Sinn Féin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sinn Féin (iriska: vi själva) är ett vänsternationalistiskt och demokratiskt socialistiskt politiskt parti i Irland, ofta utpekat som Provisoriska IRA:s politiska gren.

Partiet har för närvarande fem ledamöter i det brittiska underhuset och en i Europaparlamentet.

Sinn Féin firar Påskupproret i Dublin 2007.

Ideologi och politik[redigera | redigera wikitext]

Partiet grundades 1905 och var från början ett moderat parti men radikaliserades under intryck från påskupproret 1916. Det kom därefter att leda motståndskampen mot Storbritannien fram till självständigheten 1921, men förlorade därefter i betydelse i takt med att de moderata krafterna lämnade partiet och bildade Cumann na nGaedheal som senare blev Fine Gael och Fianna Fáil. 1956-73 var partiet förbjudet på Nordirland.[1]

Sinn Féin kämpar för ett enat Irland, det vill säga att Nordirland ska bli en del av staten Irland. Idag är målet att få ett självständigt Irland. För att vara med i partiet måste man bo på den irländska ön och vara över 16 år.

Sinn Féin är det största nationalistpartiet i Nordirland sedan valet 2001, då det övertog denna position från det traditionellt största nationalistiska och socialistiska partiet Social Democratic and Labour Party. Sinn Féin har för tillfället fem personer valda till det brittiska parlamentet, även om de inte utnyttjar sina platser, då varje parlamentsledamot måste svära trohet till drottningen vilket Sinn Féins ledamöter vägrar. I Europaparlamentet har partiet en representant, en för Nordirland och en för Republiken Irland medlem i partigruppen GUE/NGL. Martin McGuinness är deras gruppledare i Nordirlands parlament. Han är också vald till vice förste minister i Nordirland. De har även fem platser i det irländska parlamentet vars gruppledare är Caoimhghín Ó Caoláin.

Idag accepterar partiet att den brittiska polisen patrullerar katolska områden i Nordirland och man samarbetar även med polisen, vilket man inte gjort förut. Bland annat detta har lett till att de mindre nationalistpartierna på Irland ser Sinn Féin som förrädare och samarbetsmän.

Partiordförande Gerry Adams tar inga ministerposter varken i Nordirland eller Irland eftersom han ska representera partiet i hela Irland.

Hjärtefrågor (urval)[redigera | redigera wikitext]

Sinn Féin är kanske mest kända för att de kämpar för ett enat Irland, det vill säga att Nordirland ska bli en del av staten Irland.

  • De vill införa en minister som har hand om barnfrågor
  • De vill att Sellafield, britternas slutförvar för kärnkraft, ska stängas, då de anser att det förorenar irländskt vatten
  • De vill ha gratis mammografiundersökningar
  • De vill ha lika lön oavsett kön
  • De vill stoppa massutvisningarna av flyktingar
  • De vill att barn ska kunna läsa irländska som tillval i nordirländska skolor
  • De vill ha en irländsk ekonomi med samma valuta- och skattesystem
  • De vill ha en enad irländsk sjukvårdservice i hela Irland
  • De vill införa en Europaminister
  • De vill lägga mer pengar på handikappade
  • De vill att irländska ska bli officiellt språk i Nordirland
  • De stödjer det baskiska folkets kamp för självbestämmande
  • De är emot USA:s handelsembargo mot Kuba
  • De är emot elitskolor
  • De är emot Lissabonfördraget

Sinn Féins länkar till IRA[redigera | redigera wikitext]

Sinn Féin har stött den väpnade kampen mot Storbritannien som de anser vara en ockupationsmakt. Partiets ledare har vid ett flertal tillfällen gjort tydliga uttalanden i frågan, till exempel sade Danny Morrison vid partiets Ard Fheis (partikongress) 1981:

"Who here really believes we can win the war through the ballot box? But will anyone here object if, with a ballot paper in this hand and an Armalite in the other, we take power in Ireland?"

"Vem här tror verkligen att vi kan vinna kriget genom valurnan? Men har någon här invändningar om vi, med valsedeln i ena handen och en Armalite i den andra, tar makten i Irland?"

Många medlemmar i Sinn Féin påstås dessutom ha haft ett förflutet i IRA, även om många nekar till det. Ett fåtal har erkänt att de är före detta IRA-män då de fått amnesti efter långfredagsavtalet, bland annat Martin McGuinness. Observera att Gerry Adams förnekar alla anklagelser om att han skulle vara ledare för Provisoriska IRA.

Många av partiets ledande personer har gått på kända IRA-anhängares begravningar vilket av vissa har setts som bevis för att partiet stödjer organisationen. Ett exempel är då IRA-männen Thomas Begley och Sean Kelly den 23 oktober 1993 skulle utföra ett bombdåd men bomben exploderade i förtid mitt på unionistiska Shankill Road och dödade nio personer. Begley dog också i attacken. Gerry Adams, Sinn Féins ledare, var sedan kistbärare på Thomas Begleys begravning.

Martin McGuinness har haft kontakt med brittisk underrättelsetjänst och regeringen 1980. Sinn Féin säger att brittiska premiärministrar har haft förhandlingar med dem på hög diplomatisk nivå sedan 1970-talet.[2]

2005 hävdade Irlands justitieminister Michael McDowell att McGuinness, tillsammans med Gerry Adams och den irländske parlamentsledamoten Martin Ferris, var medlemmar av IRA:s sjumannaledning.[3] McGuinness förnekade detta och sade att han inte längre var medlem av IRA.

Brittiska underrättelsetjänsten MI5 är övertygad om att det finns en klar länk mellan ledarskapet i Provisoriska IRA och Sinn Féin och har många gånger försökt infiltrera partiet och IRA för att bevisa detta. Det mest kända fallet är den 16 december 2005, då Gerry Adams på en presskonferens meddelade att man hade upptäckt en "mullvad" inom partiet; Denis Donaldson hade varit spion åt brittiska underrättelsetjänsten MI5. Han uteslöts från partiet. Denis var också med i Provisoriska IRA. Den 4 april 2006 mördades Denis Donaldson med två hagelskott, ett i magen och ett i huvudet. IRA förnekade iblandning i dådet. Den 8 april begravdes han på Belfast City Cemetery. Han fick inte begravas på IRA:s begravningsplats på Milltown Cemetery.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Dessa kartor visar vilket parti som var populärast i de olika valkretsarna. Man kan se att Sinn Féins stöd har ökat mellan åren 1997 och 2010
2007 har stödet ökat ytterligare och Sinn Féin är största parti i flera valkretsar. Partiet blev år 2009 största partiet i Europeiska Parlamentet.

Partiet var under en lång tid ett litet parti på vänsterkanten och hade svårt att få stöd. Detta ändrades dock på 1980-talet då Sinn Fein som IRA:s politiska gren, började få sympatiröster efter hungerstrejken 1981 och överraskade med att ta två platser i det irländska och fem platser i det nordirländska parlamentet.

Bobby Sands, en av fångarna som deltog i hungerstrejken, blev till och med parlamentsledamot men dog under strejken. Partiets ledare Gerry Adams fick en plats i Londons parlament. Därefter har stödet ökat, och i dag är Sinn Féin det största nationalistiska partiet i Nordirland.

Partiets ledning[redigera | redigera wikitext]

Styrelse[redigera | redigera wikitext]

Ard Fheis (partikongress) ombud 2006[redigera | redigera wikitext]

Partigruppledare[redigera | redigera wikitext]

  • Martin McGuinness är partiets gruppledare i Stormont, Nordirlands parlament. Han är också vald till vice förste minister i Nordirland.
  • Sinn Féin har även fem platser i det irländska parlamentet vars gruppledare är Caoimhghín Ó Caoláin.
  • I EU-parlamentet har partiet ingen gruppledare då de bara har två platser där.

Partiledare genomtiderna[redigera | redigera wikitext]

Gerry Adams partiledare

Representanter för partiet[redigera | redigera wikitext]

Bobby Sands, en av de mest kända medlemmarna av partiet. Denna väggmålning finns på partiets högkvarter på Falls Road i Belfast

.

Ledamöter i Storbritanniens parlament[redigera | redigera wikitext]

Alla Sinn Féin-delegater vägrar att ta sina platser eftersom de vägrar att svära trohet till drottningen vilket krävs för att få sitta i parlamentet.

Ledamöter i EU-parlamentet 2009[redigera | redigera wikitext]

Ledamöter i Dáil Éireann (irländska parlamentet)[redigera | redigera wikitext]

  • Caoimhghín Ó Caoláin, valkrets Cavan-Monaghan
  • Gerry Adams, valkrets Louth
  • Aengus Ó Snodaigh, valkrets Dublin South Central
  • Martin Ferris, valkrets Kerry North
  • Michael Colreavy, valkrets Sligo-North Leitrim
  • Sean Crowe, valkrets Dublin South West
  • Pearse Doherty, valkrets Donegal South West
  • Dessie Ellis, valkrets Dublin North West
  • Mary Lou McDonald, valkrets Dublin Central
  • Sandra McLellan, valkrets Cork East
  • Pádraig Mac Lochlainn, valkrets Donegal North East
  • Jonathan O'Brien, valkrets Cork North Central
  • Brian Stanley, valkrets Laois-Offaly
  • Peadar Tóibín, valkrets Meath West

Ledamöter i Seanad Éireann (irländska senaten)[redigera | redigera wikitext]

  • David Cullinane

Ledamöter i Údarás na Gaeltachtae[redigera | redigera wikitext]

Údarás na Gaeltachtae är departementet för stöd för gaeliskspråkiga: socialt, ekonomiskt och kulturellt.

  • Gráinne Mhic Géidigh, från County Donegal

Ledamöter i Northern Ireland Assembly[redigera | redigera wikitext]

  • Raymond McCartney, valkrets Foyle
  • Martina Anderson, valkrets Foyle
  • John O'Dowd, valkrets Upper Bann
  • Michelle Gildernew, valkrets Fermanagh and South Tyrone
  • Francis Brolly, valkrets East Londonderry
  • Paul Butler, valkrets Lagan Valley
  • Mitchel McLaughlin, valkrets South Antrim
  • Conor Murphy, valkrets Newry and Armagh
  • Cathal Boylan, valkrets Newry and Armagh
  • Mickey Brady, valkrets Newry and Armagh
  • Caitríona Ruane, valkrets South Down
  • Willie Clarke, valkrets South Down
  • Michelle O'Neill, valkrets Mid Ulster
  • Francis Molloy, valkrets Mid Ulster
  • Martin McGuinness, valkrets Mid Ulster
  • Daithí McKay, valkrets North Antrim
  • Pat Doherty, valkrets West Tyrone
  • Barry McElduff, valkrets West Tyrone
  • Claire McGill, valkrets West Tyrone
  • Alex Maskey, valkrets Belfast South
  • Gerry Kelly, valkrets Belfast North
  • Carál Ní Chuilín, valkrets Belfast North
  • Gerry Adams, valkrets Belfast West
  • Sue Ramsay, valkrets Belfast West
  • Paul Maskey, valkrets Belfast West
  • Jennifer McCann, valkrets Belfast West
  • Fra McCann, valkrets Belfast West
  • Gerry McHugh, valkrets Fermanagh and South Tyrone (lämnade Sinn Féin den 3 december 2007 och sitter nu som politisk vilde)

Nordirlands regering[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord Sinn Féin)
  2. ^ Setting the Record Straight Sinn Féins webbplats
  3. ^ Adams and McGuinness named as IRA leaders Daily Telegraph 21 februari 2005