Particip

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Particip (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv. Det kan därmed sägas "deltaga" i två ordklasser, och har därav fått sitt namn. Viss oeninghet förekommer om participens ordklasstillhörighet. Nationalencyklopedin menar att participen numera vanligen (men oegentligt) förs till verben, medan Svenska Akademiens språklära (Hultman 2003, s. 79, s. 155) anger att de hör till adjektiven och Svenska Akademiens grammatik placerar dem i en egen ordklass. Som argument för att de bildar en egen ordklass kan anföras att participen i olika sammanhang kan ha verbliknande eller adjektivliknande funktion. Participet köttätande kan exempelvis avse en handling (verbliknande funktion) men också en egenskap (adjektivliknande funktion).

I många indoeuropeiska språk, som svenska, tyska, engelska och franska förekommer två particip, presensparticip och perfektparticip. Även större uppsättningar av particip förekommer; latin har till exempel även ett futurumparticip.

Svenska[redigera | redigera wikitext]

De particip som finns i svenskan är presensparticip (till exempel ropande av verbet ropa) och perfektparticip (till exempel ropad).

Presens particip[redigera | redigera wikitext]

Presensparticip eller presens particip fungerar i svenskan som oböjliga adjektiv. De uttrycker att huvudordet genomgår verbhandlingen. Dessa particip är alltid aktiva, vilket innebär att verbet i en motsvarande sats som har huvudordets referent som subjekt får aktiv diates: en sjungande man - en man som sjunger.

De bildas genom att till verbets stam foga -ande (simmande) eller om stammen slutar på lång vokal -ende (gående).

Presensparticipen kan användas både attributivt och predikativt, i det senare fallet med hjälp av hjälpverb.

Attributivt:

  • En dansande flicka kom runt hörnet.

Predikativt:

  • Flickan kom dansande runt hörnet.

Till presensparticipet kan även i vissa fall fogas ett -s, men dessa former tillhör snarare talspråket än skriftspråket. Det är svårt att urskilja någon betydelseskillnad på formerna med och utan detta -s, och de förekommer knappast som attribut.

  • Flickan kom dansandes runt hörnet.

Formen med -s kan anses uttrycka adverbial konjunktionell innebörd.

  • Flickan kom runt hörnet, dansandes med sin partner.

Perfekt particip[redigera | redigera wikitext]

Perfektparticip eller perfekt particip böjs i svenskan som adjektiv efter huvudordets numerus, genus och species. De uttrycker i normalfallet att huvudordet genomgått verbhandlingen, som därmed är avslutad. Av vissa verb som betecknar tillstånd, däribland älska och hata, uttrycker de emellertid att huvudordet genomgår verbhandlingen, som således fortfarande pågår. Skillnaden mellan presensparticip och perfektparticip hos dessa verb är alltså en skillnad mellan aktiv och passiv funktion.

Verb av första konjugationen ("ar-verb", till exempel fira) bildar perfektparticip med ändelserna -d (utrum singular), -t (neutrum singular) och -de (plural) till infinitivformen, som idag brukar framhållas som deras stam. I andra konjugationen (svaga "er-verb", till exempel följa och läsa) försvinner infinitivens -a framför ändelserna, som är -d, -t och -da vid stamslut på tonande konsonant och -t och -ta vid stamslut på tonlös konsonant, där utrum och neutrum alltså får gemensam form också i singular. Tredje konjugationen (svaga "r-verb", till exempel tro) använder -dd, -tt och -dda. Fjärde konjugationen, de starka verben, använder -en, -et och -na. Om ett verb är ett så kallat partikelverb, det vill säga består av ett verb+partikel, skrivs partikeln ihop med verbet i participformen. Förutom genus och numerus har, som hos de flesta andra adjektiviska ord, också species (bestämdhet) påverkan på böjningen av perfekt particip och liksom hos vanliga adjektiv innebär denna att man i bestämd form använder det som i obestämd form är endast är pluralens suffix även i singular. Svenskans böjning av perfektparticip innebär att för svaga verb så blir den form av participet som används med huvudord i obestämd neutrum singular identisk med verbets supinumform.

  • svag - baka
    • en bakad bulle
    • ett bakat bröd
    • det nybakade/nybakta brödet
    • många nybakade/nybakta kakor
  • stark - binda
    • en bunden hund
    • ett bundet lejon
    • den bundne mannen
    • två bundna rånare
  • partikelverb - visa ut
    • han är utvisad
    • de utvisade spelarna

Om det verb från vilket perfektparticipet är bildat är intransitivt, så är det resulterande participet aktivt, det vill säga att det substantiv som det bestämmer kan sägas ha utfört den aktuella verbhandlingen. Om däremot verbet är transitivt, så är det resulterande participet passivt, och det substantiv som det bestämmer kan sägas ha utsatts för en verbhandling av någon annan, som ej nödvändigtvis behöver vara nämnd.

Exempel:

en sprucken spegel 
intransitivt verb spricka; det är spegeln som har spruckit, det utsägs inte någonting om att någon annan har spräckt spegeln
en spräckt spegel 
transitivt verb spräcka; spegeln har blivit spräckt av någon

Perfektparticipen kan antingen direkt bestämma ett huvudord som attribut, eller tillskrivas huvudordet som predikat. När perfektparticip fungerar som predikat behöver de åtföljas av hjälpverb, vanligen bli eller vara.

Exempel:

  • attribut
    • en kastad tärning
  • predikat
    • tärningen är kastad
    • tärningar blev kastade på golvet

En mening som "Det är lätt att läsa boken" går att förkorta genom att man skriver ihop adjektivet med perfektparticipformen: Boken är lättläst.

Andra språk[redigera | redigera wikitext]

Finska[redigera | redigera wikitext]

(Detta avsnitt är preliminärt, möjligen felaktigt i enstaka detaljer, och i behov av faktagranskning/komplettering.)

Verb: tehdä (att göra)

Presens particip aktiv: teke (som gör)
Presens particip passiv: tehtävä (som bör göras)
Perfekt particip aktiv: tehnyt (gjord)
Perfekt particip passiv: tehty (gjord)

Agentkonstruktion: teke (gjord av...)

Ryska[redigera | redigera wikitext]

(Detta avsnitt är preliminärt, möjligen felaktigt i enstaka detaljer, och i behov av faktagranskning/komplettering.)

Ryskan har i princip sex participformer: presens/preteritum particip aktiv, presens/preteritum particip passiv samt presens/preteritum gerundium.

De fyra egentliga partcipen böjs som adjektiv. Gerundierna är oböjliga former som används för satsförkortningar.

Participbildningen samverkar med verbens aspektformer (imperfektiv/ofullbordad respektive perfektiv/fullbordad), och alla kombinationer är inte möjliga.

Exempel:

Verb: слышать slyšat' (höra, imperfektiv aspekt)

Presens particip aktiv: слышащий slyšaščij "hörande", "som hör"
Presens particip passiv: слышимый slyšimyj "som hörs"
Preteritum particip aktiv: слышавший slyšavšij "som hörde"
Presens gerundium: слыша slyša "medan ... hör"

Verb: услышать uslyšat' (höra, perfektiv aspekt)

Preteritum particip aktiv: услышавший uslyšavšyj "som hade hört"
Preteritum particip passiv: услышанный uslyšannyj "som har hörts"
Preteritum gerundium: услышав uslyšav "efter att ha hört"

Esperanto[redigera | redigera wikitext]

Esperanto har sex participformer utgående från tre tempus (presens, preteritum och futurum) samt aktiv eller passiv.

Presens aktiv particip böjs med -ant-, presens passiv -at-, preteritum aktiv -int-, preteritum passiv -it-, futurum aktiv -ont- och futurum passiv -ot-. I vanlig ordning kan man därefter göra ordet till substantiv, adjektiv eller verb genom att sätta -o, -a respektive -i som ändelse.

Ett exempel är ordet "Esperanto" som kommer av Esperantos upphovsman Ludwig Zamenhof som kallade sig "Doktoro Esperanto" vilket betyder "Den som hoppas" eller "den hoppandes" (ett substantiv som är aktiv presens particip av "Esperi" som betyder "Hoppas").

I princip är alla kombinationer möjliga, men många saknar praktisk användning eller är svåra att översätta till svenska.

Exempel:

  • Esperanto - Den som hoppas, av espero (hopp)
  • Estonta - Kommande, av esti (vara)
  • Forkurinta - Bortsprungen, av for- (iväg), kuri- (springa), -int- (aktiv preteritum particip), -a (adjektiv)
  • Kuratas, Körd (verb), av kuri- (köra), -at- (passiv presens particip), -as (verb i presens)
  • Forjxetita - Bortkastad, av for- (iväg), jxeti- (kasta), -it- (passiv preteritum particip), -a (adjektiv)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]