Rundmunnar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rundmunnar
Pirål (på bilden stillahavspirål, Myxine sp.)
Pirål (på bilden stillahavspirål, Myxine sp.)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Käklösa fiskar
Agnatha
Klass Rundmunnar
Cyclostomata
Vetenskapligt namn
§ Cyclostomata
Ordningar
Hitta fler artiklar om djur med

Rundmunnar (Cyclostomata) är en primitiv klass fiskliknande djur vilka saknar parformiga extremiteter och käkar. De saknar också ryggrad i egentlig bemärkelse utan har bara en ryggsträng vilken skyddas av en skida – de högst stående rundmunnarna har en primitiv kotuppdelning antydd i form av broskiga bågar. Kraniet består av brosk och saknar nackparti. Rundmunnar saknar verkliga tänder men har hornspetsar i munhålan. Samtliga arter har ett födointag som till en del består av att de suger sig fast på byte eller as; munöppningen är därför fyrkantig. De har bara en näsöppning.

Rundmunnarna brukade tidigare räknas till de käklösa fiskarna, men denna gruppering anses numera vara parafyletisk. Enligt vissa är även rundmunnarna parafyletiska, och i så fall skulle nejonögonen vara närmre släkt med käkförsedda ryggradsdjur (Gnathostomata) än med pirålar. Nejonögonens och pirålarnas förenande drag skulle då vara primitiva drag som försvunnit eller ombildats bland gnathostomaterna.

Rundmunnarna kan sägas vara de primitivaste ryggradsdjuren. De bör enligt vissa inte ens räknas till dessa utan endast förenas med ryggradsdjuren genom den gemensamma stammen ryggsträngsdjur.

Bland rundmunnarna finns två ordningar: nejonögon och pirålar. Dessa båda ordningar finns representerade i svenska vatten i form av arterna nejonöga respektive pirål.