Glycin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Glycin
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn Glycin
Övriga namn Aminoättiksyra
Kemisk formel NH2CH2COOH
Molmassa 75,0666 g/mol
Utseende Vita eller färglösa kristaller
CAS-nummer 56-40-6
SMILES NCC(O)=O
Egenskaper
Densitet 1,607 g/cm³
Löslighet (vatten) 249,9 g/l (25 °C)
Smältpunkt 233 °C (sönderfaller)
Faror
LD50 7930 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Glycin (förkortas Gly eller G) är en av de 20 aminosyrorna som är byggstenar i proteiner. Ämnet tillhör gruppen neutrala, hydrofoba, opolära aminosyror och är den enklaste och lättaste av alla aminosyrorna.

I den genetiska koden kodas glycin av fyra kodon: GGU, GGC, GGA och GGG.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Eftersom dess sidokedja är så liten, endast en väteatom, kan glycin få rum i proteiner på positioner där de flesta andra aminosyrorna är för stora. Av samma anledning är glycin evolutionärt stabilt och byts inte lätt ut mot andra aminosyror. De flesta proteiner innehåller endast små mängder glycin, dock undantaget gelatin eller kollagen där glycininnehållet är 25 – 30 % av det totala proteininnehållet.

Människokroppen behöver stora mängder glycin för att levern skall kunna utföra en effektiv avgiftning efter exponering för till exempel kemikalier. Glycin är inte en så kallad essentiell aminosyra utan kan bildas i kroppen, men det föreligger många anledningar att anta att då kroppen är i behov av att reparera sig själv så kan inte tillräckliga mängder tillgodogöras.

Glycinmolekyler har även påvisats i världsrymden.

Signalsubstans[redigera | redigera wikitext]

Som signalsubstans fungerar glycin som en hämmande signalsubstans i ryggmärgen, medan glycin dock är en koagonist för exciterande NMDA-receptorer i hjärnan. NMDA-receptorer verkar fungera sämre hos personer med schizofreni, och man forskar för närvarande på om läkemedel som påverkar glycinnivåerna i hjärnan kan användas som behandling vid schizofreni.[1].

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Glycin framställs syntetiskt genom en reaktion mellan klorättiksyra (CH2ClCOOH) och ammoniak (NH3).

\rm CH_2ClCOOH + 2\ NH_3 \rightarrow NH_2CH_2COOH + NH_4Cl

Ammoniumklorid (NH4Cl) bildas som biprodukt.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Glycin används som smakförstärkare i livsmedel och har E-nummer 640. Ämnet används också som buffertämne i antacida- och smärtstillande läkemedel samt i deodoranter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hashimoto, K.. ”Glycine transporter-1: a new potential therapeutic target for schizophrenia.”. Curr Pharm Des. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21355838. Läst 17 november 2011.