Godis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En skål med lösviktsgodis

Godis, konfekt, sötsaker, snacks eller snask (gottis eller gött på vissa dialekter) är en typ av livsmedel som är avsedd enbart för njutning, ej för dess eventuella näringsvärde.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet kan härledas från "god" och "gott", eller ordet "godsaker". Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) finns det belägg för att ordet använts så tidigt som 1887. "Godis" används även i sammansättningar, som till exempel godisgris, godismonster, julgodis, påskgodis, lördagsgodis och lösgodis.

Konsumtion[redigera | redigera wikitext]

Godis förekommer ofta vid olika typer av firande eller uppvaktningar, inte minst under storhelger. Förutom julen brukar godis förknippas dels med påsken (påskägg och påskkärringar) och Halloween (bus eller godis). På Alla hjärtans dag kan man ge godis som gåva till någon som man tycker om. I många länder brukar man även ge godis i julstrumpan.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Konsumtionen av godis har i Sverige ökat de senaste decennierna och i synnerhet när självplock av lösgodis blev vanligt i de flesta livsmedelsbutiker och kiosker under 1980-talet. Vid storhelger som påsk och jul ökar godisätandet ytterligare. Svenskarna äter 17 kilo godis per person och år, vilket är mest i världen och dubbelt så mycket som genomsnittet i EU.[1]

Ingredienser[redigera | redigera wikitext]

Kritiserade ingredienser[redigera | redigera wikitext]

Urvalet av godis har blivit mycket större. Debatt och larm om tillsatser, som färg- och smakämnen, kommer då och då. Det talas också om att man kan bli sockerberoende av att ofta äta godis.

Vegetarianism[redigera | redigera wikitext]

Segt godis har ofta en animalisk ingrediens, gelatin. Det animaliska färgämnet karminsyra, som även benämns E120, förekommer i bland annat rött och rosa godis.

Klimatpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Godis och chips har visat sig vara dåliga för miljön, och allra värst är skumgodis följt av gelégodis och mjölkchoklad. En påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött. Detta enligt en studie av SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) på uppdrag av Livsmedelsverket.[2]

Exempel på godissorter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskarna äter mest godis i världen
  2. ^ Aftonbladet: Godis lika stor klimatbov som kött Publicerad: 2011-03-01. Läst: 2011-03-01.