Snus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lössnus, tillverkat av tobak, vatten, salt och natriumkarbonat.
En dosa Ljunglöfs Ettan - det äldsta svenska lössnusmärket, skapad år 1822.
Portionssnus av märket General.

Snus (/ˈsnʉːs/) är ett beroendeframkallande njutningsmedel, tillverkat av bland annat tobak som innehåller nikotin. Det ursprungliga snuset var torrt och användes som luktsnus (idag kallat snuff), och intogs genom att man sniffade upp det i näsan. Dagens våta snus består av en finmalen tobak som behandlats med koksaltslösning och natriumkarbonat för att därefter antingen fermenteras eller pastöriseras i värmeprocesser. Efter detta behandlas snuset med aromer och smak enligt producentens önskemål. Vått snus som är avsett för oralt bruk är i det hänseendet inte helt olikt tuggtobak.

Snus som är ämnat för oralt bruk placeras under läppen där nikotinet tas upp av kroppen och transporteras via blodet. Många ser våtsnuset som ett hälsosammare alternativ till tobaksrökning vilket har lett till att vissa brukare har gått över från cigarettrökning till snusning. Snus används nästan enbart i Sverige, Norge, USA och Danmark samt i Finland, men marknadsförs på prov i andra länder.[källa behövs]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nidbild målad av Georges Croegaert föreställande en präst som ska ta sig en pris luktsnus.

Västerlandets möte med snuset började med Christoffer Columbus resa över Atlanten. En munk vid namn Ramon Pane som var med Columbus i Amerika år 1497 såg när indianska präster drog in ett pulver i näsan. Pulvret bestod bland annat av tobak.

Luktsnuset, ett torrt fint pulver av tobaksblad, började användas i Spanien och Frankrike under mitten av 1500-talet. Under 1560-talet kom Frankrikes ambassadör i Portugal, Jean Nicot, i kontakt med tobaksplantan, som då enbart odlades för medicinskt bruk. Den franska drottningen Katarina av Medici hade svår migrän och Nicot gav henne rådet att dra upp krossade tobaksblad i näsan. Det sägs att drottningens huvudvärk försvann och luktsnuset fick tack vare detta större popularitet.[1] Nicot blev efter detta så starkt förknippad med tobaksbruket i Europa att Linné uppkallade tobaken, Nicotiana efter Nicot.

Luktsnuset var en drog fram till Franska revolutionen, men förknippades så starkt med överklassen att den snabbt blev impopulär. I lägre samhällsklasser var bruket av tuggtobak långt vanligare. År 1637 nämns för första gången snus i svensk tullstatistik, då som snuf-tobak[1].

I Sverige odlades tobak, i större mängder, i ett 70-tal städer i slutet av 1700-talet. I början av 1800-talet introducerades det våta snuset, läppsnuset, i Sverige som en ersättning för den relativt dyra tuggtobaken. Tobaksodlarna tillverkade först sitt eget snus men snart dök det upp snusfabrikanter som specialiserade sig på att tillverka snus. Märken som Göteborgs Prima Fint, Röda Lacket, Generalsnus och Ljunglöfs Ettan introducerades, och lever fortfarande kvar. Exempel på märken som inte längre tillverkas är Havannasnus, Kaggsnus, Karottsnus, Melangesnus och Prustsnus.[2]. År 1998 till 2000 odlades de sista större skördarna i Sverige av Kungssnus, ca 3 000 till 4 000 plantor sattes då varje år.

Dåtidens gängse snusberedning innebar att snuset skulle fermenteras eller "svettas" i förhöjd temperatur flera månader, ibland upp till ett halvår. Snuset såldes antingen i lösvikt, paketerat eller i dosor. De sistnämnda var i pressad vaxad papp och ovala till formen.

De svenska emigranterna som for till Nordamerika tog med sig läppsnuset till sitt nya hemland. Idag finns snuset att köpa i nästan hela USA och har där miljontals användare. Snusliknande produkter finns även i andra länder som Algeriet, Tunisien och Indien, där det kallas för "Nafha" respektive "Khaini".

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Svenskt snus tillverkas av tobak från olika delar av världen och lufttorkas. Förr i tiden odlades mycket tobak i Skåne och i Mälardalen för användning till snus. Därefter användes röktorkad så kallad Kentuckytobak. Den malda tobaken blandas med vatten, salt, natriumkarbonat och aromämnen. Före 1970-talet använde man pottaska eller kaliumkarbonat istället för natriumkarbonat[3]. Svensk snus fermenteras inte. [4]. Fermenterat snus har betydligt högre halter av skadliga nitrosaminer än vad det värmebehandlade och pastöriserade svenska snuset har. Våtsnus innehåller cirka 50 procent vatten och är inom EU förbjudet att säljas utom i Sverige. I Sverige förbrukas ungefär 0,8 kg snus per person/år.

Snus lyder under livsmedelslagen.

Snus förvaras och säljs i så kallade snusdosor, som tidigare var av porslin, trä, näver, silver eller guld, men numera är gjorda av pressat papper, plast och ibland plåt. Plast är vanligast i snusdosor för portionssnus och pressat papper är vanligast för lössnus.

Det är ganska enkelt att tillverka sitt eget snus av tobak, vatten, salt och kaliumkarbonat. Då skatten för snus ökat kraftigt, har det vuxit upp en marknad med så kallade snussatser, där man köper ett paket med det som behövs för att göra eget snus, samtidigt som man då inte behöver betala tobaksskatten.[källa behövs]

Lössnus[redigera | redigera wikitext]

Lössnus är den klassiska formen av snus. Snuset ligger löst i snusdosor för försäljning, vanligtvis 40-50 gram per dosa, och pressas av användaren till portioner av önskad storlek.

Portionssnus[redigera | redigera wikitext]

För att underlätta användningen av snus tillverkas även så kallad portionssnus, färdigförpackade snusportioner i små påsar av liknande material som tepåsar. Portionssnus säljs liksom lössnus i snusdosor, som normalt innehåller 20-25 portioner à cirka 1 gram. En variant heter vit portion, som är snus med lägre fukthalt, förpackat i vita portionspåsar. Den lägre fukthalten gör att snuset har mindre benägenhet att rinna då det har applicerats i munnen, nikotinet fördelas också över en längre tid.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika anledningar till varför personer använder snus. Vissa snusar som ett alternativ till cigaretter, av hälsoskäl eller praktiska skäl.

Statistik före 1915 är osäker då det fanns många tillverkare spridda över Sverige. Under 1919 såldes 7 000 ton snus i Sverige, vilket är en toppnotering, det var 1,2 kg per svensk. Snusförsäljningen gick ner när man började röka cigarr istället. I samband med andra världskriget ökade cigarettrökningen markant och inte förrän i slutet av 1960-talet, då larmrapporterna om rökningens skador blev allt fler, fick snus tillbaka sin popularitet. Dosorna hade nu blivit runda och fått plåtlock, resten var fortfarande i vaxad papp.

1998 återhämtade sig försäljningen och noterades till 5 350 ton, vilket motsvarar 0,6 kg per capita. Idag snusar en miljon svenskar och år 2000 förbrukades 6 200 ton varav 45 procent var portionssnus.

Snusförsäljningen i Sverige ökade efter att rökförbud på restauranger införts 1 juni 2005.

Applicering[redigera | redigera wikitext]

Det vanligaste sättet att bruka snus (att "snusa") är att lägga in en mängd snus under överläppen där den sedan behålls mellan några minuter och några timmar. Det snus som placeras under läppen kallas för en "pris", "pres", en "snus" eller en "prilla" även kallad för en "barkbåt" en "pört" en "dös" och "mullbänk".

Hur snuset appliceras i munnen skiljer sig från person till person. Gällande lössnus används vanligtvis fingrarna för att pressa ihop lite snus, en så kallad pris eller en prilla, så att den får en fast konsistens, varefter den vanligtvis placeras under överläppen. Få kan konsten att med bara en hand, snabbt och smidigt trycka ihop en snus i själva dosan sedan applicera den under läppen utan att använda andra handen. Detta kallas att ta en "bonnsnus", "levande" eller "live(eng)snus".

Portionssnus (en portion kallas främst "prilla" eller en "snus") underlättar användningen eftersom den är färdigförpackad redan i dosan.

Under 1960-talet introducerades en speciell doseringsspruta för lössnus. Det var en vanlig engångsplastspruta vars spetsiga ände var avtagen. Genom att dra ut kolven och upprepade gånger trycka öppningen ned mot snusdosans botten fylldes sprutan av hårt pressat snus varefter snuset kunde tryckas upp under läppen. Senare kom andra leverantörer in i bilden med specialtillverkade sprutor i varierande färger.

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

För att odla tobak krävs mycket näringsämnen vilket leder till bruket av stora mängder gödsel. Samtidigt används bekämpningsmedel - ibland i stora mängder. Vissa tobaksbolag rekommenderar 16 olika typer av bekämpningsmedel bara under perioden när plantan drivs upp i växthus till dess att den planteras ut.[5] Bekämpningsmedlen och kemiska gödningsmedel påverkar miljön negativt.[6] Utöver detta påverkas odlarna negativt av bekämpningsmedlen då de ofta är omedvetna om riskerna och därför inte följer säkerhetsföreskrifterna. Problemen blir än större där det förekommer barnarbete och flera bekämpningsmedel ökar cancerrisken och kan skada immunförsvaret.[7] Ytterligare miljöpåverkan sker vid torkningen av tobak där man i vissa områden, främst i utvecklingsländer, använder stora mängder ved vilket kan leda till avskogning.[5]

Nedskräpning[redigera | redigera wikitext]

En prilla som spottats ut försvinner snabbt om det regnar och den blir till mylla, till skillnad mot cigaretter, som med sitt filter och papper tar fem år för naturen att bryta ner. Plasten som den vattentäta dosan är tillverkad av bildar vid förbränning endast koldioxid och vattenånga. Portionssnusets portionspåsar av cellulosafibrer skräpar dock ner i större mängd. Dessa är gjorda av samma material som tepåsar, men limmet gör att det tar en tid att brytas ned i naturlig miljö. [källa behövs]

Enligt Tekniska Verken ska snus inte spolas ner i avloppet utan slängas i soporna.[8]

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

Varningstext på en snusdosa.
Nikotinfritt snus

Hur stora skadeverkningar snus har, och framförallt huruvida snus är mer eller mindre skadligt än tobaksrökning är en fråga som fortfarande debatteras. Statens folkhälsoinstitut tog ställning i frågan efter en forskningsrapport från Karolinska sjukhuset och varnar för att snus är cancerframkallande[9] och ökar risken för död i hjärt-kärlsjukdom. Barbro Holm-Ivarsson, expert på tobaksfrågor på Folkhälsoinstitutet har sagt att "snuset är lika beroendeframkallande som heroin".[10] Snustillverkaren Swedish Match anser att forskningsrapporten är "mer politisk än vetenskaplig" och att den inte visar upp någon ny forskning utan bara sammanställer gammal information.[11]

När det gäller rökning finns ett klart och vetenskapligt bevisat samband med cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns betydligt mindre data som tyder på negativa hälsoeffekter när det gäller snus. Många idrottsmän och -kvinnor använder snus istället för att röka, eftersom snus inte påverkar lungkapaciteten negativt. Nikotinet har i och för sig en kärlkrympande effekt och framkallar åderförkalkning. Men i och med att snus inte förbränns, så bildas inte de cancerogena ämnen som bildas vid förbränning med syreunderskott. Experter har uppskattat den relativa risken med snus som avsevärt lägre än för cigarrettrökning och anser att det därför är missvisande att som vissa gör, likställa snusande och cigarettrökning som lika skadligt.[12] Förespråkare för skadereduktion gällande nikotin förespråkar snus som ett mindre dåligt alternativ till rökning och tuggtobak och snus av svensk typ har försökt lanseras i olika länder.

Dock visar studier att snusare löper förhöjd risk att drabbas av cancer i bukspottskörteln[13], en cancerform som i Sverige skördar ca 1100 offer årligen.[14] [15]En liknande studie genomfördes i Sverige i slutet av 2005 av Folkhälsoinstitutet.

En omfattande undersökning gjordes på 300.000 byggnadsarbetare mellan åren 1978 och 1992 och där kunde inget samband mellan snusning och cancer i munhålan eller lungorna konstateras, samma studie drar dock slutsatsen att snusare har dubbelt så stor risk för att drabbas av cancer i bukspottskörteln.[16] Det vill säga att i en grupp om ca 1200 snusare och icke rökande så får en individ cancer i bukspottskörteln. I en annan grupp om 2500 icke rökande och icke snusande så får en individ cancer i bukspottskörteln. Cancer i bukspottskörteln är vanligtvis dödlig men behandlingsbar sjukdom.[16]

Storsnusare löper 60 procent större risk att drabbas av fetma och förhöjda blodfetter enligt en studie av 16 500 personer i Västerbotten. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health 2006 (Svenska Dagbladet den 24 augusti 2006). Trots att forskarna tog hänsyn till skillnader som kön, ålder, fysisk aktivitet och utbildningsnivå visade studien en kraftigt förhöjd risk för så kallat metabolt syndrom för dem som snusat minst fyra dosor snus per vecka.

Enligt en studie gjord av forskare vid Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset löper snusande män som drabbas av blodpropp i hjärnan högre risk att dö än icke-snusande män.[17]

Snus är en riskfaktor för halsbränna.[18]

Barn till mödrar som snusar under graviditeten löper större risk att drabbas av andningsuppehåll än barn till rökande mödrar.[19]

I en debattartikel i Dagens Medicin 2012-05-26 så skriver professor Robert Nilsson (institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet), hänvisande till två samlade analyser av (mer eller mindre) samtliga epidemiologiska studier på området, båda publicerade 2011.[20][21], att snus inte bör klassas som cancerrisk. Professor Robert Nilsson skriver vidare att det i debatten om snus oftast hävdas att det finns ett etablerat samband mellan snus och vissa cancerformer, men att det inte framgår att dessa påståenden bygger sina uttalanden på modesta riskökningar i enstaka undersökningar vars resultat inte kunnat verifieras i andra studier.[22]

När det gäller kranskärlssjukdomar så publicerade Journal of Public Health and Epidemiology 2011 en samlad analys av en mängd epidimiologiska studier, varav 11 är gjorda i Sverige, som visar på att det inte finns några samband mellan svenskt snus och kranskärlsjukdomar.[23]

Nikotinhalt[redigera | redigera wikitext]

Nikotinhalten i portionssnus är från 4 mg nikotin per portion till 22 mg nikotin per portion, med 8 mg nikotin per portion som det vanligaste (alla de mest sålda portionssnussorterna som General, Ettan, Göteborgs Rapé, Grovsnus, Jakobssons snus med flera innehåller 8 mg nikotin per portion, vilket eftersom varje portion innehåller ett gram tobak innebär en nikotinhalt på 0,8 procent). Hur mycket av detta nikotin som upptas av kroppen beror på hur länge man har en portion inne, snusets pH-värde, vilket påverkas av mängden tillsatt natriumkarbonat, samt användarens fysiologi. Man brukar dock säga att endast 10-20 procent av nikotinet i snus når blodomloppet, vilket är cirka 0,8 - 1,6 mg nikotin från en vanlig portion med en nikotinhalt på 8 mg. En rökare och en snusare (som båda konsumerar en likvärdig mängd av produkterna) sägs ha en likvärdig nikotinmängd i blodet. Det som dock skiljer nikotinabsorbationen åt i cigaretter och i snus är att nikotinet från en cigarett toppar snabbt, och dalar till en lägre nivå efter en kort tid. Snus ger en långsammare upptrappning i nikotinabsorberingen, men håller också i sig längre.

Enligt Kalla Fakta tillsätter Swedish Match det surhetsreglerande tillsatsämnet E500 (soda, vilket är basiskt) i snuset, vilket ökar mängden fritt nikotin som kan upptas, med syftet att göra användarna mer beroende.[24].

Koden E500 står för vad som i dagligt tal kallas bikarbonat, ett surhetsreglerande ämne som är godkänt för användning i livsmedel och bland annat används av bagerier. Natriumbikarbonat och det likartade pottaska (kaliumkarbonat) har använts som surhetsreglerare i snus sedan snuset uppfanns för 200 år sedan med funktionen att ändra snusets PH-värde för att det inte skall svida under läppen och styra nikotinutsläppet. Därför hävdar vissa att Kalla Faktas påstående att det är något som man nu medvetet tillsatt för att göra användarna mer beroende inte stämmer[källa behövs].

Påverkan på hygienen[redigera | redigera wikitext]

Långvarigt snusbruk misstänks ge permanent missfärgade tänder samt att tandköttet drar sig undan från tandhalsarna på den plats snuset appliceras. [källa behövs] Det är dock inte bevisat att snusanvändande leder till tandlossning.

EU:s förbud mot snus[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tobaksdirektivet

Enligt Europeiska unionens tobaksdirektiv är alla tobaksprodukter ”för oralt bruk som inte avses att rökas eller tuggas" förbjudna. Detta innefattar snus. Sverige har som enda medlemsstat ett undantag från denna bestämmelse i enlighet med anslutningsfördraget 1994.

Myter om snus[redigera | redigera wikitext]

Snus innehåller inte glas och har heller aldrig gjort det. Förr kunde det hända att saltkristaller utkristalliserade sig i snuset, vilket möjligen missuppfattades som glas[25]. Enligt myten om glas i snus skulle anledningen till att använda glas i snuset ha varit att glaspartiklarna skulle göra rispor i slemhinnorna så att nikotinet togs upp bättre och därmed snabbare leda till ett beroende. Det fanns även ett rykte att de små spån av vax som lossnar från dosans botten skulle vara glasfiberstickor med samma effekt. Då snus innehåller ämnen som fräter på slemhinnorna är glasflisor inte nödvändigt. En annan myt angående snus är att om man skulle lägga prillan på höger sida av överläppen, så skulle vitala synnerver långsamt frätas sönder. Detta är inte sant.

Olika märken[redigera | redigera wikitext]

Swedish Match är den största leverantören av snus i Sverige. En preliminär mätning av volymandel i antal sålda dosor de fyra första veckorna under år 2012, utförd av marknadsinstitutet Nielsen, visar på en andel av 78,8 procent för Swedish Match. BAT/Fiedler & Lundgrens försäljning i samma mätning uppgick till 10,7 procent, Imperial Tobaccos andel var 6,2 procent och Japan Tobacco låg på 2,1 procent. Enligt mätningen ökade den svenska snusmarknaden med 9,9 procent jämfört med motsvarande fyraveckorsperiod år 2011.[26]

British American Tobacco köpte 2008 Fiedler & Lundgren, som dock fortfarande tillverkar sina egna märken.

Gotlandssnus AB och GN Tobacco Sweden AB är i dag de enda helt svenskägda snusbolagen.

Nedan listas snustillverkare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nordegren, Thomas; Tunving, Kerstin (1997). Droger A-Ö. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. ISBN 91-27-05365-2 
  2. ^ Historiska namn, Kungsgrossisten
  3. ^ Några myter om snus, Swedish Match
  4. ^ http://www.swedishmatch.com/sv/Var-verksamhet/Snus/Ingredienser-i-snus/
  5. ^ [a b] Taylor, Peter (1994) Smoke Ring: The Politics of Tobacco, Panos Briefing Paper, London
  6. ^ FAO Yearbook, Production, Volym 48, 1995
  7. ^ National Research Council (1995) Pesticides in the Diets of Infants and Children, National Academy Press.
  8. ^ Tekniska Verken, "Vad spolar du ner i avloppet"
  9. ^ http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Halsorisker-med-svenskt-snus/
  10. ^ Folkhälsoinstitutet: Snus ger cancer, SVD', 2005-12-05
  11. ^ Hård strid om svenska snusare, Aftonbladet, 2005-12-05
  12. ^ David T. Levy, Elizabeth A. Mumford, K. Michael Cummings, Elizabeth A. Gilpin, Gary Giovino, Andrew Hyland, David Sweanor and Kenneth E. Warner (December 2004). ”The Relative Risks of a Low-Nitrosamine Smokeless Tobacco Product Compared with Smoking Cigarettes: Estimates of a Panel of Experts”. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention 13 (12): sid. 2035–2042. PMID 15598758. http://cebp.aacrjournals.org/cgi/content/full/13/12/2035. 
  13. ^ DN 2004-11-14 "Snus ökar risken för cancer"
  14. ^ Statistiska Centralbyrån: Cancerfall i riket efter diagnos, obduktion, ålder och kön. År 1975-1994
  15. ^ Dubbelt så stor cancerrisk för snusare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, ursprungligen publicerad som Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers; a retrospective cohort study i The Lancet 2007-05-10
  16. ^ [a b] Dubbelt så stor cancerrisk för snusare, The Lancet 2007-05-05, översatt av Karolinska Institutet
  17. ^ Snusares stroke mer dödliga, Dagens nyheter, 23 oktober 2008. Hämtat 30 oktober 2008
  18. ^ FASS.se Mag- Tarmsjukdomar
  19. ^ DN 2011-09-01
  20. ^ Cigar and pipe smoking, smokeless tobacco use and pancreatic cancer: an analysis from the International Pancreatic Cancer Case-Control Consortium (PanC4). Annals of Oncology, Volume 22, Issue 6Pp. 1420-1426, 2011.
  21. ^ Summary of the epidemiological evidence relating snus to health. Regul. Toxicol. Pharmacol., 59(2), 197-214, 2011.
  22. ^ Dagens Medicin 2012-05-26
  23. ^ A systematic review of epidemiological studies on the association between smokeless tobacco use and coronary heart disease. Journal of Public Health and Epidemiology Vol. 3(12), pp. 593-603, 2011.
  24. ^ Spetsat snus skapar mer beroende, TT, Sydsvenskan, 2009-10-25
  25. ^ Svenskt Snus 2012-08-14
  26. ^ di.se, ""Swedish match tappar mark""

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]