NK

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Nordiska Kompaniet)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′58.6″N 18°4′8.79″Ö / 59.332944°N 18.0691083°Ö / 59.332944; 18.0691083

Nordiska Kompaniet
NK Skylt.jpg
Läge Hamngatan, Stockholm
Östra Hamngatan, Göteborg
Öppnad 1902 (företaget grundades)
Ägare Hufvudstaden AB
Omsättning/år 2,274 miljoner (Stockholm)
559 miljoner (Göteborg)[1]
Webbplats nk.se

AB Nordiska Kompaniet (NK) är ett bolag ägt av Hufvudstaden AB som kontrolleras av LE Lundbergföretagen AB. Här ingår varumärket NK och de två varuhusen vid Hamngatan 18-20 i Stockholm och Östra Hamngatan i Göteborg.

Huset i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Företaget Nordiska Kompaniet grundades 1902[2] genom att de två största detaljhandelsföretagen i Stockholm, K.M. Lundberg och firma Joseph Leja, slogs ihop. Initiativtagare till sammanslagningen var Josef Sachs, huvudägare i och chef för Leja & Sachs. Företaget förvärvade 1971 Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co, grundat 1864. Föregångaren till NK var KM Lundbergs varuhus vid Stureplan 3, ritat av arkitekt Erik Josephson och invigt 1898.

Huset i kvarteret Hästen[redigera | redigera wikitext]

Interiörer från NK publicerade som exempel på "det moderna varuhuset" i tidskriften Hela världen 1918.
NK vid Hamngatan, Stockholm, 2007.

Varuhusdirektören Joseph Sachs gav arkitekten Ferdinand Boberg uppdraget att rita det nya varuhuset. För att hämta inspiration och kunskap om moderna varuhus företog Boberg studieresor till Europa och USA. Särskilt varuhuset Wertheim i Berlin satte sina spår, med våningsplanen lagda kring en stor, glastäckt centralhall. Själva byggnaden är en stålskelettkonstruktion med barockinspirerade tunga granitfasader. Från början var det tänkt att utföra NK-byggnaden med glasfasader.[3] NK-huset liksom många andra större fastigheter i Stockholms centrala delar konstruerades och byggdes av byggföretaget Kreuger & Toll, och huset kom senare att få Sveriges första rulltrappa.

Efter tre års byggtid 1912-1915 stod huset färdigt och den 22 september 1915 klockan 10.00[4] öppnades det stora varuhuset vid Hamngatan i Stockholm, på platsen för det gamla Sparreska palatset. Invigningen förrättades av kung Gustav V[4]. Men redan dagen före kunde speciellt inbjudna gäster "bese Nordiska Kompaniets nya affärshus"[4].

NK-huset ingick från början i fastighetsbolaget Hufvudstaden AB som grundades 1915 av Ivar Kreuger. Boberg ritade även NK-villan där NK under Industriutställningen i Norrköping 1906 visade sina produkter. Invigningsåret 1915 hade varuhuset en personalstyrka på 1 500 personer, 330 telefoner, varav 80 för internt bruk, en rörpost med 7 500 meter längd och 150 stycken uppsatta ur. Här fanns även en speciell vaktmästare som höll ett vakande öga på kundernas hundar. Öppningsdagen besöktes varuhuset av 35 000 personer[5]

NK:s välkända logotyp formgavs av inredningsarkitekten David Blomberg och har inte ändrats sedan 1902. I reklamsyfte kombinerades logotypen med en stor urtavla 1939, den så kallade NK-klockan som placerades på Telefontornet vid Brunkebergstorg. Telefontornet revs 1953 och klockan kom senast året därpå till sin nuvarande plats på NK:s tak.

Den 2 januari 1931 invigdes en golfbana på NK:s takterrass av prins Sigvard Bernadotte, som var en ivrig golfare och som slog de första slagen på banan.[6]

I i början av 1960-talet byggdes NK-huset ut vid Regeringsgatan av arkitekt Hans Asplund. 1960-talstillbyggnaden är tio våningar hög och har en betongstomme med fasader klädda med granit. Ett nytt entréparti uppfördes 1970-73 mot gatan enligt Bengt Lindroos ritningar. På platsen för dessa förändringar stod Stockholms första elektricitetsverk, Brunkebergsverket, byggt efter ritningar av Ferdinand Boberg, samma arkitekt som stod bakom NK:s huvudbyggnad. Ytterligare tillbyggnader tillkom 1971-1973 med Bengt Lindroos som arkitekt.[7]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Nya ägare[redigera | redigera wikitext]

Grossistbolagen Saba-Trading och Dagab övertogs 1980 av NK-Åhléns och namnet ändrades till JS Saba. År 1982 bedrevs verksamheten åter i aktiebolagsform, då Nordiska Kompaniet avskiljdes från JS Saba. Nordstjernan AB AB blev 1983 majoritetsägare i AB Nordiska Kompaniet, och NK utgjorde affärsområde Varuhus inom Nordstjernan-koncernen. År 1986 bildades NK Fastighetsdivision och NK Inredning återuppstod samma år.[4] Sedan 1991 äger AB Nordiska Kompaniet själva varuhusbyggnaderna men försäljningsytan hyrs ut till fristående detaljister som är egna företagare.

Exteriörbilder[redigera | redigera wikitext]

Interiörbilder[redigera | redigera wikitext]

Huset i Göteborg[redigera | redigera wikitext]

Nordiska Kompaniet vid Östra Hamngatan i Göteborg.

"NK Göteborg", upptar stora delar av kvarteret 10 Värnamo vid Östra Hamngatan 42-44/Drottninggatan 39 och Kyrkogatan 48 i Göteborg. Varuhuset ritades av arkitektkontoret Contekton, och ägs av bolaget AB Nordiska Kompaniet som i sin tur ägs av Hufvudstaden AB. Varuhuset i Göteborg grundades ursprungligen 1864 av köpmannen Ferdinand Lundquist när han öppnade sitt varuhus Ferd. Lundquist & Co. Nästan hela kvarteret omfattades på 1950-talet av varuhusets verksamhet. Men på hörnet Östra Hamngatan 44 fanns Hallbergs Guld sedan tidigt 1900-tal och biografen Odéon var belägen på hörnet Fredsgatan/Drottninggatan sedan 1920-talet och fram till 1962. På 1960-talet köptes dessa upp, och kvarteret om- och nybyggdes då NK 1971 tog över Ferd. Lundquist & Co, efter att man hade övergett tankarna på ett nybygge i Nordstan. Kyrkogatan 50 och Drottninggatan 43 revs under tidigt 1990-tal. "Brasserie Ferdinand" ligger inrymt på Drottninggatan 41 i välvda källarrum från 1700-talet.[8]

Kvarteret består av dels en nybyggnad, dels ett par äldre stenhus med bevarade gatufasader. Varuhuset har fyra plan och rymmer över 50 detaljister. Bland dessa; Gant, Mulberry, Filippa K, Marc o'Polo, Ralph Lauren och Mexx, tillsammans representerar alla avdelningar 1 230 olika varumärken. År 2005 hade varuhuset över tre miljoner besökare. Man har en årlig omsättning på omkring 540 miljoner kronor.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

NK vid Farsta torg 1962.

Under olika expansiva skeden hade NK även filialer utanför Sverige, bland annat i Sankt Petersburg (1908-17), Moskva (1913-17) och i Buenos Aires (1920-34). Dessutom expanderade man även i Sverige, och NK-varuhus öppnades i Farsta (1960), Malmö (1963) och Täby centrum (1974). Dessa lades ner på 1980-talet eftersom varuhusens driftskostnader blivit ohållbart höga. NK Malmö blev istället Hansacompagniet.

Fram till slutet av 1960-talet hade NK stor betydelse för svensk konstindustri och svenska konsthantverkare genom att på sina utställningar visa upp nyheter, främst glas, keramik, silver samt egna möbler och inredningar från Nordiska Kompaniets verkstäder i Nyköping. Astrid Sampe var chef för NK:s Textilkammare mellan 1938 och 1972 och Lena Larsson var konstnärlig ledare för NK-bo mellan 1947 och 1965.

På NK:s Franska avdelning var Greta Garbo mannekäng 1923. Hon fick 50 kronor per visning som gage, medan övriga mannekänger endast fick hälften.[4]

NK hade på Stockholmsutställningen 1930 en egen paviljong, där man främst ställde ut möbler.[4]

NK var först i världen med möbler i platta paket, och med ett eget kreditkort, vilket kom före Diners Clubs kort som anses vara världens första kreditkort som inte var knutet till något specifikt varuhus eller affär. 1990 köpte Diners Club Sweden AB dåvarande NK-kort.

Den 10 september 2003 blev utrikesministern Anna Lindh mördad på NK i Stockholm.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”NK höll ställningarna”. Market. http://market.se/Brancher/Varuhus/NK-holl-stallningarna-forra-aret/. Läst 4 mars 2011. 
  2. ^ Antikvärlden om Nordiska Kompaniets historia
  3. ^ Bedoire, s. 80
  4. ^ [a b c d e f] Aktiebolaget Nordiska Kompaniet 1902-1987, kronologi.
  5. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid 1907-1918. sid. 364. ISBN 91-46-13376-3 
  6. ^ Hvar 8 dag : illustrerat magasin, 33:e årgången [4 januari 1931 - 27 december 1931], Stockholm 1931, s. 32
  7. ^ SSM:s Byggnadsinventering (1974), kv. Hästen
  8. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 131ff

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]