Alingsås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Alingsås (olika betydelser).
Koordinater: 57°56′N 12°32′Ö / 57.933°N 12.533°Ö / 57.933; 12.533
Alingsås
Tätort
Centralort
Jonas Alströmer på Stora Torget i Alingsås.
Jonas Alströmer på Stora Torget i Alingsås.
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Alingsås kommun
Församling Alingsås församling
Koordinater 57°56′N 12°32′Ö / 57.933°N 12.533°Ö / 57.933; 12.533
Area
 - tätort 1 235,23 hektar (2010)[1]
Folkmängd
 - tätort 24 482 (2010)[2]
 - kommun 39 114 (2014)[3]
 - storstadsområde 968 993 (2014[3])
del av Storgöteborg
Befolkningstäthet
 - tätort 19,82 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Alingsås
Postnummer 441 XX
Riktnummer 0322
Tätortskod 4700
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Stora och lilla torget i Alingsås.
Alingsås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.
Bronsskulpturen Våren i Museiparken i Alingsås, skapad av skulpturprofessorn Eric Grate.

Alingsås (uttalas allingså-s)[4] är en tätort i Västergötland i Västra Götalands län med cirka 24 000 invånare (2010) och är centralort i Alingsås kommun. Hela kommunen har drygt 38 000 invånare.

Orten ligger vid sjöarna Mjörn och Gerdsken och genomskärs av Säveån och Gerdska ström (Lillån) och (Färgen) som ligger vid Hjälmared. Alingsås genomkorsas av E20, väg 180 och västra stambanan.

Alingsås är känt för sina kaféer (23 stycken 2009) och Jonas Alströmer som sägs ha infört och populariserat potatisen i Sverige.

Alingsås kallas ibland för "Potatisstaden", och varje år firas det med en potatisfestival.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ortens namn, belagt sedan 1382, kommer möjligen från att en person från Ale, kallad aling, bosatt sig på platsen. Efterleden -ås kommer troligen av att personen bosatte sig på åsen som idag ligger vid stadsdelen Nolby. Alltså kallades platsen för Alings ås.[källa behövs]

Alingsås fick stadsrättigheter 21 september 1619 av Gustav II Adolf, vilket gör Alingsås till en av de äldsta städerna i regionen, sedan den utgjort rekommenderad inflyttningsort för borgare som inte tilläts återuppbygga det i krig brända Nya Lödöse.

1639 erhöll man privilegier och stadsvapen.[6] Staden förde dock under de första åren en tynande tillvaro och hade i början av 1720-talet omkring 150 innevånare, men fick ett uppsving från 1720-talet och framåt i samband med etableringen av Jonas Alströmers manufakturverk. Verksamheten var dock beroende av statsstöd och drabbades hårt av manufakturkrisen i slutet av 1700-talet. Alingsås hade då omkring 1 000 innevånare.[7]

1724 och 1779 drabbades Alingsås av stadsbränder som förstörde större delen av staden.[8][6]

Manufakturverkets fortsatta tillbakagång och slutliga avveckling 1847 medförde en långsam utveckling för Alingsås. Efter att Alingsås anslutits till Västra stambanan 1859 och Alingsås bomullsväveri anlagts 1862 följde en period av uppgång och Alingsås utvecklades till ett viktigt textilindustricentrum. Tekokrisen på 1960- och 1970-talen slog hårt mot Alingsås.[7]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Från att varit kyrkby i Alingsås socken, utbröts orten 1643 till Alingsås stad. Efter kommunreformen 1862 låg sedan bebyggelsen i stadskommunen Alingsås stad och med en mindre del före 1952 i Alingsås socken. Staden utökades 1952 och 1955 med grannsocknar, bland annat Alingsås socken, och orten utgjorde därefter, som dess centralort, en liten del av stadskommunens område. 1971 uppgick Alingsås stad i Alingsås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[9]

Alingsås tillhör sedan 1967 Alingsås församling för att innan dess tillhört Alingsås stadsförsamling och med en del Alingsås landsförsamling.[10]

Alingsås tillhörde judiciellt till 1965 Alingsås rådhusrätt och därefter till 1971 Vättle, Ale och Kullings tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Alingsås tingsrätts domsaga.[11]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Staden hade 1950 12 572 invånare.


Befolkningsutvecklingen i Alingsås 1960–2010[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
15 837
1965
  
17 811
1970
  
18 761
1975
  
18 892
1980
  
19 283
1990
  
21 297 1 005
1995
  
22 027 1 092
2000
  
22 361 1 096
2005
  
22 919 1 168
2010
  
24 482 1 235

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Bolltorp
  • Brogården
  • Centrum
  • Citronen
  • Dammen
  • Dammtorpet
  • Enehagen
  • Gråbo
  • Hedvigsberg
  • Holmalund
  • Kavlås
  • Klinten
  • Kristineholm
  • Kullingsberg
  • Kungegården
  • Kvarnbacken
  • Lövekulle
  • Mariedal
  • Nolby
  • Nolhaga
  • Noltorp
  • Nyebro
  • Prästeryd
  • Skår
  • Stadsskogen
  • Stockslycke
  • Sörhaga
  • Tegelbruket
  • Torvmossen
  • Tuvebo
  • Västra Ängabo
  • Östlyckan
  • Östra Ängabo


Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Alingsås station trafikeras av Göteborgs pendeltåg, regionaltåg samt fjärrtåg. Stationen öppnade redan år 1857. Det finns också bussar till olika delar av staden, samt bussar till Borås, Sollebrunn, Vårgårda, Ingared och Stora Lygnö.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Alingsås finns den kommunala gymnasieskolan Alströmergymnasiet.

Kultur, evenemang och medier[redigera | redigera wikitext]

Alingsås museum är ett museum som var inrymt i Alingsås äldsta profana byggnad, det så kallade Alströmerska magasinet.

Det internationella Lights in Alingsås är ett evenemang där kommunen tillsammans med de kommunala bolagen och Sparbanken Alingsås bjuder in ljusdesigners från hela världen för att tillsammans med studenter ljussätta offentliga miljöer i staden.

Potatisfestivalen anordnas årligen i juni månad. Musikuppträdanden, restaurangtält och marknad lockar många människor till Alingsås.

Det treåriga projektet 10 000-projektet, som syftar till att stärka handeln i Alingsås, är ett samverkansprojekt mellan Alingsås näringsliv och kommun. Projektet innefattas av ett flertal evenemang som är utspridda över året:

  • Påskparaden leder påskparaden mellan Järtas park och Stora torget, där den avslutas med godisregn.
  • Fikafesten i maj månad visar Kafestaden Alingsås från sin bästa sida. Kaféer och butiker har specialerbjudanden och dessutom bjuds det på gatumusik och loppmarknader.
  • "Tomteparaden" första advent är ett välbesökt evenemang där tomtar kastar kola till alla barn mellan 0-100 år. Alingsås luciakandidater åker även runt och promotar sig själva.
  • "Östlyckeskolans Kabaret" Högstadieskolan Östlyckan sätter varje år upp en uppskattad kabaret på Alströmmerteatern i Alingsås. Showen innehåller dans (a-dans, b-dans, c-dans och pardans), skådespeleri och musik.

I augusti månad bjuds det in till Alingsås Stora Barnkalas och hela innerstaden fylls med aktiviteter för alla barn mellan 0-100 år.

Julmys äger rum under hela december månad och många butiker och kaféer har specialerbjudanden.

Varje år anordnar Alingsås Motorveteraner sitt Chicken Race. På långfredagen samlas hundratals klassiska mopeder på ABB Kabeldons parkeringsplats för att sedan ge sig ut på en cirka 6 mil lång runda. År 2009 blev det rekord med hela 713 startande. Alingsås har två lokaltidningar, morgontidningen Alingsås Tidning som utkommer tre gånger i veckan, och gratistidningen Alingsås Kuriren som utkommer en gång i veckan.

Näringsliv, handel och föreningar[redigera | redigera wikitext]

Alingsås har cirka 350 föreningar av olika slag. Under 2013 öppnade den nya evenemangshallen Estrad Alingsås och under 2014 startar affärshuset Vimpeln upp i närheten av sjön Gerdsken.

Välkända industrier genom tiderna:

Scoutkåren Alströmer grundades 1923 som "Alingsås Flickscoutkår". Efter bildandet av Svenska Scoutförbundet 1960 bytte kåren namn till "Scoutkåren Alströmer". Samtidigt integrerades pojkar i kårens verksamhet. Kåren tillhör Älvsborgs Södra Scoutdistrikt av Svenska Scoutförbundet.

Friluftsfrämjandet har en lokalavdelning i Alingsås. Föreningen har sitt klubbhus i nya naturreservatet Hjortmarka.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Potatiscupen spelas årligen i många av Alingsås inomhushallar. Det är en av Sveriges största inomhuscuper för handboll och ungdomslag främst från Sverige men även från resten av världen deltar. Finalspelet går i Estrad Alingsås där Alingsås handbollsklubb spelar sina hemmamatcher. Klubben spelar i högsta divisionen i Sverige, Elitserien och blev svenska mästare 2009 och 2014.

Ishockeyklubban Alingsås Hockey spelade säsongen 2010/2011 i svenska Division 2 Södra A.

Fotboll är en stor sport för de unga i Alingsås. Där har de fyra lag för både tjejer och killar; Holmalunds IF (tjejer och killar) som spelar i division 3, Alingsås Idrotts Förening "AIF" (bara killar) som spelar i division 3, Gerdskens IF (bara killar) som spelar i division 5 och Alingsås Kvinnliga Idrottsklubb "KIK" (bara tjejer), Utanför staden finns klubben "Hemsjö IF" (killar och tjejer) som spelar i division 5. Åldersgrupperna sträcker sig från 5 år till seniorlag.

Kända personer med anknytning till Alingsås[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  4. ^ Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 4
  5. ^ http://www.jernhusen.se/Resenar/Alingsas-station/
  6. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 1. Malmö: Baltiska förlaget AB. Sid. 635 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  8. ^ alingsås.se
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ [a b] Nordisk familjebok. 1904. http://runeberg.org/nfba/0088.html 
  14. ^ ”Karin Boyes sten”. Alingsås kommun. http://www.alingsas.se/uppleva-gora/sevardheter/karin-boyes-sten. Läst 25 mars 2013. 
  15. ^ ”About Christian”. Bäckmans officiella webbplats. http://www.backman55.se/index2.html. Läst 25 mars 2013. 
  16. ^ ”Johan Elmander”. Soccerbase. http://www.soccerbase.com/players/player.sd?player_id=26544. Läst 25 mars 2013. 
  17. ^ ”Johan Elmander”. Eliteprospects. http://www.eliteprospects.com/football/player.php?player=982. Läst 25 mars 2013. 
  18. ^ Markus blogg - inget för barn”. Dagen. 18 juni 2009. http://www.dagen.se/nyheter/markus-blogg-inget-for-barn-/. Läst 25 mars 2013. 
  19. ^ Fakta Christoffer Hiding”. Alingsås tidning. 1 december 2009. http://www.alingsastidning.se/puff_visa.asp?id=5314&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  20. ^ Jenny Schagerlind (8 januari 2009). ”Nu har Chris många bollar i luften”. Alingsås tidning. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=3456&sidnamn=V%C3%85RA%20BARN. Läst 25 mars 2013. 
  21. ^ Lasse Råde. ”"Äntligen så får jag skriva vad jag tycker"”. GT. http://www.expressen.se/gt/antligen-sa-far-jag-skriva-vad-jag-tycker/. Läst 25 mars 2013. 
  22. ^ Moa Lignell vidare i Idol 2011”. Alingsås tidning. 5 september 2011. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=8856&sidnamn=KR%C3%96NIKOR. Läst 25 mars 2013. 
  23. ^ ”Liberala statsråd 1976-2010”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Liberalism/Liberalismens-rotter/Svensk-liberalism-ar-for-ar/Liberala-milstopar-1860-2022/Liberala-statsrad-1976-2010/. Läst 25 mars 2013. 
  24. ^ ”Peter Lorentzon”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=273959. Läst 25 mars 2013. 
  25. ^ ”Javisst gör det ont”. Alingsåskalendern. Alingsås tidning. 3 mars 2012. http://www.alingsasidag.se/index.php?page=show_kalender&action=visa&visa=aktivitet&menu=&kalendernummer=1329216844726. Läst 25 mars 2013. 
  26. ^ Leif Montell (31 januari 2012). ”Daniel Nyhlén först ut i vårens föreläsningar”. Alingsås tidning. http://alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=9678&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  27. ^ Stefan Samuelsson (4 augusti 2009). ”Marianne Samuelsson tvingas avgå”. Alingsås tidning. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=4609&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  28. ^ Anneli Dufva (8 november 2006). ”Motståndets estetik: Peter Weiss 90 år”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=1024392. Läst 25 mars 2013. 
  29. ^ Gunnar Stensson (21 december 2006). ”Peter Weiss och motståndet”. Veckobladet. http://veckobladet-lund.blogspot.se/2006/12/peter-weiss-och-motstndet-av-gunnar.html. Läst 25 mars 2013. 
  30. ^ Jenny Borg (27 maj 2011). ”Nu är Jack stolt över Cornelis”. Bohuslänningen. http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1230387-nu-ar-jack-stolt-over-cornelis. Läst 25 mars 2013. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Händelser man minns - en bokfilm, Harald Schiller 1970

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]