Saltlakrits

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Finskt och nederländskt salmiakgodis.

Saltlakrits, även kallat salmiakgodis, är godis med lakritssmak som har tillsatts saltet salmiak (ammoniumklorid) och därför får en salt smak. Saltlakrits säljs och konsumeras mest i de nordiska länderna, i Nederländerna och i Baltikum. Skall inte förväxlas med lakritsrot eller ren lakrits.

Lakritsrot har använts som medicin åtminstone sedan 1600-talet, och användes då främst mot "dålig mage". Även i hostmedicin som "Quilla-sirap" och som halstabletter används det fortfarande. Bronzol (en föregångare i smak och utseende till Lakrisal) var en storsäljare på 1950-talet. Då kom också salta gubbar, skruvar och grodor, som fortfarande finns i Sverige, samt den lilla tablettasken med platta, rombformade tabletter som kort och gott hette Salmiak. Andra tabletter som överlevt är Salt i sol och något yngre Salta katten. I Finland är saltlakrits och salmiak populärt främst på grund av Fazer och Turkisk peppar, och där finns till och med en förening som heter Finlands Salmiakförening, som delat ut ett pris postumt till dansken Per Fjelsten som uppfann den turkiska pepparn 1976. Även som drink, så kallad shot, är salmiak mycket populärt främst genom Salmiakki Koskenkorva. Nu för tiden finns även snus med salmiaksmak.

Saltlakrits innehåller ungefär 70 gram salmiak per kilo.[1] Enligt ett EU-förslag som presenterades våren 2012 skulle den tillåtna maxgränsen för salmiak i lakrits sänkas till 3 gram per kilo, vilket skulle innebära ett förbud mot saltlakrits.[1] Livsmedelsföretagen, godistillverkare och branschorganisationer i Norden har protesterat mot förslaget och hösten 2012 backade EU från förslaget.[1] Saltlakritsen kommer därför att få finnas kvar.[1]

Förgiftning[redigera | redigera wikitext]

I Sverige inträffar varje år ett tiotal fall av lakritsförgiftning, de flesta lindriga.[2] Eftersom människor reagerar olika så kan Livsmedelsverket inte gå ut med några gränsvärden. De hänvisar i stället till en nordisk studie som drog slutsatsen att konsumtion överstigande 50 gram lakrits om dagen leder till ökad risk för lakritsförgiftning. Läs vidare i artikeln om lakrits.

Man bör inte konsumera rent salmiaksalt som godis; även om kemikalien inte täcks av någon lag för kemiindustri rekommenderar EU att den märks som ett svagt gift.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Saltlakritsen räddad”. Svenska Dagbladet. 13 oktober 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/saltlakritsen-raddad_7580200.svd. Läst 13 oktober 2012. 
  2. ^ Aftonbladet: Frågor och svar (läsarna frågar, Aftonbladet svarar med hjälp av olika expertkällor) Publicerad: 1998-1999. Läst: 5 juni 2011.
  3. ^ Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry på internet den 29 december 2006, uppslagsord Ammonium Compounds