Svärmorstunga
| Svärmorstunga | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Sparrisordningen Asparagales |
| Familj | Stickmyrtenväxter Ruscaceae |
| Släkte | Bajonettliljesläktet Sansevieria |
| Art | Svärmors tunga S. trifasciata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sansevieria trifasciata | |
| Auktor | Prain, 1903 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Svärmorstunga eller bajonettlilja (Sansevieria trifasciata) är en mycket tålig och populär krukväxt. Den tillhör familjen stickmyrtenväxter och kommer ursprungligen från Sydafrika, Kongo och Tanzania.
Namnet kommer av plantans spetsiga blad som är mycket långsmala; cirka 70–90 centimeter höga och 5–6 centimeter breda. Bladen är tigrerade i olika gröna nyanser. Utöver denna naturform finns flera sorter, exempelvis den ofta odlade S. trifasciata 'Laurentii', som förutom den gröna färgen dessutom har klart gula bladkanter.
Svärmorstungan tar upp giftiga ämnen ur luften, exempelvis vissa flamskyddsmedel som ofta förekommer i nya hus och på nytillverkade möbler[1]. För länge sedan användes plantans starka fibrer till att göra rep och strängar till pilbågar.
Innehåll |
Skötsel [redigera]
Svärmorstunga är mycket tålig. Den kräver inte så mycket ljus och behöver sällan vattnas. Den trivs bäst i sandig jord eller jord med grus i, helst med högt kalkinnehåll. Svärmorstunga skall dock inte stå i mullig jord, och absolut inte torvjord.
Förökning [redigera]
Växten går enkelt att föröka genom att man försiktigt delar plantan. Ofta fungerar det till och med att skära av ett skott eller en bladspets som direkt planteras i jorden, där skottet/sticklingen snabbt bildar egna rötter. I egentlig mening är detta dock inte äkta förökning, utan en form av kloning. Svärmorstunga blommar ganska gärna även i kruka, men det kan vara svårt att få blommorna att gå i frö. Att förmera plantorna genom sexuell förökning kan alltså vara vanskligt.
Giftighet [redigera]
Svärmorstungan är inte känd för att vara särskilt giftig, men ett förgiftningsfall har inträffat i Sverige då en treåring åt en 5x15 cm stor bit av ett blad och fick magsmärtor, kräkningar och diarreer, som senare gick över.[2]
-
Sorten 'Laurentii' har gula kanter
-
Svärmorstunga med knoppar
Källor [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Grön luft - Krukväxter som förbättrar din hälsa » Svärmorstunga
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3sid 31
