Gul skunkkalla

	Gul skunkkalla
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växtriket; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga; Monocotyledonae
Ordning	Alismatales
Familj	Kallaväxter; Araceae
Släkte	Skunkkallasläktet; Lysichiton; Schott
Art	Gul skunkkalla; L. americanus
Vetenskapligt namn
	§ Lysichiton americanus
Auktor	Hultén & H.St.John, 1931

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) är en perenn ört i familjen kallaväxter (Araceae) med naturlig utbredning i Nordamerika från Alaska till norra Kalifornien. Den har införts som trädgårdsblomma i Europa och har numera etablerat sig i bland annat England, Tyskland, Schweiz och Finland. Växtgeografen Eric Hultén tog med sig de första fröna till Sverige från Alaska och växten planterades i bland annat ett alkärr vid Tveta i Sörmland och trivdes bra. Den har numer spridit sig och finns förvildad på ett flertal platser i Sydsverige, men den är fortfarande ganska sällsynt. Den bedöms ha potential för omfattande spontan spridning, så kallad invasiv art.

Biotop och kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arten växer bäst i fuktiga och vattenrika marker som kärr, våta skogar och längs vattendrag där den kan bilda stora bestånd med mörka upprätta jordstammar. Jordstammen är upp till 30 centimeter lång och har som utvuxen 2,5-5 centimeters diameter.

Stjälken är upprätt och förlängs efter blomningen som sker i april-maj månad innan bladen är fullt utvecklade.

Bladen utvecklas efter blomningen och blir 30-150 centimeter långa och har rent grön färg och elliptisk grundform med trubbig spets, men det finns stor variation inom denna ram och kan därför uppfattas från brett tunglika till äggrunda till spatelformade med kort bladskaft och tvär bladbas som gemensamt drag.

Hölsterbladet är elliptiskt med trubbig grön spets. Det är 10-35 centimeter långt med en lysande klargul färg, vilket på lite avstånd kan tas för att vara en blomma ute i ett vattensjukt område.

Blomställningen är upprätt och luktar sötaktigt och lite kvalmigt, men inte fullt så illa som namnet antyder. Blomkolven har små gulgröna blommor och är 4-12 centimeter lång och nästan cylindrisk. På den finns de tätt sittande blommorna som har 3-4 millimeter långa kalkflikar. Ståndarna har 1-2 millimeter långa knappar.

Arten pollineras av skalbaggen Peelecomalius testaceum som äter dess pollen.

Gul skunkkalla kan bilda hybrider med vit skunkkalla där dessa växer tillsammans och det kan då vara svårt att skilja ut vad som är vad.

Odling[redigera | redigera wikitext]

Se skunkkallor.

Invasiv art[redigera | redigera wikitext]

Arten listas som invasiv inom EU (Naturvårdsverket 2016). Detta innebär att det blev förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda samt hålla gul skunkkalla efter den 3 augusti 2016. Efter den 3 augusti 2017 blev det förbjudet att även sälja arter på listan.^[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Andrén-Sandberg, Åke (2014). Bengt Carlsson. red. ”Skunkkallan - en amerikansk invandrare”. Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska Föreningen) 108 (2): sid. 110-112. ISSN 0039-646X.
Mossberg, Lennart (2003). Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 742. ISBN 91-46-21319-8