Stryknin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stryknin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn Stryknidin-10-on
Kemisk formel C21H22N2O2
Molmassa 334,41 g/mol
CAS-nummer [57-24-9]
Egenskaper
Densitet 1,36 g/cm³
Smältpunkt 270 (Sönderdelning) °C
Kokpunkt 284 - 286 °C
Faror
Huvudfara Giftig
NFPA 704

NFPA 704.svg

LD50 30 – 100 mg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Stryknin är en giftig alkaloid som bland annat erhålls ur frön från rävkaketrädet Strychnos nux-vomica, vars frö kallas rävkaka och kräknöt.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

[1]

Stryknin utvinns genom urlakning av genomblötta och finmalda rävkakor med alkohol eller svavelsyrahaltigt vatten och påföljande fällning av stryknin och brucin med soda. Rening av råstryknin sker därefter genom behandling av den torkade alkaloidblandningen med koncentrerad alkohol som lätt löser brucin.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

[1]

Vid reningen erhålls strykninet som färglösa, rombiska pelarformade kristaller, som är vattenfria och smälter vid 270 °C under sönderdelning.

Strykninet är svårlösligt i vatten, men ger detta en starkt bitter smak, som ännu framträder vid en utspädning till 1:700 000. Ämnet är extremt beskt, ett av de mest beska ämnen man känner till.

I stark svavelsyra löses det utan färg, i salpetersyra med gul färg, och härvid ger sig eventuellt brucin till känna genom en kraftigt högröd färg. Med de flesta syror bildas neutrala, kristallinska salter. I lösningar av dessa framkallar garvsyra merkurikaliumjodid vit fällning, fosformolybdensyra, pikrinsyra och guldklorid gul, och jodkaliumjodid brun fällning. Alkalihydrat och alkalikarbonat åstadkommer utfällning av kristallinskt strykninhydrat, olösligt i ett överskott av fällningsmedlet. När man tillsätter oxiderande kemikalier till en lösning av salterna eller själva strykninet i stark svavelsyra, erhålls en blåviolett, ganska snabb försvinnande färg.

Användning[redigera | redigera wikitext]

I små doser verkar strykninnitrat stimulerande på nervsystemet och har därför använts i vissa läkemedel. Inom folkmedicinen har det funnits en föreställning om att stryknin skulle vara ett effektivt afrodisiakum. Den största risken med stryknin är dock att redan måttlig överdosering kan vara livshotande.

Strykninförgiftning orsakar våldsamma kramper, som kan utlösas av blygsamma retningar, till exempel i form av ljud. Dessa kramper kan orsaka döden genom att hindra andningen. Typiskt för dödsfall av stryknin, är att likstelheten inträder mycket snabbt, på grund av den höga muskelaktiviteten före döden. Detta tog deckarförfattarinnan Agatha Christie fasta på då hon 1920 skrev sin första bok, En dos stryknin (The Mysterious Affair at Styles).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Meyers varulexikon, Forum,1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia