Sölvesborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sölvesborg (olika betydelser).
Koordinater: 56°3′9″N 14°35′13″Ö / 56.05250°N 14.58694°Ö / 56.05250; 14.58694
Sölvesborg
Tätort
Centralort
Hästtorget
Hästtorget
Land  Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Sölvesborgs kommun
Koordinater 56°3′9″N 14°35′13″Ö / 56.05250°N 14.58694°Ö / 56.05250; 14.58694
Area 609,84 hektar
Folkmängd 8 401 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,78 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0456
Tätortskod 2752
Sölvesborgs läge i Blekinge län
Red pog.svg
Sölvesborgs läge i Blekinge län

Sölvesborg är en tätort och centralort i Sölvesborgs kommun i sydvästra Blekinge län. Sölvesborg hade 8 401 invånare år 2010.

Utanför Sölvesborg ligger Listerlandet. Norr om Sölvesborg ligger Ryssberget där en av Sveriges största bevarade bokskogar finns. Vid Ryssbergets sluttningar ligger också Gammalstorp, Bjäraryd och Ebbalycke där Blekinges största björk står[2].

Historia[redigera | redigera wikitext]

S:t Nicolai kyrka
Sölvesborg på 1850-talet.

Staden Sölvesborg har medeltida anor, men platsen har enligt fynd varit bebodd sedan bronsåldern.

Borgen (i folkmun: Slottet)[redigera | redigera wikitext]

Den forna borgen i Sölve är idag en ruin. Det skriftliga källmaterialet börjar med borgens omnämnande år 1343. År 1394 dagtecknar ärkebiskop Jacob Gertsen (Ulfstand) ett brev från Sölvesborg. När borgen fungerade utgjorde Sölvesborg ett slottslän. I dag kvarstår den höga borgkullen och mindre rester efter det väldiga centraltornet samt källargrunder. Borgen eldhärjades vid flera tillfällen under striderna mellan svenskar och danskar, och efter att stadens förlorade stadsprivilegier kom borgen att förfalla och dess vallgravar försvann. Under följande sekler plundrades borgen på sitt tegel, som användes för att bygga nya hus.

Kyrkan[redigera | redigera wikitext]

S:t Nicolai kyrka är den enda kvarvarande medeltida byggnaden. Först år 1418 omtalas Sölvesborgs kyrka men kyrkan kan byggnadshistoriskt dateras till slutet av 1100-talet. I kyrkan finns medeltida målningar, som kalkades över under reformationen, men som återfanns vid de restaureringar som företogs 1906. Ett gravvalv har funnits under altarområdet. 1486 skänkte kung Hans kyrkan till karmelitorden som började bygga ett kloster i anslutning till kyrkan. Vid kyrkans norra sida, mellan kyrkobyggnaden och muren kan fortfarande vissa stenar ses som markerar de gamla väggarna från klostret. Inne i kyrkobyggnaden finns även kvar rester av äldre dörrar som har lett in i det dåvarande klostret. Vid kyrkan samt i vapenhuset finns två runstenar uppställda, dessa är från 500-talet e.Kr. och hör till de äldsta i Sverige. Stentoftenstenen, funnen av en bonde i Gammalstorp, är den märkligaste av dessa två.

Staden[redigera | redigera wikitext]

Sölvesborg har en välbevarad stadskärna med gammal bebyggelse som har växt fram i skydd av Sölvesborgs slott, den medeltida danska riksborgen som under senare år i folkmun också benämns slott på grund av att danska kungligheter ofta vistades här.

År 1405 omtalas ett lokalt helgon, S:t Enevald. Utanför Sölvesborg finns också S:t Enevalds källa. Se vidare i Fotevikens databas nedan.

År 1445 fick staden sina äldsta kända stadsprivilegier av kung Kristofer av Bayern. Dessa privilegier var dock en förnyelse av de tidigare. De äldsta utfärdade privilegiernas datum har inte gått att fastställa. Staden härjades flera gånger under dansk-svenska krigen. 1452 brände svenskarna staden, men staden återuppbyggdes.

Under en stor del av sena medeltiden och fram till mitten på 1600-talet, var Sölvesborg administrativt centrum i den östra delen av Danmark, som Sölvesborgs län, omfattande Gärds, Villands och Listers härader. Staden förlorade dock sina stadsrättigheter till förmån för andra städer västerut, byggandet av Kristianstad krävde att Sölvesborg gav upp sina rättigheter.

Efter förlusten av sina stadsrättigheter kom staden att hamna i skymundan och man fick inte stadsrättigheterna tillbaka förrän 1835 och blev stapelstad 1855. Vid den stora stadsbranden 1801 förstördes stora delar av centrum, och det nya rådhuset byggdes efter branden 1805. Huset fungerade som stadens styreshus fram till 1985 då det nuvarande kommunhuset invigdes. 1921 togs Listers härads tingshus i bruk, ritat av Gunnar Asplund och strategiskt placerat uppe på Möllebacken med utsikt ned mot stadens nya järnvägsstation.

Staden fick ett uppsving vid mitten av 1800-talet som centrum i ett distrikt med brännvinsbrännerier. Även annan industri fanns under perioder i staden, bland annat Sölvesborgs glasbruk och ett varv.

Utvecklingen påskyndades även av järnvägens framdragning. År 1874 knöts staden till Kristianstad via Sölvesborg-Kristianstads Järnväg och österut mot Karlshamn och Karlskrona 1886, numera en del av Blekinge Kustbana, samt järnvägen Sölvesborg-Listershuvud-Hällevik-Hörvik 1914-1917-1922 och en bibana från Sandbäck mot Olofström. Därutöver hade staden sin första normalspåriga järnväg via Olofström till Älmhult från 1901. Sträckan Sölvesborg-Olofström lades ned 1984 och några år efter revs spåren upp. Blott delar av banvallen har bevarats, som cykelbana, då andra byggen kom i vägen (såsom anläggandet av tillfartsvägen till E22 och annexet till gymnasieskolan Furulund i Ynde vandrarhem).

Industrierna fanns kvar fram till början av 1980-talet. I samband med varvskrisen lades varvet ned 1981, och Sölvesborgs glasbruk stängde slutligen portarna 1982. Idag finns inget kvar av glasbrukets område, medan varvsområdet utgör ett industriområde.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Sölvesborgs stad som omgavs av Sölvesborgs socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Sölvesborgs socken/landskommun och 1971 uppgick stadskommunen i Sölvesborgs kommun där Sölvesborg sedan dess är centralort.[3]

I kyrkligt hänseende hör Sölvesborg sedan 1951 till Sölvesborgs församling, dessförinnan hörde orten till Sölvesborgs stadsförsamling och från 1868 till Sölvesborgs landsförsamling.[4]

Orten ingick till 1951 i domkretsen för Sölvesborgs rådhusrätt och därefter till 1971 i Listers och Sölvesborgs domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Sölvesborg i Sölvesborgs tingsrätts domsaga, före 1975 benämnd Listers och Sölvesborgs tingsrätts domsaga, och orten ingår sedan 2001 i Blekinge tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sölvesborg 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
5 696
1965
  
6 246
1970
  
6 797
1975
  
7 292
1980
  
7 287
1990
  
7 702 551
1995
  
7 982 560
2000
  
7 858 569
2005
  
7 883 571
2010
  
8 401 610
Anm.: Ihopslagen med Valjeviken 2010.



Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Gång- och cykelbron över Sölvesborgsviken

Sölvesborg har en järnvägsstation som ligger i närheten av hamnen och utgör ett stopp för Öresundstågen mellan Karlskrona och Malmö / Köpenhamn (-Helsingör).

Sölvesborg har stadsbusstrafik till Falkvik, och under sommartid till Tredenborg. Länsbussar går till kommunens samhällen utanför Sölvesborg. Utöver detta finns det, parallellt med tågen, busstrafik till Bromölla(-Olofström) och Karlshamn.

E22 passerar tätorten som motorväg sedan 1995 och har tre avfarter/påfarter, nr 45-47. Motorvägen förlängs norrut mot Mörrum med första spadtag 2011-12-05[6]. Tidigare gick E22 som vanlig landsväg omedelbart norr om tätorten och genom Sölve.

År 2012 färdigställdes den 756 meter[7] långa gång- och cykelbron, Sölvesborgsviksbron över Sölvesborgsviken som sammanbinder det nya bostadsområdet Ljungaviken med staden och ön Kaninholmen.[8]

Kultur och turism[redigera | redigera wikitext]

Sölvesborg

Under sommarmånaderna besöks Sölvesborg av turister som fördubblar kommunens invånarantal från dryga 16 000 till 30 000. Den största attraktionen är Sweden Rock Festival, i början av juni varje år och drar över 35 000 hårdrockare från hela världen till Sölvesborg. Själva rockfestivalen ligger i det lilla samhället Norje i utkanten av Sölvesborgs kommun. Från Sölvesborgs resecentrum går bussar till/från rockfestivalen.

Sölvesborgs stadsfestival Killebom startar första onsdagen i juli varje år.

Utanför Nogersund i Sölvesborgs kommun ligger ön Hanö. Ön var under Napoleonkrigen en bas för engelska flottan och har därför en engelsk kyrkogård.

Kulturcentret Konstnärsgården invigdes 28 juni 2008 och ligger på galleriet Karibakkas innergård. Här hade bland annat bildkonstnären Jonas Lundh tidigare en ateljé och verksamhet. I övrigt ordnas konserter, utställningar och kulturkaféer här.

Sölvesborgs före detta tingshus, kallat Listers härads tingshus, som numera hyser både förskola, musikskola och konstnärsföreningen ArtADeBo, är ritad av Gunnar Asplund och byggdes åren 1919-1921.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Besöksvärda träd i Blekinge”. Besöksvärda träd i Blekinge. Länsstyrelsen i Blekinge. http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-och-djur/storsta-trad/Pages/Foton_grova_trad.aspx?keyword=ebbalycke. Läst 201-03-30. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden/Pressmeddelande1/Blekinge/2011/2011-11/Pressinbjudan-E22-Solve-Stensnas-en-satsning-for-framtiden/
  7. ^ ”Fakta om bron - Ljungaviken, Sölvesborgs kommun”. ljungaviken.se. 2013-09-05. http://www.ljungaviken.se/1149. Läst 3 oktober 2013. 
  8. ^ ”Sölvesborgsbron”. Sölvesborgsbron. Sölvesborgs kommun. http://www.ljungaviken.se/1127. Läst 28 juni 2013. 
  9. ^ ”Besöksvärda träd i Blekinge”. Besöksvärda träd i Blekinge. Länsstyrelsen i Blekinge. http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-och-djur/storsta-trad/Pages/Foton_grova_trad.aspx?keyword=ebbalycke. Läst 2011-04-05. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Anglert, Marit (1984). Sölvesborg. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 54. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619016. ISBN 91-7192-581-3 
  • Liedgren, Rut (1974). I Sölvesborg på 1800-talet. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 86. Stockholm. Libris 7603528. ISBN 91-7108-077-5 
  • Milton, Hans; Göransson Jonte, Milton Hans (1994). Listers och Sölvesborgs historia: den förhistoriska och den danska tiden. Sölvesborg: Sölvesborgs kommun. Libris 7450272. ISBN 91-630-2939-1 (standarduppl. (bibliofiluppl. (inb. (inb.) 
  • Sölvesborgs varvs- & rederi a.-b. 50 år: [1892-1942]. Sölvesborg: Sölvesborgs boktr.-a.-b. 1942. Libris 1430337 
  • Weibull, Carl Gustaf (1945). Sölvesborg: stadens historia genom femhundra år. Sölvesborg: [Staden]. Libris 559984 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]