Borlänge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Borlänge (olika betydelser).
Koordinater: 60°28′58″N 15°26′11″Ö / 60.48278°N 15.43639°Ö / 60.48278; 15.43639
Borlänge
Tätort
Centralort
Borlänge vid 1900-talets början.
Borlänge vid 1900-talets början.
Land  Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Borlänge kommun
Församling Stora Tuna församling
Koordinater 60°28′58″N 15°26′11″Ö / 60.48278°N 15.43639°Ö / 60.48278; 15.43639
Area
 - tätort 34,36 km² (2010)
 - kommun 635,81 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 41 734 (2010)[1]
 - kommun 50 316 (2014)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 1 215 invånare/km²
 - kommun 79 inv./km²
Grundad 1891
(som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Borlänge
Postnummer 781 XX
Riktnummer 0243
Tätortskod 6444
Borlänges läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Borlänges läge i Dalarnas län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Tätorten Borlänges avgränsning 1990.

Borlänge är en tätort i Dalarna och centralort i Borlänge kommun, Dalarnas län.

Sveatorget.
Kupolen, Borlänge.jpg
Missionskyrkan vid Borganäsvägen, byggd 1896.

Borlänge är Sveriges 25:e största tätort. Borlänge, som ligger vid Dalälven, är Dalarnas största tätort och dess viktigaste industri- och handelsort.

I Borlänge finns delar av Högskolan Dalarna med inriktning på teknisk, administrativ, ekonomisk och social utbildning. Här ligger också Framtidsmuseet som innehåller planetarium och naturvetenskaplig experimentverkstad.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet (i Borlængio 1390) innehåller förledet bor 'vägsträcka där man måste bära (båtar och) last', i senare leden ordet länga syftande på en vägsträcka. 'Den långa vägen på boren' skulle kunna ha avsett vägsträckan från Mjälga till Båtsta.[3]

En annan tolkning av ortnamnet är Norränge. I äldre handlingar är namnet avstavat Borl-aengio. Borl=norr (från latinet). D.v.s Borlänge är en by, som ligger norr om sockenkyrkan Stora Tuna.


Historik[redigera | redigera wikitext]

Det moderna Borlänge växte fram under 1800-talets senare decennier, när järnväg och industrier kom till bygden. Borlänge hade från börjat varit namnet på en liten by, den äldsta kända uppgiften om Borlänge återfinns i ett lagfartsbevis utfärdat vid Tuna Ting den 13 oktober 1390. Byn kom dock att länge vara relativt obetydlig, det var först under 1870-talet som Borlänge började bli en ort att räkna med. År 1875 var järnvägen Falun - Borlänge - Ludvika klar. Parallellt hade Domnarvets Jernverk börjat anläggas och år 1877 blåstes den första masugnen igång. Runt stationen i Borlänge utvecklades på 1870- och 80-talen en serviceort till järnverket.

Invid Borlänge växte Domnarvet fram som en stor industriort kring järnverket. År 1900 hade detta cirka 4 000 invånare. Ägaren till Domnarvets Jernverk, Stora Kopparbergs Bergslag, anlade kring sekelskiftet 1900 även det närbelägna Kvarnsvedens pappersbruk där också en mindre industriort växte fram. År 1944 sammanslogs Borlänge och Domnarvet och bildade Borlänge stad. Under större delen av 1900-talet har sedan Borlänge varit en utpräglad industristad med förhållandevis stark tillväxt, men efter hand har man även fått ett större inslag av servicenäringar.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Borlänge var en ort i Stora Tuna socken och från kommunreformen 1862 en ort i Stora Tuna landskommun. 29 maj 1891 inrättades för orten municipalsamhället Borlänge. 1898 bröts municipalsamhället ut och bildade Borlänge köping, som 1944 med Domnarvets landskommun bildade Borlänge stad. Bebyggelsen omfattade större delen av stadskommunen yta och utbredde sig också till en del i Stora Tuna socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Borlänge kommun med orten Borlänge som centralort i kommunen.[4]

Orten tillhörde och tillhör Stora Tuna församling.[5]

Orten ingick till 1889 till Stora Tuna med Gustafs tingslag, därefter till 1971 till Falu domsagas södra tingslag och ingår därefter i Falu tingsrätts domsaga. [6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borlänge köping 1900–1940
År Invånare
1900
  
1 554
1905
  
1 126
1910
  
1 374
1915
  
1 636
1920
  
1 813
1925
  
1 963
1930
  
2 398
1935
  
2 616
1940
  
2 871
Källa: SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Befolkning 1851 – 1910 (BiSOS A).



Befolkningsutvecklingen i Borlänge stad 1945–1970
År Invånare
1945
  
19 169
1950
  
20 947
1955
  
23 828
Källa: SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976.




Befolkningsutvecklingen i Borlänge 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
30 066
1965
  
32 567
1970
  
35 436
1975
  
40 158
1980
  
40 163
1990
  
39 147 3 358
1995
  
40 881 3 390
2000
  
39 640 3 394
2005
  
39 422 3 413
2010
  
41 734 3 436
Anm.: Sammanvuxen med Matsknutsgårdarna och Romme 1975



Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Borlänge stad kan sägas ha utvecklats utifrån tre bebyggelsekärnor kring Borlänge station, Domnarvets Jernverk och Kvarnsvedens pappersbruk vid älven 3 km norr om järnverket. Stora Kopparbergs Bergslag organiserade den bruksgata i Hushagen som ännu finns bevarad med både småhus och bostadskaserner. Den 1915-20 anlagda Bergslagsbyn formades som en mönsterstadsdel med arbetar- och tjänstemannabostäder ritade av arkitekten Osvald Almqvist. Bland arkitektoniskt intressanta industribyggnader i Borlänge kan kraftverken vid Bullerforsen (arkitekt Klas Boman, 1910) och Forshuvudforsen (arkitekt Osvald Almqvist, 1921) nämnas. Borganäsvägen, som idag är central gågata, kom att bli det förenande gatustråket mellan stationssamhället Borlänge och Domnarvets Jernverk. Borlänge fick emellertid aldrig någon samlad, regelbunden stadsplan, och idag är bebyggelsen splittrad i block mellan de stora trafiklederna. Bangården flyttades och sänktes 1966, och i samband med det uppfördes ett nytt stationshus väster om centrum. Gamla Stationsgatan har dock bibehållit sin karaktär av huvudgata. Ett administrationscentrum med stadshus och ett stort Folkets hus har uppförts på den norra sidan om järnvägens spårdike. Hagakyrkan i Borlänge uppfördes 1936 efter ritningar av John Åkerlund och är sammanbyggd med stadshuset.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Andra områden: Alsbäck, Barberget, Bomsarvet, Fornby, Hesse, Norbo, Nyckelby, Rågåker, Söpnarby, Torsång, Tälnbäcken, Ängesgårdarna, Övermora.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Borlänge är en järnvägsknut för persontrafiken med linjer mot Avesta Krylbo-Stockholm, Falun-Gävle, Mora och Ludvika-Örebro. Godsförbindelse finns utöver dessa linjer även på sträckan Borlänge-Kvarnsveden-Övermora. I Borlänge finns också en större rangerbangård.

Bussar[redigera | redigera wikitext]

Dalatrafik ansvarar för kollektivtrafiken i Borlänge och trafikerar följande stadslinjer[8]:

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Ca 10 km söder om Borlänge Centrum ligger Dala Airport. Flygplatsen har flyglinjer till Stockholm (Arlanda), Göteborg (Landvetter) och Malmö (Malmö Airport), samt charterflyg.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt sett har den karakteriserats som en utpräglad industristad med främst stål- och pappersindustri. Denna är idag främst dominerad av SSAB Tunnplåt Borlänge och Stora Enso Kvarnsveden. Under de senare årtiondena har industridominansen emellertid minskat, och idag har Borlänge även en väl utbyggd privat och offentlig tjänstesektor. Bland annat finns här centrumet för länets parti- och detaljhandel samt landsvägs-, järnvägs- och flygtransporter. I Borlänge finns en av landets fyra rangerbangårdar och Trafikverket har även sitt huvudkontor förlagt till Borlänge. På senare år har stora satsningar gjorts från såväl kommunens som det privata näringslivets sida i syfte att utveckla och profilera Borlänge till mäss- och konferensstad.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skolor i Borlänge

Borlänge har en högskola, Högskolan Dalarna. På senare år har en högskoleutbildning i musik och också en utbildning för ljustekniker/ljusdesigners skapats på en skola vid namn "Boomtown". Skolan är en filial till musikhögskolan i Piteå.

I Borlänge finns för närvarande fem gymnasieskolor. Fyra av dem är kommunala, Soltorgsgymnasiet, Hagagymnasiet, Erikslundsgymnasiet och Hushagsgymnasiet. Den femte och nyaste gymnasieskolan är Helixgymnasiet och är en friskola. Till Borlänges gymnasieskolor hör också Dahlandergymnasiet i Säter.

Det finns också sex stycken högstadieskolor. Maserskolan, Domnarvets skola, Gylle Skola, Jakobsgårdskolan, Forssaklackskolan och den kristna friskolan Immanuelskolan.

I Borlänge finns det 20 stycken grundskolor med en väldig variation i storlek. Här finns byskolor på landsbygden, med färre än 50 elever, till stora allstadieskolor för elever från förskoleklass upp till år 9. Många grundskolor erbjuder speciella inriktningar. Till exempel musik, NO/teknik, fotboll, ishockey och miljöpedagogik. På Kyrkskolan finns Montessori-klasser för elever i år F-6. I Borlänge skolområde pågår spännande utvecklingsarbeten som till exempel NTA, Naturvetenskap och teknik för alla som är ett skolutvecklingsprogram med syftet att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos elever och lärare.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Borlänge HF är det lag i Borlänge som spelar i högst division, nämligen Division 1. Klubben är en sammanslagning av IF Tunabro, Kvarnsvedens GoIF och IK Rommehed.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Kommunens troligtvis mest kända lag som nu spelar i Superettan är IK Brage. IK Brage spelar sina matcher på Domnarvsvallen i centrala Borlänge.

Bandy[redigera | redigera wikitext]

Borlänges mest kända och framgångsrika bandyförening är Borlänge St. Tuna BK, som nu under säsongen 2011/2012 spelar i Division 1 Norra.

Idrottsanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Borlänges största fotbollsarena är Domnarvsvallen som är IK Brages hemmaarena. Den största inomhusarenan är Maserhallen där bland annat Borlänge HK spelar sina hemmamatcher. Ett annat viktigt inslag för idrottslivet i Borlänge är sportfältet som har bland annat 10 stycken fotbollsplaner, 1 ishockeyrink, 1 isbana och rundisbana. m.m. På sportfältet går varje år den internationella fotbollsturneringen Dalecarlia Cup.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Se Kategori:Personer från Borlänge.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Harry Ståhl, Ortnamn i Dalarna, Almqvist & Wiksell Förlag, Stockholm 1982
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ Borlänge tätortstrafik på Dalatrafik.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]