Optativ

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Optativ (ytterst av latin opto 'önska (sig)', 'begära') är ett modus, som förekommer i vissa språks verbböjning. Det används för att uttrycka till exempel önskan eller åsikt om lämplighet.

I germanska språk och i latinet med dess dotterspråk har konjunktiven övertagit optativens funktioner (vid sidan av de "äkta" konjunktivfunktionerna). Det begränsade användningsområde som finns för presens konjunktiv i svenskan idag ligger helt på det optativa området, varför den svenska presens konjunktiven ibland kallas optativ. Emellertid benämns ibland även svenskans preteritum (imperfekt) konjunktiv som optativ. Optativförhållanden uttrycks i svenskan betydligt oftare med hjälpverb som "böra", "må" och "skola".

Optativen används exempelvis i klassisk grekiska som ett modus som visar på ytterligare en art av konjunktiv.

I finska språket är optativ ett mycket ovanligt modus, som ersätter imperativ i några gamla dikter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]