Alingsås
- För andra betydelser, se Alingsås (olika betydelser).
| Alingsås | |
| Tätort Centralort |
|
 Stora och lilla torget i Alingsås
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Alingsås kommun |
| Församling | Alingsås församling |
| Koordinater | 57°56′N 12°32′Ö / 57.933°N 12.533°V |
| Area | |
| - tätort | 1 235,23 hektar (2010)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 24 482 (2010)[2] |
| - kommun | 38 354 (2013)[3] |
| - storstadsområde | 949 812 (2013[3]) del av Storgöteborg |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 19,82 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | ALINGSÅS |
| Postnummer | 441 XX |
| Riktnummer | 0322 |
| Tätortskod | 4700 |
  |
|
Alingsås är en tätort i Västergötland i Västra Götalands län med cirka 24 000 invånare (2010) och är centralort i Alingsås kommun. Hela kommunen har drygt 38 000 invånare.
Orten ligger vid sjöarna Mjörn och Gerdsken och genomskärs av Säveån och Gerdska ström (Lillån) och (Färgen) som ligger vid Hjälmared. Alingsås genomkorsas av E20, väg 180 och västra stambanan.
Alingsås är känt för sina kaféer (23 stycken 2009) och Jonas Alströmer som sägs ha infört och populariserat potatisen i Sverige.
Alingsås kallas ibland för "Potatisstaden", och varje år firas det med en potatisfestival.[4]
Innehåll |
Historia[redigera]
Ortens namn, belagt sedan 1382, kommer möjligen från att en person från Ale, kallad aling, bosatt sig på platsen. Efterleden -ås kommer troligen av att personen bosatte sig på åsen som idag ligger vid stadsdelen Nolby. Alltså kallades platsen för Alings ås.
Alingsås fick stadrättigheter 21 september år 1619 av Gustav II Adolf, vilket gör Alingsås till en av de äldsta städerna i regionen, sedan den utgjort rekommenderad inflyttningsort för borgare som inte tilläts återuppbygga det i krig brända Nya Lödöse.
1639 erhöll man privilegier och stadsvapen.[5] Staden förde dock under de första åren en tynande tillvaro och hade i början av 1720-talet omkring 150 innevånare, men fick ett uppsving från 1720-talet och framåt i samband med etableringen av Jonas Alströmers manufakturverk. Verksamheten var dock beroende av statsstöd och drabbades hårt av manufakturkrisen i slutet av 1700-talet. Alingsås hade då omkring 1 000 innevånare.[6]
1724 och 1779 drabbades Alingsås av stadsbränder som förstörde större delen av staden.[5]
Manufakturverkets fortsatta tillbakagång och slutliga avveckling 1847 medförde en långsam utveckling för Alingsås. Efter att Alingsås anslutits till Västra stambanan 1859 och Alingsås bomullsväveri anlagts 1862 följde en period av uppgång och Alingsås utvecklades till ett viktigt textilindustricentrum. Tekokrisen på 1960- och 1970-talen slog hårt mot Alingsås.[6]
Administrativa tillhörigheter[redigera]
Från att varit kyrkby i Alingsås socken, utbröts orten 1643 till Alingsås stad. Efter kommunreformen 1862 låg sedan bebyggelsen i stadskommunen Alingsås stad och med en mindre del före 1952 i Alingsås socken. Staden utökades 1952 och 1955 med grannsocknar, bland annat Alingsås socken, och orten utgjorde därefter, som dess centralort, en liten del av stadskommunens område. 1971 uppgick Alingsås stad i Alingsås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[7]
Alingsås tillhör sedan 1967 Alingsås församling för att innan dess tillhört Alingsås stadsförsamling och med en del Alingsås landsförsamling.[8]
Alingsås tillhörde judiciellt till 1965 Alingsås rådhusrätt och därefter till 1971 Vättle, Ale och Kullings tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Alingsås tingsrätts domsaga.[9]
Befolkningsutveckling[redigera]
Staden hade 1950 12 572 invånare.
| Befolkningsutvecklingen i Alingsås 1960–2010[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 15 837 | |||
| 1965 | 17 811 | |||
| 1970 | 18 761 | |||
| 1975 | 18 892 | |||
| 1980 | 19 283 | |||
| 1990 | 21 297 | 1 005 | ||
| 1995 | 22 027 | 1 092 | ||
| 2000 | 22 361 | 1 096 | ||
| 2005 | 22 919 | 1 168 | ||
| 2010 | 24 482 | 1 235 | ||
Stadsdelar[redigera]
|
|
|
|
|
|
|
Kommunikationer[redigera]
Alingsås station trafikeras av Göteborgs pendeltåg, regionaltåg samt fjärrtåg. Stationen öppnade redan år 1857. Det finns också bussar till olika delar av staden, samt bussar till Borås, Sollebrunn, Ingared och Stora Lyngö
Utbildning[redigera]
I Alingsås finns den kommunala gymnasieskolan Alströmergymnasiet.
Kultur, evenemang och medier[redigera]
Alingsås museum var ett museum som var inrymt i Alingsås äldsta profana byggnad, det så kallade Alströmerska magasinet. Museet stängde den 30 januari 2010.
Varje höst anordnas Lights in Alingsås, ett evenemang där kommunen tillsammans med de kommunala bolagen och Sparbanken Alingsås bjuder in ljusdesigners från hela världen för att tillsammans med studenter ljussätta offentliga miljöer i staden. Lights in Alingsås lockar cirka 50 000 besökare och har fått ett internationellt rykte bland ljusdesigners.
Under många år anordnades evenemanget Potatisfestivalen på sommaren vilket lockade många människor till Alingsås. Bland annat bjöds det på sill och potatis.
Varje år anordnar Alingsås Motorveteraner sitt Chicken Race. På långfredagen samlas hundratals klassiska mopeder på ABB Kabeldons parkeringsplats för att sedan ge sig ut på en cirka 6 mil lång runda. År 2009 blev det rekord med hela 713 startande. Alingsås Chicken Race är förmodligen det största i Sverige av sitt slag.
Alingsås har två lokaltidningar, morgontidningen Alingsås Tidning som utkommer tre gånger i veckan, och gratistidningen Alingsås Kuriren som utkommer två gånger i veckan.
Näringsliv och föreningar[redigera]
Nedlagda industrier:
- Alströmers manufakturverk
- Alingsås bomullsväveri
- AB Alingsås keramik
- Alingsås bryggeri
- AB Karamellpojkarna
Scoutkåren Alströmer grundades 1923 som "Alingsås Flickscoutkår". Efter bildandet av Svenska Scoutförbundet 1960 bytte kåren namn till "Scoutkåren Alströmer". Samtidigt integrerades pojkar i kårens verksamhet. Kåren tillhör Älvsborgs Södra Scoutdistrikt av Svenska Scoutförbundet.
Friluftsfrämjandet har en lokalavdelning i Alingsås. Föreningen har sitt klubbhus i nya naturreservatet Hjortmarka.
Sport[redigera]
Potatiscupen spelas årligen i många av Alingsås inomhushallar. Det är en av Sveriges största inomhuscuper för handboll och ungdomslag främst från Sverige men även från resten av världen deltar. Finalspelet går i Nolhagahallen där Alingsås handbollsklubb spelar sina hemmamatcher. Klubben spelar i högsta divisionen i Sverige, Elitserien och blev svenska mästare för första gången 2009.
Ishockeyklubban Alingsås Hockey spelade säsongen 2010/2011 i svenska Division 2 Södra A.
Fotboll är en stor sport för de unga i Alingsås. Där har de fyra lag för både tjejer och killar; Holmalunds IF (tjejer och killar) som spelar i division 3, Alingsås Idrotts Förening "AIF" (bara killar) som spelar i division 3, Gerdskens IF (bara killar) som spelar i division 5 och Alingsås Kvinnliga Idrottsklubb "KIK" (bara tjejer), Utanför staden finns klubben "Hemsjö IF" (killar och tjejer) som spelar i division 5. Åldersgrupperna sträcker sig från 5 år till seniorlag.
Kända personer med anknytning till Alingsås[redigera]
- Claes Adelsköld, järnvägsbyggare, riksdagsman, född på och senare i livet ägare av Nolhaga[11]
- Jonas Alströmer, en av den industriella revolutionens förgrundsfigurer i Sverige, född och verksam i Alingsås[11]
- Karin Boye, poet och författare, avled i Nolby i Alingsås[12]
- Christian Bäckman, ishockeyspelare, föddes och inledde sin karriär i Alingsås[13]
- Johan Elmander, fotbollsspelare, föddes och inledde sin karriär i Alingsås[14][15]
- Markus Granseth, programledare, uppvuxen i Alingsås[16]
- Christoffer Hiding, Idol-deltagare, uppvuxen i Alingsås[17]
- Chris Härenstam, sportjournalist på SVT, uppvuxen i Alingsås[18]
- Karl-Johan Karlsson, journalist och författare, uppvuxen i Alingsås[19]
- Moa Lignell, Idol-deltagare, uppvuxen i Alingsås[20]
- Hedda Lindahl, politiker, minister, från Alingsås[21]
- Peter Lorentzon, skådespelare, född och uppvuxen i Alingsås[22][23]
- Daniel Nyhlén, journalist, inledde sin journalistkarriär på Alingsås tidning[24]
- Marianne Samuelsson, politiker, född i Alingsås[25]
- Peter Weiss, författare, konstnär, filmare, bodde en tid som krigsflykting i Alingsås, en tid som han beskrivit i sin produktion[26][27]
- Fillip Williams, Idol-deltagare, boende i Alingsås från tonårstiden och framåt[28]
- Jack Vreeswijk, artist, som vuxen boende i Alingsås[29]
Se även[redigera]
- Lista över fasta fornminnen i Alingsås (för omfattning av detta område, se Alingsås stad#Sockenkod)
- Personer från Alingsås
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ http://www.jernhusen.se/Resenar/Alingsas-station/
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 1. Malmö: Baltiska förlaget AB. Sid. 635
- ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ [a b] Nordisk familjebok. 1904. http://runeberg.org/nfba/0088.html
- ^ ”Karin Boyes sten”. Alingsås kommun. http://www.alingsas.se/uppleva-gora/sevardheter/karin-boyes-sten. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”About Christian”. Bäckmans officiella webbplats. http://www.backman55.se/index2.html. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Johan Elmander”. Soccerbase. http://www.soccerbase.com/players/player.sd?player_id=26544. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Johan Elmander”. Eliteprospects. http://www.eliteprospects.com/football/player.php?player=982. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Markus blogg - inget för barn”. Dagen. 18 juni 2009. http://www.dagen.se/nyheter/markus-blogg-inget-for-barn-/. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Fakta Christoffer Hiding”. Alingsås tidning. 1 december 2009. http://www.alingsastidning.se/puff_visa.asp?id=5314&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013.
- ^ Jenny Schagerlind (8 januari 2009). ”Nu har Chris många bollar i luften”. Alingsås tidning. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=3456&sidnamn=V%C3%85RA%20BARN. Läst 25 mars 2013.
- ^ Lasse Råde. ”"Äntligen så får jag skriva vad jag tycker"”. GT. http://www.expressen.se/gt/antligen-sa-far-jag-skriva-vad-jag-tycker/. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Moa Lignell vidare i Idol 2011”. Alingsås tidning. 5 september 2011. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=8856&sidnamn=KR%C3%96NIKOR. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Liberala statsråd 1976-2010”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Liberalism/Liberalismens-rotter/Svensk-liberalism-ar-for-ar/Liberala-milstopar-1860-2022/Liberala-statsrad-1976-2010/. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Peter Lorentzon”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=273959. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Javisst gör det ont”. Alingsåskalendern. Alingsås tidning. 3 mars 2012. http://www.alingsasidag.se/index.php?page=show_kalender&action=visa&visa=aktivitet&menu=&kalendernummer=1329216844726. Läst 25 mars 2013.
- ^ Leif Montell (31 januari 2012). ”Daniel Nyhlén först ut i vårens föreläsningar”. Alingsås tidning. http://alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=9678&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013.
- ^ Stefan Samuelsson (4 augusti 2009). ”Marianne Samuelsson tvingas avgå”. Alingsås tidning. http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=4609&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013.
- ^ Anneli Dufva (8 november 2006). ”Motståndets estetik: Peter Weiss 90 år”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=1024392. Läst 25 mars 2013.
- ^ Gunnar Stensson (21 december 2006). ”Peter Weiss och motståndet”. Veckobladet. http://veckobladet-lund.blogspot.se/2006/12/peter-weiss-och-motstndet-av-gunnar.html. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”About Your’s Truly”. FILLIP WILLIAMS ON LIFE (blog). Fillip Williams. http://fillipwilliamsonlife.wordpress.com/about/. Läst 25 mars 2013.
- ^ Jenny Borg (27 maj 2011). ”Nu är Jack stolt över Cornelis”. Bohuslänningen. http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1230387-nu-ar-jack-stolt-over-cornelis. Läst 25 mars 2013.
Tryckta källor[redigera]
- Händelser man minns - en bokfilm, Harald Schiller 1970
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Alingsås
