Tranemo kyrka

	Tranemo kyrka
	Kyrka
	Tranemo kyrka
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Ort	Tranemo
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Göteborgs stift
Församling	Tranemo församling
Plats	Tranemo
Invigd	1889
Bebyggelse‐; registret	21300000004948

Tranemo kyrka är en kyrkobyggnad i Tranemo i Göteborgs stift. Kyrkan är församlingskyrka i Tranemo församling.

Kyrkobyggnaden

På en kyrkplats bredvid nuvarande kyrka fanns en träkyrka som uppfördes på 1600-talet. Kyrkan uppfördes i sten 1881 - 1882 av Skövde-byggmästaren P J Pettersson, efter ritningar av Borås-arkitekten Emil Langlet och invigdes år 1889. Den annorlunda centralkyrkan var ett kostnadseffektivt sätt att skapa mängder av sittplatser, både nere i kyrkan och på fem läktare (en sjätte, främre läktare var rymde orgel och predikoplats). Emil Langlet hade dessutom en vision att skapa ett kyrkorum där man inte bara i teori utan också i praktik samlades runt nattvardsbordet och dopfunten. Därför placerades altaret ungefär där det fristående altarbordet står idag (koret byggdes till senare). Kyrkan är en av tolv centralkyrkor som Langlet ritat (de andra är Gällivare, Sillerud, Beateberg, Sävare, Håle-Täng, Erska, Kungsäter, Snöstorp, Örsjö och Malmökyrkorna Caroli och S:t Pauli). Hans mest kända byggnad är annars Stortingshuset (riksdagshuset) i Oslo. Tyvärr var Langlet litet för långt före sin tid, så de flesta av hans kyrkor har byggts om för att bli mer traditionella, så även Tranemo. Mest välbevarad är Sävare kyrka utanför Vinninga.

Kyrkan har renoverats 1937-39, 1991 och 1993. Vid renoveringen 1937-39 omdanades kyrkorummet helt efter ritningar av arkitekten Harald Wadsjö. Då uppfördes i tegel den halvrunda absiden och sakristian intill. Denna renoveringen hade till huvudsyfte att göra om den runda och färgstarka kyrkan, till en (upplevelsemässigt) avlång, lugn och dunklare byggnad. Därför revs alla läktare och de lokala murarna. Pålsén betroddes med att klä in valven med nya inre stenlager, samt konstruera ett gigantiskt putsvalv som skulle dölja alla de arton övre fönstren och innertakets stjärnhimmel. Alla väggar beströks med gråmålad puts. För att tänja ut kyrkan byggde man till det nuvarande koret där Einar Forseth utfört kormålningen av Jesus som den gode herden. Det är en så kallad al secco målning (man målar direkt på den torra putsen). De ockragrå målningarna som inramar utfördes av Erik Abrahamson och visar scener ur Johannesevangeliet. Axel Wallenberg fick i uppdrag att göra den nya predikstolen och orgelläktaren där en mäktig Hammarbergorgel kom att installeras 1964. Den ursprungliga Elfströmorgeln hade rivits ut vid renoveringen.

Vid renoveringen 1993 målades kyrkan i en ljusare och varmare gulvit färg, nya bänkar placerades i vinkel för att återerövra litet av den ursprungliga rundkyrkan. Två läktare återuppbyggdes och skapade utrymme för olika rum. Förlusten av de övre fönstren kompenserades genom den nya centralt placerade ljuskronan utförd av Fongs gelbgjuteri i Gränna. Senare tillkom även ett fristående altarbord, så att man på nytt kan samlas runt nattvardsbordet som tanken var då kyrkan byggdes. En annan fördel med de snedställda bänkarna är att rummet blir mer intimt och fungerar både för små och stora samlingar. Kyrkan genomgick även en mindre renovering 2009.

Inventarier

Altarmålningen är gjord 1938 av Einar Forseth.
Dopfunten i sandsten är från 1913. Dess halvrunda cuppa bärs upp av en kvadratisk fot.

Källor

Malmström, Krister Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920. Kungl. vitterhets akademien, Stockholm 1990

Externa länkar