Tilda Maria Forselius

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Version från den 13 januari 2018 kl. 23.47 av NH (Diskussion | Bidrag)
Tilda Maria Forselius
Tilda Maria Forselius i december 2015
Tilda Maria Forselius i december 2015
Född1952-07-16
Gävle
Yrkelitteraturforskare, författare
NationalitetSverige[1]
Ämnenkvinnohistoria, litteraturhistoria
HemortStockholm

Tilda Maria Forselius, född 16 juli 1952 i Gävle, är en svensk litteraturvetare och författare.

Forselius, som är dotter till arbetsförmedlaren Åke Forselius och författaren Molly Johnson, växte upp i Hofors, Mora och Borlänge.[2] Hon studerade filmvetenskap, litteraturvetenskap och skapande svenska vid Stockholms och Uppsala universitet 1973–1976. Därefter arbetade hon som författare, journalist och redaktör i 25 år innan hon återupptog de akademiska studierna kring år 2000. Hon blev filosofie magister vid Stockholms universitet 2002 och filosofie doktor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet 2013.[3]

Forselius tillhörde redaktionen för Kvinnobulletinen 1977–1978 samt var redaktör för tidningarna Barn i hem, skola, samhälle 1991–1996 och Locus – tidskrift för forskning om barn och ungdomar 1997–2004. Som frilansjournalist har hon arbetat för dagstidningar som Arbetarbladet, Stockholmstidningen och Dagens Nyheter samt för olika facktidskrifter. Hon var anställd som redaktör vid Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet 1997–2017.

Hon har även haft uppdrag för förlag och var styrelseledamot i Författarförlaget ekonomisk förening 1982–1985.

Hennes författarskap och forskning har historisk inriktning med särskilt intresse för frågor om genus, makt och litteratur i relation till förändringsprocesser i samhället.[4]

Författarskap

Forselius har ägnat sig åt kvinnohistoria och bland annat utgivit Pigornas döttrar (1981) samt medverkat i Mormorsboken (1977). Hon har forskat om arbetarförfattaren Maria Sandel och publicerat studierna i antologierna Vardagsslit och drömmars språk (1981), Kvinnornas litteraturhistoria (del 2, 1983), Nordisk kvinnolitteraturhistoria (band 3, 1996) och Svenskt biografiskt lexikon (band 31, 2000–2002).

Hon har skrivit flera så kallade LL-böcker (lättläst för vuxna), exempelvis Soppa på en spik och andra folksagor (1990), samt varit redaktör för antologier. Ett exempel är essäsamlingen Våldet mot ögat. Filmforskare om film- och videoskräck (1985).

Som levnadstecknare har Forselius bidragit med artiklar i Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt översättarlexikon och Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

Forskning

Hennes akademiska forskargärning, som påbörjades kring 2000, har i huvudsak ägnats åt 1700-talets litteratur och medier. Tonvikten ligger på brev som kommunikationsform och retoriskt verkningsmedel. Doktorsavhandlingen God dag, min läsare!: bland berättare, brevskrivare, boktryckare och andra bidragsgivare i tidig svensk veckopress 1730–1773 (2015) behandlar tidig svensk veckopress, bland annat Olof Dalins Then Swänska Argus (1732–1734). Studien beskriver de samhälleliga omständigheter som gynnade framväxten av denna sorts tidningar och analyserar hur artiklar i brevform användes som ett sätt att skapa läsarintresse.[5]

Avhandlingen belönades 2014 med ett stipendium av Svenska Akademien[6] och ett pris av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.[7]

Forselius har även publicerat forskningsartiklar på engelska i internationella forskningstidskrifter. Artiklarna behandlar bland annat flickdeckaren som motiv i flickböcker i Sverige på 1950-talet, Julie Eckermans brev till Carl Sparre och berättartekniken i Minette Walters The Shape of Snakes.[8]

Bibliografi i urval

  • ”‘Aber mein Lieber Schneider’: The Printer as a Media Actor and the Drama of Production in Then Swänska Argus (1732–34)”, Journal of European Periodical Studies, vol. 1, no 1 (Summer 2016), 25–36. Fulltext (Open A).
  • God dag, min läsare! Bland berättare, brevskrivare, boktryckare och andra bidragsgivare i tidig svensk veckopress 1730–1773 [förlagsutgåva av diss., framlagd Göteborg 2013]. Lund: Ellerströms 2015.
  • ”Probing Pioneer Girl Sleuths: Puck Larsson and Nancy Drew in 1950s Girls’ Book Series in Sweden”, The Lion and the Unicorn, vol. 35, no. 1, 24–46, 2011.
  • ”The body and the decent inner self: Letters by Julie Björckegren, wife of a Swedish Mayor, 1789-91”, Women’s Writing, vol. 13, no. 1, 121–138, 2006. 
  • ”Jaget, frun och den fjolliga flickan: Rollspel och identitetskonstruktion i Julie Bjöckegrens brev till Carl Sparre”, Brevkonst. Red. Paulina Helgeson och Anna Nordenstam , s. 45–74, Stockholm/Stehag: Brutus Östling, 2003. 
  • ”Moralismens heta blod. Om Maria Sandel”, i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 3. Red. Elisabeth Møller Jensen. Höganäs: Bra Böcker 1996, s. 145–148. Fulltext i den webb-publicerade versionen.
  • ”Draget från källaren. Hemska hus och deras hemligheter”, i Våldet mot ögat. Filmforskare om film- och videoskräck. Red. Tilda Maria Forselius & Seppo Luoma-Keturi. Stockholm: Författarförlaget 1985, s. 85–111.
  • ”Upptäcktsresan i vardagens landskap. Om Maria Sandel”, i Kvinnornas litteraturhistoria, del 2, red. Ingrid Holmquist & Ebba Witt-Brattström. Stockholm: Författarförlaget 1983, s. 89–105.
  • Pigornas döttrar. Stockholm: Rabén & Sjögren 1981.
  • ”Själsadeln och de ystra sinnenas rop: kvinnors liv och kärleksvillkor i Maria Sandels texter”, i Vardagsslit och drömmars språk. Svenska proletärförfattarinnor från Maria Sandel till Mary Andersson, red. Eva Adolfsson m.fl. Enskede: Hammarström & Åberg 1981, s. 17–51.
  • Mormorsboken, tillsammans med Molly Johnson och Linnea Johnson. Lund: Cavefors 1977. Ny utgåva: Stockholm: Rabén & Sjögren 1980.    

Referenser

Noter

  1. ^ Libris, 16 december 2014, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Uppgifter om föräldrarna är hämtade från Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2 
  3. ^ ”Göteborgs universitets publikationer - elektroniskt arkiv”. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33220. Läst 1 januari 2018. 
  4. ^ ”Om ordhantverk och forskning av Tilda Maria Forselius”. http://www.forselia.se. Läst 2 januari 2018. 
  5. ^ ”Tilda Maria Forselius intervjuad av Margareta Brogren (Olof von Dalinsällskapet)”. http://vondalin.se/tilda-maria-forselius/. Läst 2 januari 2018. 
  6. ^ Melin, Thomas (23 juni 2014). ”Nyheter från Göteborgs universitet”. Göteborgs universitet. https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj/litteraturvetare-prisas-av-svenska-akademien.cid1226316. Läst 27 december 2017. 
  7. ^ Ahlin, Per (19 november 2014). ”Avhandlingen kom som ett brev på posten - DN.SE” (på svenska). DN.SE. https://www.dn.se/arkiv/familj/avhandlingen-kom-som-ett-brev-pa-posten/. Läst 27 december 2017. 
  8. ^ ”SwePub - sökning: Tilda Maria Forselius”. swepub.kb.se. http://swepub.kb.se/hitlist?q=Tilda+Maria+Forselius&r=;mspu:(article);conttype:(refereed)&d=swepub&m=10&p=1&s=r. Läst 27 december 2017. 

Källor

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tilda_Maria_Forselius&oldid=42338571”