbetet med EPA/DHA i förhållandet 1/4 med olivolja som kontrollsubstans, och ej heller i den femte studien med ren DHA. (Näringsaspekter vid behandling av depression och ångest, Bo H Jonsson, med dr, överläkare, Stockholm)

Andra hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Omega 3-fettsyrorna har stor betydelse för utvecklingen av fostret. Under fostertiden passerar stora mängder omega 3-fettsyror över från modern till fostret varav större delen används hos fostret för att bygga upp det centrala nervsystemet.[källa behövs]


Intag[redigera | redigera wikitext]

Det rekommenderade intaget för en vuxen är enligt Livsmedelsverket 1 energiprocent, eller cirka 2 till 3 gram, per dag. Ett regelbundet intag av fet fisk bidrar i varierande grad till att täcka detta behov. Det finns vegetabiliska Omega 3-fettsyror i till exempel linfröolja, rapsolja, valnötter, men där förekommer främst alfa-linolensyra. Människan kan omvandla alfa-linolensyra till EPA och DHA, men i mycket liten utsträckning.

Omega 3-fettsyror finns även i vissa kosttillskott och naturläkemedel. DHA och EPA finns i fiskoljekapslar, men även som vegetabiliska kapslar med olja från odlade alger.[källa behövs] Tillskott av omega-3-fettsyror har inte i vetenskapliga studier visat på några allvarliga risker.[källa behövs] Viss försiktighet fordras dock om man samtidigt äter den blodförtunnande medicinen warfarin.[källa behövs] Överdosering av omega-3 kan leda till bland annat att kapillärer spricker i hornhinnan det vill säga blodsprängda ögon - symptomet är dock inte permanent, det kan även leda till lätta magproblem som diarré.

Förvaring av kosttillskott[redigera | redigera wikitext]

Omega-3-fettsyror skall alltid förvaras mörkt och under 25 grader Celsius. Öppnade förpackningarna bör konsumeras inom 1-3 månader efter öppning och förpackningen skall förslutas väl mellan användandet. Flytande omega-3-fettsyror kan ofta förvaras med fördel i kylskåp. Använd aldrig en omega-3-fettsyra som varit exponerad för solljus, öppnad men inte använd på länge (inom 3 månader) eller vars datum gått ut. Förvaringsprinciperna är mycket viktiga att följa då omega-3-fettsyroprodukterna är mycket känsliga för oxidation (från värme, ljus, syre och tid) vilket gör oljan härsken och kan vara mycket skadligt för kroppens celler och för människans välbefinnande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Omega-3--och-omega-6-fettsyror/
  2. ^ (NICE: The National Institute for Health and Clinical Excellence, ungefär Socialstyrelsen i Storbritannien). "People should not routinely be recommended to take omega-3 fatty acid supplements/plant sterols and stanols for the primary prevention of CVD" (dvs cardiovascular disease).
  3. ^ http://www.lakemedelsverket.se/upload/H%C3%A4lso-%20och%20sjukv%C3%A5rd/behandlingsrek/prim%C3%A4rprevention_rek.pdf


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]