Alingsås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Alingsås (olika betydelser).
Koordinater: 57°56′N 12°32′Ö / 57.933°N 12.533°Ö / 57.933; 12.533
Alingsås
Tätort
Centralort
Jonas Alströmer på Stora Torget i Alingsås.
Jonas Alströmer på Stora Torget i Alingsås.
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Alingsås kommun
Församling Alingsås församling
Koordinater 57°56′N 12°32′Ö / 57.933°N 12.533°Ö / 57.933; 12.533
Area
 - tätort 1 235,23 hektar (2010)[1]
Folkmängd
 - tätort 24 482 (2010)[2]
 - kommun 39 284 (2015)[3]
 - storstadsområde 973 261 (2015[3])
del av Storgöteborg
Befolkningstäthet
 - tätort 19,82 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Alingsås
Postnummer 441 XX
Riktnummer 0322
Tätortskod 4700
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Alingsås
Stora och lilla torget i Alingsås.
Alingsås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.
Bronsskulpturen Våren i Museiparken i Alingsås, skapad av skulpturprofessorn Eric Grate.

Alingsås (uttalas allingså-s)[4] är en tätort i Västergötland i Västra Götalands län med cirka 24 000 invånare (2010) och är centralort i Alingsås kommun. Hela kommunen har drygt 38 000 invånare.

Orten ligger vid sjöarna Mjörn och Gerdsken och genomskärs av Säveån och Gerdska ström (Lillån) och (Färgen) som ligger vid Hjälmared. Alingsås genomkorsas av E20, väg 180 och västra stambanan.

Alingsås är känt för sina kaféer (23 stycken 2009) och Jonas Alströmer som sägs ha infört och populariserat potatisen i Sverige.

Alingsås kallas ibland för "Potatisstaden", och varje år firas det med en potatisfestival.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ortens namn, belagt sedan 1382, kommer möjligen från att en person från Ale, kallad aling, bosatt sig på platsen. Efterleden -ås kommer troligen av att personen bosatte sig på åsen som idag ligger vid stadsdelen Nolby. Alltså kallades platsen för Alings ås.[6]

Alingsås fick stadsrättigheter 21 september 1619 av Gustav II Adolf, vilket gör Alingsås till en av de äldsta städerna i regionen, sedan den utgjort rekommenderad inflyttningsort för borgare som inte tilläts återuppbygga det i krig brända Nya Lödöse.

1639 erhöll man privilegier och stadsvapen.[7] Staden förde dock under de första åren en tynande tillvaro och hade i början av 1720-talet omkring 150 invånare, men fick ett uppsving från 1720-talet och framåt i samband med etableringen av Jonas Alströmers manufakturverk. Verksamheten var dock beroende av statsstöd och drabbades hårt av manufakturkrisen i slutet av 1700-talet. Alingsås hade då omkring 1 000 invånare.[8]

1724 och 1779 drabbades Alingsås av stadsbränder som förstörde större delen av staden.[9][7]

Manufakturverkets fortsatta tillbakagång och slutliga avveckling 1847 medförde en långsam utveckling för Alingsås. Efter att Alingsås anslutits till Västra stambanan 1859 och Alingsås bomullsväveri anlagts 1862 följde en period av uppgång och Alingsås utvecklades till ett viktigt textilindustricentrum. Tekokrisen på 1960- och 1970-talen slog hårt mot Alingsås.[8]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Från att varit kyrkby i Alingsås socken, utbröts orten 1643 till Alingsås stad. Efter kommunreformen 1862 låg sedan bebyggelsen i stadskommunen Alingsås stad och med en mindre del före 1952 i Alingsås socken. Staden utökades 1952 och 1955 med grannsocknar, bland annat Alingsås socken, och orten utgjorde därefter, som dess centralort, en liten del av stadskommunens område. 1971 uppgick Alingsås stad i Alingsås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[10]

Alingsås tillhör sedan 1967 Alingsås församling för att innan dess tillhört Alingsås stadsförsamling och med en del Alingsås landsförsamling.[11]

Alingsås tillhörde judiciellt till 1965 Alingsås rådhusrätt och därefter till 1971 Vättle, Ale och Kullings tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Alingsås tingsrätts domsaga.[12]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Staden hade 1950 12 572 invånare.


Befolkningsutvecklingen i Alingsås 1960–2010[13]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
15 837
1965
  
17 811
1970
  
18 761
1975
  
18 892
1980
  
19 283
1990
  
21 297 1 005
1995
  
22 027 1 092
2000
  
22 361 1 096
2005
  
22 919 1 168
2010
  
24 482 1 235

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Bolltorp
  • Brogården
  • Centrum
  • Citronen
  • Dammen
  • Dammtorpet
  • Enehagen
  • Gråbo
  • Hedvigsberg
  • Holmalund
  • Kavlås
  • Klinten
  • Kristineholm
  • Kullingsberg
  • Kungegården
  • Kvarnbacken
  • Lövekulle
  • Mariedal
  • Nolby
  • Nolhaga
  • Noltorp
  • Nyebro
  • Prästeryd
  • Skår
  • Stadsskogen
  • Stockslycke
  • Sörhaga
  • Tegelbruket
  • Torvmossen
  • Tuvebo
  • Västra Ängabo
  • Östlyckan
  • Östra Ängabo


Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Biltrafik[redigera | redigera wikitext]

E20 går rakt igenom Alingsås och delar Alingsås mer eller mindre i två delar. E20 går till Göteborg i sydvästlig riktning samt Stockholm i nordöst. Länsväg 180 korsar Alingsås och når Borås i sydöst.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Alingsås station trafikeras av Göteborgs pendeltåg, regionaltåg samt fjärrtåg. Stationen öppnade redan år 1857. Det finns också bussar till olika delar av staden, samt bussar till Borås, Sollebrunn, Vårgårda, Ingared och Stora Lygnö.

Flygplats[redigera | redigera wikitext]

Närmaste flygplats med reguljär flygtrafik är Landvetter.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

I Alingsås finns den kommunala gymnasieskolan Alströmergymnasiet. Alströmergymnasiet är godkända av fotbolls- och handbollsförbundet att bedriva så kallad nationell godkänd idrottsutbildning (NIU), med namnet Alströmergymnasiet NIU elit idrottsgymnasium. [14]

Högskoleutbildning[redigera | redigera wikitext]

På Campus Alingsås, inuti Utbildningens hus, erbjuds högskoleutbildningar där Campus Alingsås fungerar som lärcentrum. Exempel på utbildningar som givits eller ges är Butikschefsprogrammet, Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet. Det finns även utbildningar inom yrkeshögskola i Utbildningens hus. [15]

Kultur, evenemang och medier[redigera | redigera wikitext]

Alingsås museum är ett museum som var inrymt i Alingsås äldsta profana byggnad, det så kallade Alströmerska magasinet.

Det internationella Lights in Alingsås är ett evenemang där kommunen tillsammans med de kommunala bolagen och Sparbanken Alingsås bjuder in ljusdesigners från hela världen för att tillsammans med studenter ljussätta offentliga miljöer i staden.

Potatisfestivalen anordnas årligen i juni månad. Musikuppträdanden, restaurangtält och marknad lockar många människor till Alingsås.

Det treåriga projektet 10 000-projektet, som syftar till att stärka handeln i Alingsås, är ett samverkansprojekt mellan Alingsås näringsliv och kommun. Projektet innefattas av ett flertal evenemang som är utspridda över året:

  • Påskparaden leder påskparaden mellan Järtas park och Stora torget, där den avslutas med godisregn.
  • Fikafesten i maj månad visar Kafestaden Alingsås från sin bästa sida. Kaféer och butiker har specialerbjudanden och dessutom bjuds det på gatumusik och loppmarknader.
  • "Tomteparaden" första advent är ett välbesökt evenemang där tomtar kastar kola till alla barn mellan 0-100 år. Alingsås luciakandidater åker även runt och promotar sig själva.
  • "Östlyckeskolans Kabaret" Högstadieskolan Östlyckan sätter varje år upp en uppskattad kabaret på Alströmmerteatern i Alingsås. Showen innehåller dans (a-dans, b-dans, c-dans och pardans), skådespeleri och musik.

I augusti månad bjuds det in till Alingsås Stora Barnkalas och hela innerstaden fylls med aktiviteter för alla barn mellan 0-100 år.

Julmys äger rum under hela december månad och många butiker och kaféer har specialerbjudanden.

Varje år anordnar Alingsås Motorveteraner sitt Chicken Race. På långfredagen samlas hundratals klassiska mopeder på ABB Kabeldons parkeringsplats för att sedan ge sig ut på en cirka 6 mil lång runda. År 2009 blev det rekord med hela 713 startande.

Lokala medier[redigera | redigera wikitext]

Alingsås har två lokaltidningar, morgontidningen Alingsås Tidning som utkommer tre gånger i veckan, och gratistidningen Alingsås Kuriren som utkommer en gång i veckan.

Näringsliv, handel och föreningar[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Som många andra svenska orter har Alingsås fått ställa om från ett producerande samhälle till ett tjänstesamhälle samt stödja sig allt mer på pendling till särskilt Göteborg. Det finns fortfarande industri i Alingsås, men på en mindre skala än tidigare. Exempel på nedläggningar är Electrolux, Arla, Karamellpojkarna/Cloetta samt Lindex som hade sitt huvudkontor i staden tills 2003. Utpendlingen till Göteborg var 3341 personer, mot inpendlingen från Göteborg med 691 personer (2012) [16]. Utpendlingen till Borås var 613 personer (2013) [17]. Varav 10919 personer arbetade inom Alingsås kommuns gränser och den totala utpendlingen från Alingsås var 4092 personer (2013). [18]

Välkända industrier genom tiderna:

Handel[redigera | redigera wikitext]

Handeln i Alingsås har på 2000-talet utvecklat sig snabbt. Centrumhandeln är anrik och fylld med många äldre trähus, med ett flertal innergårdar med små butiker, kaféer och restauranger. 2008 öppnades centrumgallerian Storken på affärsgatan Kungsgatan, med ett 30-tal butiker och restauranger/kaféer. Under 2014 öppnades affärshuset Vimpeln samt Bolltorps handelsområde strax utanför stadskärnan.

Handelsområden och gallerior:

  • Storken (öppnade i oktober 2008)
  • Vimpeln (öppnade i mars 2014)
  • Bolltorps handelsområde (öppnade i oktober 2014)

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Alingsås har cirka 350 föreningar av olika slag. Under 2013 öppnade den nya evenemangshallen Estrad Alingsås, som används av det lokala handbollslaget AHK samt för diverse evenemang så som Lights in Alingsås.

Scoutkåren Alströmer grundades 1923 som "Alingsås Flickscoutkår". Efter bildandet av Svenska Scoutförbundet 1960 bytte kåren namn till "Scoutkåren Alströmer". Samtidigt integrerades pojkar i kårens verksamhet. Kåren tillhör Älvsborgs Södra Scoutdistrikt av Svenska Scoutförbundet.

Friluftsfrämjandet har en lokalavdelning i Alingsås. Föreningen har sitt klubbhus i nya naturreservatet Hjortmarka.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Handboll[redigera | redigera wikitext]

Alingsås elitlag i Handboll, Alingsås handbollsklubb, spelar i Elitserien, landets högsta division. Klubben blev svenska mästare 2009 och 2014.

Potatiscupen är en stor inomhuscup för ungdomslag som spelas årligen i många av Alingsås inomhushallar. Finalspelet går i Estrad Alingsås där Alingsås handbollsklubb spelar sina hemmamatcher.

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Ishockeyklubban Alingsås Hockey spelade säsongen 2010/2011 i svenska Division 2 Södra A.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Fyra klubbar har lag i seriespel på seniornivå. Det är Holmalunds IF (dam- och herrlag), Alingsås Idrottsförening (herrlag), Gerdskens bollklubb (herrlag) och Alingsås Kvinnliga Idrottsklubb (damlag).

Bowling[redigera | redigera wikitext]

Bowlingklubben Team Alingsås BC har sedan säsongen 2011/12 spelat i landets högsta division för herrar, Elitserien, efter att sedan starten 2007/08 ha kvalat sig upp en division varje år. Klubben spelar sedan första säsongen i Stures Bowling & Sportbar där även en utbredd korpverksamhet äger rum.

Kända personer med anknytning till Alingsås[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385459/. Läst 11 maj 2015. 
  4. ^ ”4 (Svenska ortnamn med uttalsuppgifter)”. http://runeberg.org/ortnamn/0008.html. Läst 30 jan 2015. 
  5. ^ ”Alingsås station | Jernhusen”. http://www.jernhusen.se/Resenar/Alingsas-station/. Läst 30 jan 2015. 
  6. ^ ”Alingsås”. 30 juni 2008. http://wadbring.com/historia/undersidor/alingsas.htm. Läst 30 jan 2015. 
  7. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 1. Malmö: Baltiska förlaget AB. Sid. 635 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  9. ^ ”Jonas Alströmer | Alingsås kommun”. http://www.alingsas.se/uppleva-gora/turistbyra/alingsas-historia/jonas-alstromer. Läst 30 jan 2015. 
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 dec 2013. 
  12. ^ Önnerfors T. Elsa. ”Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=22B98B2183D7E0D2B154D1234F02EF64?dokumentId=21000001428529&thumbnail=false. Läst 30 jan 2015. 
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  14. ^ ”Idrottsgymnasiet”. Alingsås kommun. http://www.alingsas.se/alstromergymnasiet/idrottsgymnasiet. Läst 2015-04-22. 
  15. ^ ”Högskola och universitet”. Alingsås kommun. http://www.alingsas.se/utbildning-barnomsorg/vuxnas-larande/hogskola-och-universitet. Läst 2015-04-22. 
  16. ^ ”In/utpendling till och från Göteborg 2012”. Göteborgs kommun. http://www4.goteborg.se/prod%5Csk%5Cstatistik%5Cstatistikr5.nsf/0/085AC0190ECDBAD1C1256D16004D368F/$File/8.12.pdf. Läst 2015-04-22. 
  17. ^ ”Sysselsättning och pendling 2013”. Borås kommun. http://www.boras.se/download/18.59bd1b4514a0507134a7f275/1417784013617/14sf18.pdf. Läst 2015-04-22. 
  18. ^ ”Antal pendlare per län och kommun 2013”. SCB. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23020/. Läst 2015-04-22. 
  19. ^ [a b] Nordisk familjebok. 1904. http://runeberg.org/nfba/0088.html 
  20. ^ ”Karin Boyes sten”. Alingsås kommun. http://www.alingsas.se/uppleva-gora/sevardheter/karin-boyes-sten. Läst 25 mars 2013. 
  21. ^ ”About Christian”. Bäckmans officiella webbplats. http://www.backman55.se/index2.html. Läst 25 mars 2013. 
  22. ^ ”Johan Elmander”. Soccerbase. http://www.soccerbase.com/players/player.sd?player_id=26544. Läst 25 mars 2013. 
  23. ^ ”Johan Elmander”. Eliteprospects. http://www.eliteprospects.com/football/player.php?player=982. Läst 25 mars 2013. 
  24. ^ Markus blogg - inget för barn”. Dagen. 18 juni 2009. http://www.dagen.se/nyheter/markus-blogg-inget-for-barn-/. Läst 25 mars 2013. 
  25. ^ Fakta Christoffer Hiding”. Alingsås tidning. 1 december 2009. http://www.alingsastidning.se/puff_visa.asp?id=5314&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  26. ^ Jenny Schagerlind (8 januari 2009). ”Nu har Chris många bollar i luften”. Alingsås tidning. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=3456&sidnamn=V%C3%85RA%20BARN. Läst 25 mars 2013. 
  27. ^ Lasse Råde. ”"Äntligen så får jag skriva vad jag tycker"”. GT. http://www.expressen.se/gt/antligen-sa-far-jag-skriva-vad-jag-tycker/. Läst 25 mars 2013. 
  28. ^ Moa Lignell vidare i Idol 2011”. Alingsås tidning. 5 september 2011. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=8856&sidnamn=KR%C3%96NIKOR. Läst 25 mars 2013. 
  29. ^ ”Liberala statsråd 1976-2010”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Liberalism/Liberalismens-rotter/Svensk-liberalism-ar-for-ar/Liberala-milstopar-1860-2022/Liberala-statsrad-1976-2010/. Läst 25 mars 2013. 
  30. ^ ”Peter Lorentzon”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=273959. Läst 25 mars 2013. 
  31. ^ ”Javisst gör det ont”. Alingsåskalendern. Alingsås tidning. 3 mars 2012. http://www.alingsasidag.se/index.php?page=show_kalender&action=visa&visa=aktivitet&menu=&kalendernummer=1329216844726. Läst 25 mars 2013. 
  32. ^ Leif Montell (31 januari 2012). ”Daniel Nyhlén först ut i vårens föreläsningar”. Alingsås tidning. http://alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=9678&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  33. ^ Stefan Samuelsson (4 augusti 2009). ”Marianne Samuelsson tvingas avgå”. Alingsås tidning. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=4609&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  34. ^ Anneli Dufva (8 november 2006). ”Motståndets estetik: Peter Weiss 90 år”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=1024392. Läst 25 mars 2013. 
  35. ^ Gunnar Stensson (21 december 2006). ”Peter Weiss och motståndet”. Veckobladet. http://veckobladet-lund.blogspot.se/2006/12/peter-weiss-och-motstndet-av-gunnar.html. Läst 25 mars 2013. 
  36. ^ Jenny Borg (27 maj 2011). ”Nu är Jack stolt över Cornelis”. Bohuslänningen. http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1230387-nu-ar-jack-stolt-over-cornelis. Läst 25 mars 2013. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Händelser man minns - en bokfilm, Harald Schiller 1970

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]