Stora Nygatan, Göteborg
Stora Nygatan är en cirka 530 meter[1] lång gata i centrala Göteborg, som sträcker sig från Kungsportsplatsen till Drottningtorget längs med Vallgraven. Närheten till vattnet var mer påtagligt i gatunamnet 1847 då den planerade gatan hade namnet Strandgatan. Det första huset vid gatan byggdes 1850 och gatan fick sitt nuvarande namn 1852.[2] År 1900 var dess längd 570 meter, medelbredden var 12 meter och ytan 6 770 kvadratmeter.[3]
Vid Stora Nygatan ligger Göteborgs enda bostadshus som inte har ett helt gatunummer, nämligen Stora Nygatan 17½, fram till 1994 var det också stadens enda gatuadress utan helt nummer eftersom Göteborgs Maritima Centrum då uppfördes med adressen Packhuskajen 8 ½. Husen på Stora Nygatan 17 och 17½ uppfördes 1856 som systerfastigheter. Historien bakom numreringen är att grosshandlaren August Abrahamson köpte tomten på 1850-talet och byggde ett hus där som stod klart på hösten 1852. För sent upptäckte man att det fanns två tomter men bara ett nummer. Adressen blev därför Stora Nygatan 17½.[4] År 1868 köptes fastigheten av grosshandlare Robert Dickson.[5]
På Stora Nygatan ligger också Göteborgs synagoga. Både synagogan och Stora Nygatan 17 och 17½ ritades av August Krüger[6].
[redigera] Se även
- Packhusplatsen, för mer information angående Packhuskajen 8 ½.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Eniro.se: Mät sträcka
- ^ Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 271. ISBN 91-7029-460-7
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 4
- ^ Julkort från Nääs slott
- ^ Wirsin, Ingrid (1993). Utflykt i stan. Göteborg: Göteborgs-Posten. sid. 9
- ^ Synagogans historia, Judiska församlingen, Göteborg
