Plymhäger

Från Wikipedia
Plymhäger
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
SläkteArdea
ArtPlymhäger
A. plumifera
Vetenskapligt namn
§ Ardea plumifera
Auktor(Gould, 1848)
Utbredning
Synonymer
Mesophoyx intermedia plumifera
Egretta intermedia plumifera
Ardea intermedia plumifera

Plymhäger[2] (Ardea plumifera) är en fågelart i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.[1] Den behandlades tidigare som underart av mellanhägern, men urskiljs sedan 2023 som egen art. Fågeln förekommer i östra Indonesien, på Nya Guinea och i Australien. Den minskar i antal men beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Plymhäger är en kompakt vit häger som är större än silkeshäger och orientkohäger men mindre än ägretthäger. Jämfört med silkeshägern har den gul näbb (under häckningstid rödorange), svarta (ej gula) fötter och avsaknad av huvudplymer under häckningstid. Fågeln är större och slankare än kohäger, med längre näbb och hals samt mörka (ej gula) ben. Gentemot ägretthägern skiljs den på kortare hals utan S-form, rundare huvud, kortare ben och näbb samt bar hud i ansiktet som inte passerar ögat.[3]

I häckningsdräkt.

Arten är mycket lik afrikanska gulnäbbad häger och mellanhäger, och fram tills nyligen behandlades de som en och samma art. Plymhägern (liksom gulnäbbad häger) skiljer sig från asiatiska mellanhägern på den gula näbben, mycket mindre inslag av gult på näbben samt rödaktigt istället för svart på övre delen av benen. Gentemot gulnäbbad häger är den mindre, med längre näbb, avvikande läten och avvikande uppvaktningsceremoni där den drar in huvudet mot bröstet.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i östra Indonesien, Nya Guinea och Australien.[4] Den behandlades tidigare som som underart till mellanhäger (Ardea intermedia), men urskiljs sedan 2014 som egen art av Birdlife International, sedan 2023 även av tongivande IOC och eBird/Clements.[4][5]

Även plymhägerns släktskap med andra hägrar har varit under diskussion. Tidigare placerades artkomplexet i Egretta, men DNA-studier visar att de är snarare släkt med hägrarna i Ardea, ägretthäger samt kohäger.[6] Vissa för de därför till det egna släktet Mesophoyx (Sharpe, 1894) men de allra flesta väljer att inkludera dem numera i släktet Ardea, däribland Birdlife Sverige.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Plymhägern hittas vanligen i översvämmade områden med lite växtlighet, som risfält, betesmarker, saltsjöar, reningsverksanläggningar och så vidare. Den födosöker genmo att promenera långsamt fram på jakt efter fisk, groddjur eller ormar, men kan också ta ryggradslösa djur.[3]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2014 Ardea plumifera Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b c] del Hoyo, J., A. Martínez-Vilalta, A. Motis, N. Collar, G. M. Kirwan, and N. Moura (2023). Plumed Egret (Ardea plumifera), version 1.0. In Birds of the World (N. D. Sly and S. M. Billerman, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.integr2.01
  4. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi :  10.14344/IOC.ML.14.1.
  5. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ Sheldon (1987) Auk, nr.104, sid:97-108
  7. ^ Svensson, L., Tyrberg, T., Fromholtz, J., & Jirle, E. (2012) Förändringar i listan över holarktis fåglar: Rapport nr 4 från SOF:s Taxonomikommitté, Vår fågelvärld, vol.71, nr.6, sid:42-49, issn 0042-2649

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]