Lakrits
Lakrits (kan även uttalas lackrits eller vanligen lakris/lackris[1]) är en massa som framställs ur lakritsrot[2] från Glycyrrhiza glabra.[3] Lakritsrot innehåller glykosiden glycyrrhizin, lakritsens viktigaste ingrediens, och har en söt smak.[2] Lakrits är ett vanligt smakämne i godis och läkemedel[2], men förekommer även i till exempel likör och glass. Produkter med lakritssmak kan även innehålla anis som ersättare eller smakförstärkare till lakrits. I godissammanhang kallas lakrits ibland sötlakrits. Detta för att särskilja smaken från saltlakrits som innehåller det konstgjorda saltet salmiak. I Europa produceras lakrits främst i Spanien, Italien och Turkiet.[4]
Sedan 2009 hyllas lakrits varje år med en egen festival, Lakritsfestivalen. En samlingsplats där konsumenter, leverantörer och tillverkare kan träffas. Syftet är att sprida både lakritsglädje och kunskap. Festivalen brukar alltid ordnas vid början av våren.[5]
Innehåll |
[redigera] Hälsofördelar och -risker
[redigera] Lakrits som medicin
Lakritsroten var förr en medicinalväxt. Lakritsrot såldes även på apotek så sent som på 1970-talet.[källa behövs] Det finns studier på djur som påvisar att ämnet glycyrrhizinsyra som finns i lakrits kan ha anticarcinogena effekter, det vill säga cancerförebyggande egenskaper.[4]
[redigera] Lakritsförgiftning
Överkonsumtion av lakrits kan leda till lakritsförgiftning på grund av att glycyrrhizinsyra hämmar enzymet 11β-HSD2 och omvandlar kortisol till kortison.[4] Kontinuerligt intag kan orsaka kaliumbrist, ödem, högt blodtryck och förändringar i nivån av hormoner som reglerar saltbalansen.[4] De flesta som lakritsförgiftas drabbas lindrigt, men i sällsynta fall förekommer livshotande besvär.[6] I Sverige inträffar varje år ett tiotal fall av lakritsförgiftning.[6]
Eftersom lakrits gör att salt stannar i kroppen, så bör lakrits inte förtäras i samband med salt kost.[4]
Halten av glycyrrhizinsyra varierar påtagligt mellan exempelvis lakritsrot och lakritsextrakt samt mellan olika lakritsprodukter, samtidigt som människor reagerar olika starkt på ämnet. Därför går Livsmedelsverket inte ut med några gränsvärden för lakritsintag.[4] Däremot konstateras i en nordisk rapport att lakritskonsumtion överstigande 50 gram om dagen innebär en risk för lakritsförgiftning hos de känsligaste personerna.[4]
Studier på människor har inte kunnat påvisa att lakritsintag hos gravida kan skada fostret.[4] Vid försök på råttor har det däremot funnits ett visst samband.[4]
Sedan 20 maj 2006 ska vissa lakritslivsmedel i Sverige som exempelvis innehåller höga halter av glycyrrhizinsyra förses med en varningstext enligt Livsmedelsverkets föreskrifter.[7]
[redigera] Statistik
1991 importerade Sverige omkring 4 ton lakritsrot, 267 ton lakritsextrakt och 5 390 ton (netto) lakritskonfekt.[4] Årskonsumtionen av lakritskonfekt uppskattas vara cirka ett kilo per person i Sverige och 50-150% högre i övriga nordiska länder.[4]
En studie på Nya Zeeland granskade högstadieelevers konsumtion av lakritskonfekt. Den visade att 29 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna åt lakritskonfekt varje vecka.[4] Veckokonsumtion över 2 hekto förekom bland 5,9 procent av flickorna och 4,9 procent hos pojkarna, och över 5 hekto hos 1,8 procent av flickorna respektive 1 procent av pojkarna.[4] Två ungdomar åt mer än ett kilo lakritskonfekt per vecka.[4] Andra undersökningar bland skolbarn visar på liknande värden.[4]
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ Stora ordlistan, upplaga 4, 1990. ISBN 91-21-06384-2.
- ^ [a b c] Lakrits på NE.se
- ^ http://runeberg.org/kemihlex/0249.html (kemiskt handlexikon)
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Livsmedelsverket: För mycket lakrits (Artikel ur Vår Föda nr 1, 1995) Läst: 5 juni 2011.
- ^ Lakritsfestivalen
- ^ [a b] Aftonbladet: Frågor och svar (läsarna frågar, Aftonbladet svarar med hjälp av olika expertkällor) Publicerad: 1998-1999. Läst: 5 juni 2011.
- ^ Livsmedelsverket: Nya regler om märkning med lakrits Läst: 5 juni 2011.
Denna godis- eller snacksrelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
