Saltfjellet-Svartisen nationalpark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 66°37′0″N 14°0′0″Ö / 66.61667°N 14.00000°Ö / 66.61667; 14.00000
Saltfjellet-Svartisen nationalpark
Nationalpark
Karta över nationalparker i Nordnorge.  Saltfjellet-Svartisen nationalpark har nummer 18.
Karta över nationalparker i Nordnorge.
Saltfjellet-Svartisen nationalpark har nummer 18.
Läge Nordland,
Norge
 - koordinater 66°37′0″N 14°0′0″Ö / 66.61667°N 14.00000°Ö / 66.61667; 14.00000
Area 210 200
Inrättad 1989

Saltfjellet-Svartisen nationalpark är en norsk nationalpark som sträcker sig från fjord till berg i Salten i Nordland. Den inrättades 1989 och täcker en yta på 2 102 km² i Beiarn, Meløy, Rana, Rødøy, Saltdal och Bodø kommuner.

Geografi, landskap och geologi[redigera | redigera wikitext]

Svartisen

Glaciären Svartisen utgör en stor del av nationalparken, ungefär den västligaste tredjedelen. Glaciärens armar går ända ned till fjorden på flera platser.

I de centrala delarna präglas berggrunden på många platser av kalksten och det finns många karstgrottor.

Landskapet präglas av många frodiga dalar som skär sig in mellan bergstopparna. I motsats till andra norska nationalparker finns det därför inget samlat bergsmassiv eller ingen topp som parken ligger kring. Parkens högsta berg är Ørfjellet (1 751 m ö.h.) i nordost. I den centrala delen ligger Gilatinden (1 415 m ö.h.) och Semskfjellet (1 531 m ö.h.). I västra Svartisen ligger Snøtinden (1 594 m ö.h.).

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Lapsk alpros

Saltfjellet är traditionellt en nordlig eller sydlig gräns för många växtarter. Den kalkrika berggrunden ger ett frodigt och varierat växtliv, särskilt i björkdalarna. Här växer flera sällsynta eller krävande plantor, bland annat lapsk alpros och fjällsippa.

Järv och europeiskt lodjur har fasta boplatser i området. I dalarna finns älg.

Kulturminnen[redigera | redigera wikitext]

De äldsta kulturminnena från samernas bruk av fjället är daterade till 800-talet. Det finns gamla offerplatser, djurgravar och stängsel.

Dagens tamrenskötsel har sina rötter i 1500- och 1600-talen, där är Lønsdalen med rötter tillbaka till 1500-talet kärnområdet. Områdets koncentration av samiska kulturminnen är enastående i samiska sammanhang.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]