Tofsstjärtfiskar
| Tofsstjärtfiskar | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass | Lobfeniga fiskar Sarcopterygii |
| Ordning | Tofsstjärtfiskar Coelacanthiformes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coelacanthiformes | |
| Familjer | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ordningen tofsstjärtfiskar (Coelacanthiformes) är vad många menar när de talar om kvastfeningar (vilket är fel eftersom kvastfeningar omfattar många fiskar som har kvastfeniga fenor). Tofsstjärtfiskarna innehåller idag bara två geografiska populationer av en art, havstofsstjärten också kallad kvastfeningen eller coelacanthen (Latimeria chalumnae), men fossil har hittats från över 70 arter fördelade i 30 släkten, och deras utveckling går att spåra 400 miljoner år tillbaka. Det s.k. "levande fossilet" kvastfeningen har däremot aldrig hittats som fossil utan bara som levande fiskart.
1836 upptäckte den schweiziske vetenskapsmannen Louis Agassiz det första fossilet av en kvastfening i England. Efter de ihåliga strålarna i stjärtfenan och de knottriga fjällen döpte han den till Coelacanthus granulatus . Sedan dess har ett mycket stort antal kvastfeniga fiskfossil hittats, i diverse former och storlekar. Vid utgrävningarna för biblioteket vid Princeton University innehöll sedimenten cirka 40 kvastfeningar per kvadratmeter.
[redigera] Fossila kvastfeningar
Kvastfening används också generellt som benämning på ett antal paleozoiska fisksläkten som haft avgörande betydelse för fyrfotadjurens uppkomst. Deras extremiteter utvecklades under Devonperioden till armar, ben och fötter som kunde bära dem ovanför strandlinjen; alla fyrfotadjur och deras avkomlingar, inklusive människan, anses härstamma från dessa fiskar. Gruppen betecknas idag taxonomiskt som subklassen Tetrapodomorpha, med en överordnad grupp utan definitiv taxonomisk klassning, Rhipidistia. De fossila och nutida coelacanthinerna intar ställningen av "kusiner" till tetrapodomorpherna och är inte dessas avkomlingar; de arter som kan antas ha varit bådas gemensamma förfäder är inte fossilt kända. Den grupp som gav upphov till fyrfotadjuren dog ut under senare paleozoikum. Dess historia klarlades av den svenske paleontologen Erik Jarvik med hjälp av fossil från Grönland.
- Gombessor (Latimeriidae) ex havstofsstjärten (kvastfeningen, släktet Latimeria)