Particip

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Particip (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv. Det kan därmed sägas "deltaga" i två ordklasser, och har därav fått sitt namn. Viss oeninghet förekommer om participens ordklasstillhörighet. Nationalencyklopedin menar att participen numera vanligen (men oegentligt) förs till verben, medan Svenska Akademiens språklära (Hultman 2003, s. 79, s. 155) anger att de hör till adjektiven och Svenska Akademiens grammatik placerar dem i en egen ordklass. Som argument för att de bildar en egen ordklass kan anföras att participen i olika sammanhang kan ha verbliknande eller adjektivliknande funktion. Participet köttätande kan exempelvis avse en handling (verbliknande funktion) men också en egenskap (adjektivliknande funktion).

I många indoeuropeiska språk, som svenska, tyska, engelska och franska förekommer två particip, presens particip och perfekt particip. Även större uppsättningar av particip förekommer; latin har till exempel även ett futurum particip.

Svenska[redigera | redigera wikitext]

De particip som finns i svenskan är presens particip (till exempel ropande av verbet ropa) och perfekt particip (till exempel ropad).

  • Verb: ropa
  • Presens particip aktiv: ropande
  • Presens particip passiv: ropandes
  • Perfekt particip aktiv: ropad
  • Perfekt particip passiv: ropades

Finska[redigera | redigera wikitext]

  • Verb: tehdä (att göra)
  • Presens particip aktiv: teke (som gör)
  • Presens particip passiv: tehtävä (som bör göras)
  • Perfekt particip aktiv: tehnyt (gjord)
  • Perfekt particip passiv: tehty (gjord)
  • Agentkonstruktion: teke (gjord av...)

Ryska[redigera | redigera wikitext]

Ryskan har i princip sex participformer: presens/preteritum particip aktiv, presens/preteritum particip passiv samt presens/preteritum gerundium.

De fyra egentliga partcipen böjs som adjektiv. Gerundierna är oböjliga former som används för satsförkortningar.

Participbildningen samverkar med verbens aspektformer (imperfektiv/ofullbordad respektive perfektiv/fullbordad), och alla kombinationer är inte möjliga.

Exempel:

Verb: слышать slyšat' (höra, imperfektiv aspekt)

Presens particip aktiv: слышащий slyšaščij "hörande", "som hör"
Presens particip passiv: слышимый slyšimyj "som hörs"
Preteritum particip aktiv: слышавший slyšavšij "som hörde"
Presens gerundium: слыша slyša "medan ... hör"

Verb: услышать uslyšat' (höra, perfektiv aspekt)

Preteritum particip aktiv: услышавший uslyšavšyj "som hade hört"
Preteritum particip passiv: услышанный uslyšannyj "som har hörts"
Preteritum gerundium: услышав uslyšav "efter att ha hört"

Esperanto[redigera | redigera wikitext]

Esperanto har sex participformer utgående från tre tempus (presens, preteritum och futurum) samt aktiv eller passiv.

Presens aktiv particip böjs med -ant-, presens passiv -at-, preteritum aktiv -int-, preteritum passiv -it-, futurum aktiv -ont- och futurum passiv -ot-. I vanlig ordning kan man därefter göra ordet till substantiv, adjektiv eller verb genom att sätta -o, -a respektive -i som ändelse.

Ett exempel är ordet "Esperanto" som kommer av Esperantos upphovsman Ludwig Zamenhof som kallade sig "Doktoro Esperanto" vilket betyder "Den som hoppas" eller "den hoppandes" (ett substantiv som är aktiv presens particip av "Esperi" som betyder "Hoppas").

I princip är alla kombinationer möjliga, men många saknar praktisk användning eller är svåra att översätta till svenska.

Exempel:

  • Esperanto - Den som hoppas, av espero (hopp)
  • Estonta - Kommande, av esti (vara)
  • Forkurinta - Bortsprungen, av for- (iväg), kuri- (springa), -int- (aktiv preteritum particip), -a (adjektiv)
  • Kuratas, Körd (verb), av kuri- (köra), -at- (passiv presens particip), -as (verb i presens)
  • Forjxetita - Bortkastad, av for- (iväg), jxeti- (kasta), -it- (passiv preteritum particip), -a (adjektiv)

Referenser[redigera | redigera wikitext]