Piga

Kvinna utklädd till en mjölkpiga från 1800-talet.

Piga är ursprungligen ett annat ord för flicka, och var i Sverige fram till ungefär 1920 en beteckning på de unga flickor och kvinnor som utförde husligt arbete i sin arbetsgivares hem eller lantbruk. I Sverige uppgick de år 1900 till 140 000 i antalet, för att därefter minska medan jordbruket fortsatte bli alltmer maskinellt.

Pigor som arbetade i lantbruk tillhörde gårdens tjänstehjon och var den kvinnliga motsvarigheten till gårdens manliga bonddrängar. På små gårdar utförde pigan ofta både hushållsarbete och lantarbete, men på större gårdar, främst de södra delarna av Sverige, kunde det finnas ett flertal pigor som enbart utförde lantarbete, till exempel mjölkning, medan särskilda tjänsteflickor utförde hushållsarbete.

Pigor som arbetade som tjänsteflickor i hemmen, kallades även jungfru eller tjänarinna, var antingen underställda en anställd husföreståndarinna, husmor eller husfru, eller också direkt underställda familjen, då ofta under hustruns direktiv. Ordet "piga" fick låg status. För hushållsarbetande flickor i städerna kom ordet att ersättas av hembiträde kring 1919 medan barnpiga alltmer blev barnflicka .

Ordet piga blev aktuellt under 1990-talet i samband med ett förslag om skatteavdrag för hushållstjänster. I och med förslaget kom termen "hushållsnära tjänster" att användas av dem som förespråkade skatteavdrag. Termen "pigavdrag" användes däremot av förslagets motståndare.

Kända pigor i fiktiva berättelser

• Askungen (utför enbart köksarbete och inte lantarbete)
• Alva i Madicken
• Lina i Emil i Lönneberga

Sånger om pigor

• "Kungens lilla piga" (då piga ännu betecknade hembiträde/barnflicka)

Vidare läsning

• Larsdotter, Anna (2009). ”Pigornas slit”. Populär historia (nr. 7): sid. s. 32-36. 

Se även

• Dräng
• Fäbodstinta
• Hembiträde
• Hjon
• Lillördag
• Pigdebatten
• Tjänstefolk