Röda guerezor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Röda guerezor
Piliocolobus badius
Piliocolobus badius
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Familj Markattartade apor
Cercopithecidae
Underfamilj Langurer
Colobinae
Släkte Röda guerezor
Piliocolobus
Vetenskapligt namn
§ Piliocolobus
Auktor Rochebrune, 1887
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Röda guerezor (Piliocolobus) är ett släkte i familjen markattartade apor med nio arter.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arternas päls är på ryggen vanligen svart eller brun. Extremiteterna och huvudet är röd- eller gråaktig.[1] Bukens färg är rödgul, grå eller vit. Hos en del arter finns vita hår kring ansiktet. Honor är mindre än hannarna men har annars likadant utseende. Som anpassning till livet på träd har de bara en rudimentär tumme. Dessa djur når en kroppslängd (huvud och bål) mellan 45 och 67 centimeter och därtill kommer en 52 till 80 centimeter lång svans. Vikten ligger mellan 5 och 11 kilogram.[1]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Släktet förekommer i centrala Afrika. Utbredningsområdet sträcker sig från Senegal över Kongo-Kinshasa till Tanzania. Habitatet utgörs av regnskogar eller skogar med träsk, ibland förekommer de i savannen med några träd.[1] De vistas ofta i närheten av vattenansamlingar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Röda guerezor är aktiva på dagen och har bra förmåga att klättra och hoppa från gren till gren. De bildar större grupper av 20 till 80 individer (oftast omkring 50) som består av några hannar och två- till tre gånger fler honor.[1] I gruppen finns en utpräglad hierarki som visar sig genom valet av sovplatser, av föda och genom rätten att para sig. Grupperna har ett revir som är 8 till 130 hektar stort men gränserna är inte så noga.[1]

Födan utgörs främst av unga blad, frukter, frön och andra växtdelar.[1]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

För röda guerezor är inga särskilda parningstider kända. Efter dräktigheten som varar i 4,5 till 5,5 månader föds vanligen ett enda ungdjur.[1] I motsats till arter från släktet Colobus är bara modern och inte andra honor i flocken ansvarig för ungens uppfostring.[2] Hos Procolobus kirkii slutar honan efter ett till tre år med digivning.[3]

Efter könsmognaden (4 till 5 år efter födelsen[3]) eller något tidigare lämnar ungar av båda kön sin ursprungliga flock. Unga honor blir lätt accepterad av en annan flock. För unga hannar är det betydlig svårare att hitta en ny flock.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

P. kirkii

Gruppens systematik är inte helt klarlagd. Tidigare listades de röda guerezorna tillsammans med den gröna guerezan till släktet Procolobus men idag klassificeras de i ett eget släkte, Piliocolobus. Även antalet arter är omstridd då många underarter betraktas som självständiga arter. Enligt Wilson & Reeder 2005 har släktet nio arter.[4] Svenska namn enligt S. Ulfstrand (1996).[5]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Arterna hotas av förstöringen av levnadsområdet samt av jakt för köttets skull.[1] IUCN listar arterna fortfarande i släktet Procolobus och klassificerar två arter som akut hotad (CR), tre arter som starkt hotad (EN) och bara Piliocolobus rufomitratus som livskraftig (LC).[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 6 mars 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Nowak, R. M. (1999) sid. 606/07, Red Colobus Monkeys
  2. ^ M. Richardson (2006-05-31). ”Udzungwa red colobus (som exempel)”. ARKive. http://www.arkive.org/udzungwa-red-colobus/procolobus-gordonorum/. Läst 11 februari 2014. 
  3. ^ [a b] J. Smit (2012). ”Zanzibar red colobus” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Piliocolobus_kirkii/. Läst 9 februari 2014. 
  4. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Piliocolobus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  5. ^ David W. McDonald (en), S. Ulfstrand (sv), red (1996). ”Röda guerezor”. Bonniers Stora Verk Om Jordens Djur. "Apor". Bonnier Lexikon AB. Sid. 112. ISBN 91-632-0077-5 
  6. ^ Procolobus på IUCN:s rödlista, läst 16 juli 2014.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]