Tilia americana
| Svartlind Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Malvales |
| Familj | Malvaväxter Malvaceae |
| Släkte | Lindar Tilia |
| Art | Tilia americana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tilia americana | |
| Auktor | Linné |
| Synonymer | |
|
Tilia venulosa Sarg. Tilia velutina Mackenzie ex V. Engl. Tilia truncata Spach Tilia stenopetala Rafin. Tilia praecox A. Br. Tilia palmeri Bush ex F. C. Gates Tilia nigra Borkh. Tilia neglecta Spach Tilia multiflora Hort. ex Vent. Tilia mississippiensis Bosc Tilia mexicana Schltdl. Tilia ludovicia Bosc ex Koehne Tilia leptophylla Hort. Berol. ex Bayer Tilia laxiflora Michx. Tilia latifolia Salisb. Tilia inciso-dentata Hort. ex C. Koch Tilia hollandica Duroi ex Steud. Tilia grata Salisb. Tilia glabra Vent. Tilia floribunda A. Br. Tilia flavescens A. Br. Tilia canadensis Michx. Tilia americana var. neglecta (Spach) Fosberg | |
Tilia americana[2], svartlind,[3] är en malvaväxtart som beskrevs av Carl von Linné. Tilia americana ingår i släktet lindar och familjen malvaväxter.[4][5]
Arten förekommer i östra Kanada i Saskatchewan, Manitoba, Ontario och Québec över nästan hela USA, förutom Alaska och Hawaii, till centrala Mexiko. Den växer i låglandet och i bergstrakter upp till 1500 meter över havet. Tilia americana ingår vanligen i lövfällande skogar och den bildar sällan trädgrupper där inga andra träd ingår. I USA hittas ofta träd som vitask, rödek, Ostrya virginiana, Acer rubrum och Ulmus americana i samma skogar.[1]
Trädet blir vanligen 23 till 40 meter högt. Exemplaren börjar utveckla frön när de är 15 år gamla och blomningen sker mellan maj och juli. Frön sprids med hjälp av vinden, med hjälp av djur eller när de faller till marken. Allmänt gror frön bäst i skuggan men den unga plantan behöver tillräcklig solljus. Blommornas nektar används av bin för produktionen av honung.[1]
För artens trä förekommer många olika användningsområden och i Mexiko etablerades ett intensivare skogsbruk för Tilia americana. Artens växtfiber brukas för rep, mattor och andra vävda produkter.[1]
Skadedjur kan påverka enskilda populationer negativ. I Québec medförde angrepp av lövskogsnunna att flera exemplar tappade lövverket. Oklart är vilken inverkan klimatförändringar kommer ha. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Underarter[redigera | redigera wikitext]
Arten delas in i följande underarter:[4]
- T. a. caroliniana
- T. a. heterophylla
- T. a. mexicana
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Barstow, M. 2017 Tilia americana . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 juni 2020.
- ^ L., 1753 In: Sp. Pl. 514
- ^ Artdatabanken, SLU. ”https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/6008962”. artfakta.artdatabanken.se. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/6008962. Läst 23 oktober 2018.
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (4 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16849453. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 21 augusti 2014.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Tilia americana.
Wikispecies har information om Tilia americana.
|