Lakritsrot

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lakritsrot
Glycyrrhiza glabra - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-207.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ärtordningen
Fabales
Familj Ärtväxter
Fabaceae
Underfamilj Faboideae
Tribus Galegeae
Släkte Lakritsrotssläktet
Glycyrrhiza
Art Lakritsrot
G. glabra
Vetenskapligt namn
§ Glycyrrhiza glabra
Auktor Linné, 1753
Hitta fler artiklar om växter med
Glycyrrhiza glabra

Lakritsrot (Glycyrrhiza glabra) är en art i familjen ärtväxter. Växten växer naturligt från östra och södra Europa till östra Asien. Arten odlas i till exempel Frankrike och Tyskland. I Sverige ses lakritsrot ibland som trädgårdsväxt.

Växten har meterlånga och förhållandevis tjocka rötter. Roten används främst som smaksättare i läkemedel och godis, samt andra produkter som till exempel tuggtobak. Torkade lakritsrötter finns att köpa i hälsokostaffärer.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

Svenska[redigera | redigera wikitext]

Synonyma svenska namn är lakrits, rysk lakritsrot, spansk lakritsrot.

Vetenskapliga[redigera | redigera wikitext]

Glycyrrhiza glabra subsp. glandulifera (Waldst. & Kit.)Ponert
Glycyrrhiza glabra var. glandulifera (Waldst. & Kit.) Regel & Herder
Glycyrrhiza glabra var. typica L.
Glycyrrhiza glabra var. violacea (Boiss. & Noë) Boiss.
Glycyrrhiza glandulifera Waldst. & Kit.
Glycyrrhiza hirsuta Pall.
Glycyrrhiza pallida Boiss. & Noe
Glycyrrhsza violacea Boiss

Användning[redigera | redigera wikitext]

Hög med flisor av lakritsrot.
En flisa av lakritsrot.

Extrakt av plantans rot är en av huvudingredienserna i lakritsgodis. Roten av lakritsrotplantan används också i traditionell kinesisk medicin, likaväl som i traditionell medicin i Japan, Korea, Vietnam, och andra asiatiska länder. Pinnar av lakrits har typiskt en diameter mellan 2 - 10 mm. Roten växer ner till ca 1 meters djup, och skall vara minst 3 år gammal före skörd. Lakritsroten har odlats i Europa sedan 1200-talet.[1]

Trots att de ser ut som rena träpinnar, är de mjuka nog att man kan tugga på dem. De brukade vara populära hos nederländska, danska, svenska och spanska barn. Lakritsrot kan ha antingen en salt eller söt smak. De tunna pinnarna är oftast ganska salta och smakar ibland som salmiak, pinnarna är dock ganska söta, med en salt underton.

Lakritsrot kan också användas för att framställa sockervaror och likörframställning.

Lakritsrot kan strimlas och läggas i kokande vatten för att göra te som har en väldigt speciell smak, och är oftast omtyckt eller avskytt. Lakritsrot är lättillgängligt i Danmark, speciellt i Århus gamla stadsdel. Det säljs också på apotek och hälsokostaffärer.

Lakritsrot och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Medicinsk lakritsrot är rik på antioxidanter, som har till uppgift att motverka fria radikaler och oxidativ stress. Den innehåller också isoflavoner (fytoöstrogen), men också B-vitaminer, samt fenolämnen som karotenoider, flavonoider, chalkoner och kumarin. Ungefär 50 olika ämnen av dessa typer har identifierats i lakritsrot. Vad som också styrker detta är att glycyrrhizinsyra, i likhet med en del andra terpener, visats ha anticarcinogena egenskaper i djurförsök.[2]

I lakrits förekommer naturligt salicylsyra, vanligtvis under 1 mg/kg. Salicylsyra är en närbesläktad förening med samma egenskaper som acetylsalicylsyra, som är en av de vanligaste substanserna i smärtlindrande läkemedel. Acetylsalicylsyra kan minska risken för återfall och död i bröstcancer, detta enligt en ny studie av forskare vid bland annat Harvard Medical School i Boston, USA[3]; den aktiva substansen salicylsyra förekommer även i andra frukter, bär och grönsaker[4] och har visat sig hämma inflammatoriska processer[5].

Lakritsrot har traditionellt använts som en örtmedicin mot olika symptom, såsom hosta och katarr. Personer med hjärtproblem eller högt blodtryck bör undvika att inta stora mängder av lakrits under lång tid[6], eftersom det i höga doser kan förvärra högt blodtryck. Människor bör max ta 0,2 mg glycyrrhizin per kilo kroppsvikt per dag. Väger man 40 kilo innebär det alltså max 8 mg. Väger man 100 kg är det alltså max 20 mg. Mängden glycyrrhizin i lakritsrotextrakt är vanligen 20–25% och i ren lakritsrot 6–13%.

Lakritsrot har också visat sig snabba på läkningstiden för afte.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk etymologisk ordbok: Lakrits
  2. ^ http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Vaxtgifter/Glycyrrhizinsyra-i-lakrits/For-mycket-lakrits-/
  3. ^ http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/02/18/aspirin-kan-minska-aterfal/index.xml
  4. ^ http://www.skane.se/templates/VLSection.aspx?id=234783
  5. ^ http://www.fof.se/tidning/2006/5/tillbaka-till-naturens-medicinskap
  6. ^ http://www.linnaeus.uu.se/online/lakemedel/lakrits.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]