Hoppa till innehållet

Sindsparv

Från Wikipedia
Sindsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSparvfinkar
Passeridae
SläktePasser
ArtSindsparv
P. pyrrhonotus
Vetenskapligt namn
§ Passer pyrrhonotus
AuktorBlyth, 1844
Utbredning

Sindsparv (Passer pyrrhonotus) är en fågel i familjen sparvfinkar inom ordningen tättingar.[2]

Sindsparv är mycket lik den närbesläktade gråsparven. Men andra sparvar kan vara mer närbesläktade. Den är dock mindre och har några särskiljande drag i fjäderdräkten. Liksom för gråsparven har hanen klarare färger än honan och de unga fåglarna. Detta gäller bland annat svarta inslag i fjäderdräkten och en grå översida på huvudet. Till skillnad från gråsparven har sindsparvhanen en ekollon-brun rand som löper bakåt från ögat och honan har mörkare huvud än hos andra sparvar. Hanens huvudsakliga läte under häckningsperioden är en kort mjuk ton med ökande frekvens. Ibland blir lockropet längre och andra ljud blanda in. Sindsparven upptäcktes ungefär år 1840, men därefter gick det flera decennier utan att den rapporterades.

Fågeln förekommer från allra sydöstligaste Iran till Pakistan och nordvästra Indien.[2] I dess utbredningsområde i Indus-flodens dalgång finns sindsparven fläckvis längs flodstränder och våtmarker med taggiga buskar och högt gräs. Utanför häcknings-säsongen flyttar en del av fåglarna till torrare områden i närheten av häckningsområdet eller vid kusten i västra Pakistan och östra Iran. Den är ganska vanlig och utbredningsområdet är ökande. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

Sindsparven är social i små grupper när den söker föda och häckar och under vintersäsongen. Den äter huvudsakligen frön och i mindre utsträckning insekter. Födan söks nära marken. Bona byggs på grenar i taggiga träd och är ostrukturerade sfäriska anhopningar av gräs och andra växtdelar, fodrade me mjukare material. Båda könen deltar i byggandet av boet och omhändertagandet av ungarna. Vanligtvis föder de upp två kullar under en säsång, med tre till fem ungar i varje kull.

Referenser

  1. ^ [a b] Birdlife International 2011 Passer pyrrhonotus . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 1 februari 2012.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. 2011. The Clements checklist of birds of the world: Version 6.6. Hämtad 2012-02-01 från http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/downloadable-clements-checklist

Externa länkar