Per Janzon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Per Janzon
Pelle Janzon.jpg
Pelle Janzon.
Födelsenamn Per Adolf Janzon
Född 4 november 1844
Död 20 oktober 1889 (44 år)
Dödsort Stockholm
Bakgrund Norrköping
Genre(r) opera
Roll basbaryton
År som aktiv 18701889

Per Adolf ”Pelle” Janzon, född 4 november 1844 i Norrköping, död 20 oktober 1889 i Stockholm, var en svensk operasångare (basbaryton).

Janzon var son till fiskhandlaren Adolf Janzon och Margareta Olofsson. Efter att ha varit sjöman en kort tid blev han student i Uppsala 1863 och läste därefter på en filosofie kandidat-examen. Men efter några år slog han studierna ur hågen för att ägna sig åt teater och fick undervisning i sång av Anders Willman. Han blev engagerad vid Kungliga teatern i Stockholm från 1870 till sin död 1889. Janzon var speciellt inriktad på komiska roller.

Han gjorde bland andra följande roller: Leporello i Don Juan, Dulcamara i Kärleksdrycken, Gil Pèrez i Svarta dominon, Löparnisse i Värmlänningarna, Vulcanus i Filemon och Baucis, Cerberin i Målaren och modellerna, Aboulifar i Oberon, Falstaff i Muntra fruarna, Gigoti i Diamantkorset, Kasper i Friskytten och Escamillo i Carmen.

”I komiska, något chargerade partier, helst av något modernt snitt, var Janzon alldeles förträfflig, men även den äldre operans buffaartade karaktärer förlänade han en ypperlig relief.” I besittning av en i yngre år alldeles utmärkt röst och stor medfödd vis comica, var Janzon på sin tid en av den Kungliga Teaterns bästa artister, men hans sångteknik var inte särskilt förfinad. En gunstling hos publiken var ”Pelle” Janzon alltid.

Det finns uppgifter om att Janzon ska ha gett namn åt maträtten Janssons frestelse[1]. Denna uppgift är dock omstridd.[2][3] Även Toast Pelle Janzon tillskrivs honom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mannerström, Leif (2006). Husmanskonst. Stockholm: Prisma. sid. 139. ISBN 978-91-518-4462-6 
  2. ^ Lager, Göran (2006). Järnspisar, hackekorv & tabberas. Ersatz. sid. 77. ISBN 978-91-88858-16-0 
  3. ^ Gastronomisk kalender 1989. Stockholm: LTs förlag. 1988. sid. 35-40. ISBN 91-36-02736-7 .

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]