Philibert Humbla (museiman)
| Philibert Humbla | |
| Född | Knut Philibert Humbla 2 juni 1896[1] Kristianstads stadsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 juli 1952[1] (56 år) Gävle Heliga Trefaldighets församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Konsthistoriker, etnolog, kritiker, författare, redaktör |
| Känd för | Intendent Göteborgs Konsthall (1927–1933); Gävle museums första chef (1940–1952) |
| Maka | Dagmar Gille (g. 1929–1952; hans död) |
| Redigera Wikidata | |
Knut Philibert Humbla, född 2 juni 1896 i Kristianstad, död 29 juli 1952 i Gävle, var en svensk konsthistoriker och museiman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han var sonson till juridikprofessorn Philibert Humbla samt son till borgmästaren i Sölvesborg Philibert Humbla och Linnéa Rydberg.
Humbla blev filosofie licentiat vid Göteborgs högskola 1927 på avhandlingen Kilian Zoll och hans konst.[2]
År 1929 blev han intendent för Göteborgs konsthall, där han verkade fram till 1933. Parallellt med arbetet på konsthallen var han anställd vid Göteborgs historiska museum. År 1933 tillägnade Gustaf Munthe honom en vänbok med titeln ABC-bok för en snäll gosse gemenligen kallad Cletus.
1933 utnämndes Humbla till länsintendent i Gävleborgs län och flyttade då till Gävle. 1940 blev han den förste chefen för det nyöppnade Gävle museum (nu Länsmuseet Gävleborg). Under hela sitt liv var Humbla verksam som redaktör och skribent för olika böcker och publikationer. Han var också skribent för Nordiska museets Fataburen.
Sommaren 1947 var han på tjänsteresa i Edsbyn och såg då målningen Ångbåt i åmynningen av Lim-Johan (Johan Erik Olsson). Denna tavla hade ropats in på Lim-Johans dödsboauktion. Humbla uppmanade författaren Hans Lidman, Edsbyn, ordföranden i Ovanåkers hembygdsförening, som redan tidigare visat stort intresse för Lim-Johans måleri, att försöka samla ihop så många tavlor som möjligt av konstnären för att sätta samman en utställning. Detta blev sedermera det postuma genombrottet för Lim-Johan.
Humbla gifte sig 1929 med skådespelaren och operettsångerskan Dagmar Gille (1902–1993).
Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]
- Kilian Zoll 1818-1860. Göteborg: Univ. 1932. Libris 1jjtmb5lzdqn9pl9. https://gupea.ub.gu.se/2077/78776
- Järnåldersgraven vid Hamrasjön i Orsa Finnmark, 1935.
- Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden. Göteborg 1937.
- Några holländska fartygsskulpturer i Göteborgs museum.
- Votivskepp, Svenska Kulturbilder.
- Lim-Johan, om Johan Erik Olsson. (Skriven tillsammans med Hans Lidman.)
- Briggen Gerda av Gefle.
- Garvarsläkten Matton och läderhanteringen i Gästrikland (1852-1952), 1952.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] K Philibert Humbla, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nilsson, Ingemar (1996). Göteborgs universitet 1891–1995: data över professorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. 2, Ämnesförteckningar : humaniora, konstnärliga ämnen, samhällsvetenskaper, matematik och naturvetenskaper. Göteborg: Rektorsämbetet, Univ. sid. 298. Libris 7774915. ISBN 91-88768-09-0
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-rom), Sveriges Släktforskarförbund
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- P. Humbla, Om tatuering i våra dagars Sverige i Fataburen (åttonde bandet, 1928)
- Humbla, Philibert (1896 - 1952) hos Digitaltmuseum
|