Religionskunskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Symboler för olika religioner

Religionskunskap, religion, är ett skolämne.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Åland[redigera | redigera wikitext]

Religionskunskap i Ålands grundskolor behandlar den religion vars religionssamfund majoriteten av eleverna i landskapet tillhör, det vill säga den evangelisk-lutherska kyrkan. De elever som inte är medlemmar i detta samfund deltar i stället i undervisning i livskåskådningskunskap, eller motsvarande undervisning som elevens vårdnadshavare anordnar.

Före lagändringen 2008 deltog alla elever i undervisningen i religionskunskap, utom de som ansökt om och beviljats undervisning i livsåskådningskunskap eller motsvarande undervisning.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Jul. Svenska skolbarn får bland annat lära sig varför man firar diverse högtider med religiösa anknytning.
Ämnet behandlar de stora världsreligionerna.

Ämnet handlar i Sverige om olika religioner. Ämnet hette fram till 1969 kristendomsundervisning (kristendom) i folkskolan och handlade tidigare enbart om kristendomen. Fram till 1882 hette ämnet kristendom i folkskolan, och fram till 1928 på läroverken.[1]

Efterhand ändrades dock formen 1919 togs katekesundervisningen togs bort i folkskolan, och undervisningen lade tonvikt vid Jesu etiska förkunnelse. Undervisningens evangeliskt konfessionella karaktär var dock orubbad. Först under 1960-talet började ämnet att ändras. Från 1965 års läroplan för gymnasieskolan och 1969 års läroplan för grundskolan fick ämnet namnet religionskunskap. Med den nya läroplanen 1980 stärktes religionskunskapen konfessionslösa karaktär ytterligare.[1]

Oftast börjar man dock fortfarande med att läsa om kristendom, eftersom den i Sverige är den största religionen, har stark tradition och fortfarande är grund till det flesta av årets helgdagar. Undervisningen om kristendom är starkt inriktad på Jesu liv och varför kristna firar olika högtider under året, medan undervisningen om andra religioner handlar mycket om hur religionen påverkar vardagslivet bland utövarna och i länderna de är starka. Det informeras också om ateism, och hur religion påverkar politik, till exempel då det blir religionskrig.

Tidigare kunde elev vars föräldrar hade annan trosuppfattning än Svenska kyrkan befrias från religionskunskap, vilket upphävdes 1997, då undervisningen ansågs blivit så pass religionsneutralt planerad att detta inte längre ansågs nödvändigt.[2]

Religionkunskapsundervisningen i gymnasieskolan[redigera | redigera wikitext]

Religionskunskap A är en kurs och ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan, vilket innebär att alla elever oavsett gymnasieprogram läser kursen. Den omfattar 50 poäng.

Målen med kursen är att eleven ska efter avslutad kurs känna till kristendomens och de andra religionernas grundläggande uttrycksformer, tro och idéer. Eleven ska även förstå hur religioner påverkar människors sätt att handla och tänka. Vidare ska eleven kunna vid problemsituationer i vardags- och yrkesliv relatera till religionernas uttrycksformer, tro och idéer. Även att samtala om problemssituationer ur ett etisk och moralisk utgångspunkt som uppkommer i vardags- och yrkeslivet. Eleven ska även kunna ta ställning till sådant som befrämjar eller som strider mot grundläggande värden i samhället, samt kunna identifiera dessa. Att reflektera över andra människors olika sätt att tänka om liv, tro och etik står också inskrivet i kursplanen och även detta ska eleven kunna, samt förstå hur ens egna värderingar påverkar en och ens omgivning.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord kristendomskunskap, religionskunskap och religionsundervisning)
  2. ^ Utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UBU17 Vissa FoU-frågor m.m.
  3. ^ Kursinformationssystemet för skolan: RE1201 - Religionskunskap A Skolverket

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]