Anderna

Från Wikipedia
Anderna
(Quechua: Anti(s/kuna))
Bergskedja
Flygfoto över delar av bergskedjan Anderna mellan Argentina och Chile.
Flygfoto över delar av bergskedjan Anderna mellan Argentina och Chile.
Länder Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Ecuador, Peru, Venezuela
Städer Bogotá, La Paz, Santiago, Quito, Cusco, Mérida
Högsta punkt
 - läge Aconcagua, Argentina
 - höjdläge 6 962 m ö.h.
 - koordinater 32°39′10″S 70°0′40″V / 32.65278°S 70.01111°V / -32.65278; -70.01111
Längd 7 500 km (nord till syd)[1]
Bredd 920 km (väst till öst)[a]
Area 1 800 000 km²[2]
Anderna ligger i stort sett parallellt med hela Sydamerikas västkust
Anderna ligger i stort sett parallellt med hela Sydamerikas västkust
Anderna ligger i stort sett parallellt med hela Sydamerikas västkust

Anderna (spanska: Cordillera de los Andes) är en bergskedja i västra Sydamerika. Den börjar vid Karibiska havet i norra Sydamerika och löper sedan söderut längs Sydamerikas stillahavskust, genom Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, Chile och Argentina för att sluta vid Kap Horn längst ner i söder.[2] Det ger en sträckning på cirka 7 500 kilometer,[1] vilket gör den till jordens längsta bergskedja ovan havsytan (under havsytan är mittatlantiska ryggen längre). Den största bredden är ungefär 920 kilometer.[2] Den bildades för cirka 145-65 miljoner år sedan, under kritaperioden.[3]

Topografi[redigera | redigera wikitext]

På sin väg genom Peru delas Anderna upp i ett antal mindre bergskedjor, av vilka kan nämnas "Cordillera Negra" och "Cordillera Blanca", den svarta respektive den vita (snöbetäckta) bergskedjan. Mellan dessa två ligger Callejón de Huaylas, ett omtyckt mål för turister. I Cordillera Blanca ligger Perus högsta bergstopp Huascarán. Högsta bergstoppen i Sydamerika (och utanför Asien) är Aconcagua, 6 962 meter över havet.[4] Det finns många sjöar i Anderna, varav den största och mest kända är Titicacasjön. Det finns också vulkaner i Anderna, särskilt i Ecuador, där till exempel Cotopaxi ligger. Amazonfloden har sina källor i Anderna, liksom många andra av Sydamerikas stora floder, bland annat Urubamba, Apurimac och Madre de Dios.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatet i Anderna varierar mycket, beroende på höjd, breddgrad och närheten till havet. Norra delen av Anderna ligger på samma breddgrader som Västafrika, medan de sydliga delarna nästan når ända ner till Antarktis. I norr är klimatet därför övervägande varmt och fuktigt, medan det i söder är kallt och blåsigt. Den västra delen av Anderna i Chile, mot Stilla havets kust är väldigt torr. Också i sydöst, i de södra delarna av Argentina är det ganska torrt. På högre höjder är det också kallare än på lägre platser. I södra Anderna finns det glaciärer.

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Cono de Arita i Salar de Arizaro, Salta (Argentina)

Geologiskt sett är Anderna en ganska ung och seismologiskt orolig bergskedja, som har bildats genom oceaniska litosfärplattors subduktion under den sydamerikanska kontinentalplattan. I dagsläget är det Nazcaplattan som subdukteras under Sydamerika.

Bergarterna varierar något från område till område, men magmatiska bergarter är vanliga. I Anderna finns fyndigheter av koppar och tenn. Man bryter också järnmalm, silver, guld, olika legeringsmetaller och salpeter.

Gruvdrift[redigera | redigera wikitext]

Det finns en lång historia av gruvdrift i Anderna, från de spanska silvergruvorna i Potosí1500-talet till de omfattande nuvarande porfyrkopparfyndigheterna i Chuquicamata och Escondida i Chile och Toquepala i Peru. Andra metaller som kan hittas är järn, guld och tenn utöver icke-metalliska resurser som även de är viktiga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsbefolkningen i Anderna var Sydamerikas indianer, som aymara och quechuafolket. I Anderna låg också det legendomsusade Inkariket, som hade en högt utvecklad kultur både inom jordbruk och byggandet av akvedukter och broar. De första européer som såg Anderna var de spanska och portugisiska conquistadorerna.

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Vikunja (Vicugna vicugna)
Peruansk kondor (Vultur gryphus)

De lågt liggande sluttningarna på stillahavssidan i Colombia och Ecuador täcks av tropiska regnskogar. En mängd olika arter av växter och djur lever här, bland annat sengångare, jaguarer, vrålapor, fladdermöss och klippfågel.

På de högre höjderna återfinns skog anpassad för tempererat klimat. I de bolivianska delarna växer Kinaträd (Cinchona) vars bark används för att framställa bland annat kinin som används som läkemedel mot malaria.

I mycket höglänta områden i Ecuador, Peru och Bolivia återfinns skog av släktet Polylepis. Träden, som lokalbefolkningen kallar Queñua, Yagual, Quinua med flera, återfinns på 4 500 meter över havet. Virket har använts som byggnadsmaterial och för eldning vilket medfört att skogsbestånden successivt minskat sedan Inkarikets period. Numera återstår endast 10 procent av skogarna och träden anses vara starkt utrotningshotade.1)

I Chile finns alerceträdet som kan bli mer än 2000 år gammalt. Puyaväxten och kandelaberkaktus finns i Peru, liksom blomman calandrina.

Laman återfinns i högt belägna områden i företrädesvis Peru och Bolivia. Alpackan har domesticerats för sin ull. Vikunja och guanaco finns också här. Vikunjan jagades en gång nästan till utrotning för sin fina ulls skull, men blev sedan skyddad. Den nattlevande chinchillan är en hotad gnagare som återfinns i Anderna. Också den har jagats för pälsen skull. Viscaschan är en annan gnagare som lever här. Andra däggdjur på inkluderar huemuler, en slags hjortar, manvarg och puma.

Den sydamerikanska kondoren är den största fågeln i sitt slag i den västra hemisfären. Den livnär sig främst på döda djur. Här finns också fåglar som tofscaracara och tofstinamon.

I södra Anderna finns en speciell typ av högslätt som kallas för puna. Kännetecknande för den är att det är väldigt blåsigt och att nätterna är mycket kyliga. Vegetationen är också mycket sparsam.

Atacamaöknen är ett annat speciellt område i Anderna. Här regnar det ytterst sällan och det enda vatten många ökenväxter får kommer från den dimma som kondenserar från Stilla havet och som ibland sveper in över land.

Bergstoppar[redigera | redigera wikitext]

Detta är en lista över några av de högsta topparna, mätt över havet, i bergskedjan Anderna.

Argentina[redigera | redigera wikitext]

Bolivia[redigera | redigera wikitext]


Chile[redigera | redigera wikitext]


Colombia[redigera | redigera wikitext]


Ecuador[redigera | redigera wikitext]


Peru[redigera | redigera wikitext]

Huvudkategori: Bergskedjor i Peru


Venezuela[redigera | redigera wikitext]

Gränsen Argentina/Chile[redigera | redigera wikitext]

Gränsen Bolivia/Chile[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den största bredden finns mellan Madeira och Pilcomayo (19° sydlig bredd). Medelbredden på Anderna är ungefär 500 kilometer.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Anderna”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/anderna. Läst 19 november 2009. 
  2. ^ [a b c d] ”Andesfjellene”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Andesfjellene. Läst 19 november 2009.  (bokmål)
  3. ^ ”Anderna”. prezi.com. https://prezi.com/sbb2ymsvz9wy/anderna/. Läst 14 augusti 2016. 
  4. ^ ”Aconcagua”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/aconcagua. Läst 19 november 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]