Rödslam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Rötslam.
Rödslam utanför Québec i Kanada.
Rödslam utanför Stade i Germany.

Rödslam är en fast[1] restprodukt vid förädling av bauxit till aluminiumoxid med den industriellt dominerande bayermetoden. (Aluminiumoxid fungerar i sin tur som råvara vid framställning av aluminium genom elektrolys med Hall-Héroult-metoden.)[2][3][4] I en genomsnittlig fabrik motsvarar mängden producerat rödslam en till två gånger mängden producerad aluminiumoxid.[5] Mängdförhållandet avgörs av vilken sorts bauxit som förädlas.[3]

Rödslam är en blandning av fasta och metalliska oxidbärande orenheter och är ett av aluminiumbranschens största avfallshanteringsproblem. Den röda färgen orsakas av oxiderat järn som kan utgöra upp till 60 procent av rödslammets vikt.[2][3][4] Utöver järn hör bland annat kiseldioxid, outvunnet aluminium och titanoxid till de dominerande beståndsdelarna.[6]

Det finns inget enkelt sätt att omhänderta rödslam. I de flesta länder där rödslam produceras pumpas det ut i uppsamlingsdammar.[2][3][4] Ett problem med rödslammet är att det upptar landyta som inte går att bebygga eller odla upp ens när slammet är torrt. Genom bayermetoden är slammet kraftigt basiskt med pH mellan 10 och 13. Flera metoder används för att sänka det alkaliska pH-värdet till acceptabla nivåer och på så sätt minska miljöpåverkan. Forskning med syfte att hitta lämpliga sätt att använda slammet till andra ändamål pågår,[2][3][4] men det krävs mycket energi (latent värme för avdunstning av vatten) för att torka slammet, vilket kan leda till höga kostnader om fossila bränslen måste användas till torkningen.

I oktober 2010 släpptes genom en olycka ungefär en miljon kubikmeter rödslam ut över den omgivande landsbygden från en aluminiumoxidfabrik nära Kolontár i Ungern. Sju personer dog och ett stort område förorenades.[7][8] Allt liv i Marcalfloden sades ha utraderats av rödslammet, och på några dagar nådde slammet Donau.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, red mud, 11 oktober 2010.
  1. ^ Kurniawan, TA. (2006). ”Comparisons of low-cost adsorbents for treating wastewaters laden with heavy metals.”. Sci Total Environ 366 (2-3): ss. 409-26. doi:10.1016/j.scitotenv.2005.10.001. PMID 16300818. 
  2. ^ [a b c d] Schmitz, Christoph (2006). ”Red Mud Disposal”. Handbook of aluminium recycling. sid. 18. ISBN 9783802729362. http://books.google.de/books?id=WvT2OEf8DskC&pg=PA18 
  3. ^ [a b c d e] Chandra, Satish (1996-12-31). ”Red Mud Utilization”. Waste materials used in concrete manufacturing. sid. 292–295. ISBN 9780815513933. http://books.google.de/books?id=87_snenwV5MC&pg=PA292 
  4. ^ [a b c d] Mining, Society for; Metallurgy,; ), Exploration (U.S (2006-03-05). ”Bauxite”. Industrial minerals & rocks: commodities, markets, and uses. sid. 258–259. ISBN 9780873352338. http://books.google.de/books?id=zNicdkuulE4C&pg=PA258 
  5. ^ Mohan, D. (2007). ”Arsenic removal from water/wastewater using adsorbents--A critical review.”. J Hazard Mater 142 (1-2): ss. 1-53. doi:10.1016/j.jhazmat.2007.01.006. PMID 17324507. 
  6. ^ Babel, S. (2003). ”Low-cost adsorbents for heavy metals uptake from contaminated water: a review”. J Hazard Mater 97 (1-3): ss. 219-43. doi:10.1016/S0304-3894(02)00263-7. PMID 12573840. 
  7. ^ "Toxic Red Sludge Spill From Hungarian Aluminum Plant 'An Ecological Disaster'", David Gura, NPR, 2010-10-05
  8. ^ Bitte Hammargren (2010-10-07). ”Ungerskt miljöhaveri växer”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ungerskt-miljohaveri-vaxer_5463433.svd. Läst 2010-10-12. 
  9. ^ Hungarian chemical sludge spill reaches Danube”, BBC, 2010-10-07, http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-11491412 .