Syskonsjöborrekaktus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Syskonsjöborrekaktus
Foto: Pete Cupial-Jones
Foto: Pete Cupial-Jones
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Nejlikordningen
Caryophyllales
Familj Kaktusväxter
Cactaceae
Underfamilj Cactoideae
Tribus Trichocereeae
Släkte Sjöborrekaktussläktet
Echinopsis
Art Syskonsjöborrekaktus
E. pentlandii
Vetenskapligt namn
§ Echinopsis pentlandii
Auktor (W.J.Hooker) Salm-Dyck ex A.Dietrich 1846
Synonymer
Se text
Hitta fler artiklar om växter med
Echinopsis pentlandii1b.MW.jpg
Echinopsis pentlandii1c.MW.jpg

Syskonsjöborrekaktus (Echinopsis pentlandii) är en extremt mångformig art i familjen kaktusväxter från Anderna i södra Peru och norra Bolivia. Stammarna bildar kuddliknande bestånd, de är klot- eller något cylinderformade, ofta något tillplattade med 12–15 ribbor. Taggar mycket varierande. Centraltagg ensam eller saknas, 3–9 cm lång. Radiärtaggar 5–15, bakåtkrökta, gulbruna, till 3 cm långa. Blommor kort trattlika, i varierande färger från purpurrosa till rött, orange eller gult, ofta med blekt svalg, vanligen 4–6 cm långa och 1 cm i diameter.

Extremt mångformig, vilket har resulterat i en djungel av namn. Fältstudier har dock visat att inga förtjänar rang av underart.

Namnet pentlandii är sprunget från den irländske naturvetaren Joseph Barclay Pentland.

Lättodlad krukväxt som skall placeras i fullt solljus under hela året. Vattnas ungefär en gång per vecka april–maj till oktober. Vid mycket varm väderlek kan mera vatten ges. Ge kvävefattig gödning i små doser. Övervintras svalt och torrt under november–mars. Temperaturen bör ligga på 10°C. Utan sval vintervila blommar inte kaktusen.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

Arten är populär bland kaktusodlare och säljs ofta under någon av sina synonymer:

  • Echinocactus pentlandii Hook. 1844
  • Echinopsis pentlandii (Hook.) Salm-Dyck ex A.Dietrich 1846
  • Lobivia pentlandii (Hook.) Britton & Rose 1922
  • Echinopsis scheeri Salm-Dyck 1850
  • Lobivia scheeri (Salm-Dyck) Rausch 1992
  • Lobivia boliviensis Britton & Rose 1922
  • Lobivia higginsiana Backeb. 1933
  • Lobivia wegheiana Backeb. 1933
  • Echinopsis hardeniana Boed. 1935
  • Lobivia hardeniana (Boed.) Boed. ex Backeb. & F.M.Knuth 1935
  • Echinopsis pentlandii subsp. hardeniana (Boed. ex Backeb. & F.M.Knuth) G.Navarro 1996
  • Lobivia argentea Backeb. 1935
  • Lobivia leucorhodon Backeb. 1935
  • Lobivia leucoviolacea Backeb. 1935
  • Lobivia raphidacantha Backeb. 1935
  • Lobivia varians Backeb. 1935
  • Lobivia schneideriana Backeb. 1937
  • Lobivia aculeata Buining 1941
  • Lobivia lauramarca Rauh & Backeb. 1957
  • Lobivia brunneo-rosea Backeb. 1957
  • Lobivia titicasensis Cardenas 1959
  • Lobivia aurantiaca Backeb. 1959 nom. inval.
  • Lobivia johnsoniana Backeb. 1959
  • Lobivia multicostata Backeb. 1963 nom. inval.
  • Lobivia larae Cardenas 1964
  • Echinopsis pentlandii subsp. larae (Cardenas) G.Navarro 1996
  • Lobivia omasuyana Cardenas 1965

Källor[redigera | redigera wikitext]