Fjord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En norsk fjord
Här ser man de djupa fjordarna på Norges västkust.
Den fraktala kustlinjen på östra Grönland med sina många fjordar. Nederst i bild ses Scoresby Sund, världens längsta fjord.
Bild föreställande fjord tagen 1906 av Anders Beer Wilse

Ordet fjord används för att beteckna en havsvik (ofta smal, djup och med branta väggar). I östra Sverige används ordet fjärd på ett liknande sätt, men kan där också beteckna vilken vik eller vilket öppet vattenområde som helst i en skärgård. Ordet kan i Norge och angränsande delar av Sverige även beteckna en långsmal insjö, som i Tyrifjorden och Glafsfjorden.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ursprunget till ordet söks i fornnordiskans fiordher och ferthu, som är nära besläktat med färd. En fjord är ett vattenområde som någon kan åka över för att komma till en viss plats.[1] Den som åker över Lysefjorden kommer till Lyse och så vidare. Ett engelskt närbesläktat ord är ford. Oxford är platsen där oxar korsade en flod. I Skottland finns det närbesläktade ordet firth som används på samma sätt som fjord i nordiska språk.

Idefjorden är ett bra exempel på hur fjordar namnsätts. I Norge har den två namn: Ringedalsfjorden respektive Iddefjorden. Namnet skiftar vid Halden. Den del av viken som går mot socknen Idd österut heter Iddefjorden och den del av viken som leder västerut mot Ringedal heter Ringedalsfjorden. På medeltiden hade orten Hälle förmodligen större betydelse och viken kallades då för Hällefjorden.

Etymologiskt sett är orden fjord och fjärd identiska; skillnaden är från början bara olika uttal av samma ord i olika dialekter. Det första ordet används i västra Sverige, Norge och Danmark. Det senare ordet används i östra Sverige men kan där också vara av betydelsen havsvik.

Gränsen mellan de olika dialektområdena går genom Blekinge - i östra Blekinge kallas vikarna fjärdar och i västra fjordar.

Tröskelfjord[redigera | redigera wikitext]

Fjordens bildning

Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin miljö.

Benämningen används vanligen om havsvikar vid Norges och Islands kuster, ibland även andra vikar och vatten i anslutning till hav, företrädesvis i Norden. Jämför till exempel den inre delen Oslofjorden (innanför Drøbak) och Gullmarn . En annan svensk tröskelfjord är Idefjorden.

Gullmarsfjorden är Sveriges mest utpräglade tröskelfjord med ett genomsnittligt djup på 20–40 m vid mynningen och ett största uppmätt djup på 118,5 m. I norska fjordar kan största djup nå 1000 meter.

Tröskelfjordens karaktäristiska morfologi har uppkommit genom avsmältning av en glaciärtunga som har legat i direkt kontakt med ett större vatten, ofta ett hav. I takt med att isen smälte avsattes sediment framför iskanten och den typiska fjordtröskeln bildades. Alternativt har den yttre delen av istungan lyfts upp av vattnet och erosionen har minskat och därför lämnat kvar en tröskel av icke borteroderad berggrund.

På grund av fjordens morfologi och vattnets saltvattenskikting kan många djur som egentligen lever på djupare vatten klarar av att leva i den grundare fjorden. En tröskelfjord har ibland ett djupområde med begränsat vattenutbyte. Under vissa förhållanden kan det uppstå syrebrist i fjordens djupområden.

Sverige har bara ett begränsat antal fjordar som uppfyller den geologiska definitionen för en fjord, det vill säga en vik med en tröskel och en djuphåla.

De längsta fjordarna i världen[redigera | redigera wikitext]

Några svenska fjordar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hellquist