Einar Forseth

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Einar Forseth
Einar Forseth.jpg
Konstnären Einar Forseth på 1920-talet.
Födelsenamn Carl Einar Andreas Forseth
Född 7 augusti 1892
Linköping
Död 5 december 1988
Stockholm
Nationalitet  Sverige
År aktiv 1918-1988
Fält Konstnär, formgivare, illustratör, professor
Utbildning Slöjdföreningens skola, Göteborg, Konsthögskolan Valand, Göteborg och Kungliga Akademien för de fria konsterna, Stockholm (Konstakademien) (1913-1916)

Carl Einar Andreas Forseth, född 7 augusti 1892 i Linköping, död 5 december 1988 i Stockholm,[1] var en svensk konstnär, illustratör, formgivare och professor.

Einar Forseth är kanske mest känd för sina bysantinskt inspirerade guldmosaiker i Gyllene salen i Stockholms stadshus, vars väggar är täckta med 18,6 miljoner mosaikbitar av glas och guld och färger med Mälardrottningen samt allegoriska figurer och fantasier i ultramodern stil, fullbordade våren 1923.

Forseth har varit med och skapat vår offentliga miljö. Han var monumentalkonstnär och glasmålare. Han är även rikt representerad i svenska kyrkobyggnader runt om i landet. Forseth var även verksam inom det konstindustriella området, och komponerade och dekorerade porslinsserviser för Lidköpings porslinsfabrik. Inom konstindustrin utförde Forseth den konstnärliga formgivningen av föremål, som var avsedda för vardagsbruk eller som prydnad för den fabriksmässiga tillverkningen. Han blev också internationellt känd för sina glasmålningar i katedralen i Coventry i västra delen av Midlands i England 1962. Här utförde han glasmålningarna i den del av katedralen som kallas Chapel of Unity i The New Coventry Cathedral.

Einar Forseth erhöll professors namn 1962. [2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Einar Forseth var son till den norske litografen Ole Andreas Forseth och hans hustru Hilda Borg. Han föddes i Linköping men växte upp i Örebro. Där ägde och drev fadern en Litografisk Anstalt, där han var elev 1905-1906. 1905 flyttade familjen frän Örebro till Göteborg, där Einar senare påbörjade sina studier. Han utbildades vid Generalstabens Kartanstalt 1905-1906.

1917 gifte han sig med Irma Maria Ahlmén (1892-1979). Hon var dotter till kamrer Carl Ahlmén och Augusta Sävström. Åren 1925-1981 var Einar Forseth bosatt med sin familj i Bromma.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

1908-1912 studerade Forseth vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och på Valands konstskola i Göteborg. På Valand var Forseth elev till konstnärerna Gunnar Hallström (1875-1943) och Anders Trulson (1874-1911), och arkitekten Charles Lindholm (1870-1955). Gunnar Hallström var 1910-1912 föreståndare och lärare vid Valands konstskola i Göteborg. Anders Trulson dog 1911 bara 37 år gammal på resa i Italien. Charles Lindholm var åren 1906-1912 rektor i vid Slöjdföreningens skola i Göteborg, som han omorganiserade. Charles Lindholm kom att spela stor roll för Forseths fortsatta utveckling. På 1910-talet var även Axel Erdman (1873-1954) lärare vid Valands konstskola. [3]

1912-1915 studerade Einar Forseth vid Konstakademien i Stockholm. De följande åren ställde han ut porträtt, landskapsmålningar, kompositioner med bibliska ämnen med mera i olja, akvarell eller teckning.

År 1917, samma år som han gifte sig började han på porslinskoncernen Upsala-Ekeby AB i Uppsala, där han skapade kakelugnsmodeller och dekorer till keramikföremål. År 1917 var han även med och tävlade om kakelugnsmodeller på den stora Hemutställningen 1917, som arrangerades av Svenska Slöjdföreningen (numera heter det Svensk Form) på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Kakelugnar var en stor produkt för Upsala-Ekeby under många år innan centralvärmen slog ut dem.[4] Med hjälp av ett resestipendium från Konstakademin 1919 reste han till Frankrike (Paris), Tyskland, Italien, Spanien och Nordafrika för att studera vidare. Han vistades i utlandet under åren 1919-1920 och med stipendium från Konstakademien 1920-1922. Han stannade utomlands till 1922.

1920-tals klassicism[redigera | redigera wikitext]

Einar Forseth gestaltade Mälardrottningen i Gyllene salen i Stockholms stadshus.

Formgivare och keramiker vid Lidköpings porslinsfabrik[redigera | redigera wikitext]

1925 beslutade Lidköpings porslinsfabrik att anställa fler konstnärer och bland de som anställdes var Einar Forseth, Knut Hallgren (1893-1973) och Oscar Dahl. Forseth skulle där utföra servisdekorer.[5] Lidköpings porslinsfabrik hade problem med import av lera och det ledde till att fabriken några år 1918-1923 hade ett dotterbolag i Tyskland som levererade både kaolin och färdiga, odekorerade varor. Från ca 1925 satsade man på egna modeller och dekorer och det var då som flera konstnärliga medarbetare anställdes. Redan från 1920-talets början hade man haft ett visst samarbete med Rörstrands Porslinsfabrik i Stockholm. Einar Forseths bidrag till fabrikens servisdekorer blev bland annat kaffeserviserna Diana och Gazell. Lidköpingsfabrikens specialitet var kaffekoppar. Dekoren Svart slinga av Forseth var från 1926. Hans föremål signerades "Forseth" eller "FO". Lidköpings porslinsfabrik hade grundats 1910 och fick olika ägare, Arabia 1927 och Rörstrand 1932, men trots det märktes produkterna med ALP, AB Lidköpings Porslinsfabrik, fram till 1943, då man övergick till Rörstrandsstämpel.[6]

1927 lämnade han Lidköpings porslinsfabrik och gav sig åter ut i världen. Han tillbringade två år i Grekland, Konstantinopel och Palestina innan han återvände hem. När Lidköpings porslinsfabrik blev Rörstrand på 1930-talet tillverkades Forseths dekorer under ytterligare något år, dock fortfarande under fabriksnamnet Lidköping. Rörstrands Porslinsfabrik stängdes och revs 1926 och tillverkningen flyttades först till Göteborg, där man köpt upp Göteborgs porslinsfabrik, och senare på 1930 flyttades Rörstrands Porslinsfabrik till Lidköping. Marken vid Rörstrands fabriksområde behövdes för bostäder när vid Stockholms utbyggnad.

Olika tekniker[redigera | redigera wikitext]

Forseths verk förknippas särskilt med monumentala verk. De är ofta hållna i en dekorativ arkaiserande och något naivistisk stil. Forseth blev mest känd för sina glasfönster och mosaikgolv, takmålningar och altarmålningar. Han var även formgivare och keramiker och skapade servisdekorer. Han utförde oljemålningar och mosaikarbeten.

Forseth ritade även teckning till flera svenska frimärken åren 1921-1947, affischer och litografier. Han gjorde grafik och bokillustrationer till barnböcker och diktsamlingar. Han gjorde målningar och glasmålningar i både Stockholm och i landsortskyrkor, han målade altartavlor i flera kyrkor, stuckreliefer i restauranger och biografer. Han utförde fresker och väggmålningar, både al secco och al fresco. Han gjorde gobelinvävnader, portalsmide, keramik, korfreskomålningar och marmormosaik.

Han gjorde bokillustrationerna med teckningar till författaren Dan Anderssons diktsamlingar Svarta ballader (1917) och Visor och ballader (1940). Kolvaktarens visor, diktsamlingen Svarta ballader, med Forseths teckningar gavs ut 1917 på Bonniers förlag. En postum utgåva av Dan Anderssons Visor och ballader är smakfullt illustrerad med svart och vita helsidesteckningar och cul-de lamps (inom typografin är cul-de-lamps ett triangelformat ornament) av Forseth och gavs ut i Stockholm 1940.[7] [8] [9]

Forseth bidrog från 1918 till att förnya glasmålningstekniken och utförde glasfönster i en rad svenska kyrkor. Han arbetade även i al fresco, al secco, intarsia, blästrat glas och textil. På 1920-talet utförde han dekor för Rörstrands Porslinsfabrik. Som stafflimålare var han friare och spontanare, inte minst i sina resestudier från Grekland.

Tapeter i art-déco-stil[redigera | redigera wikitext]

1923 skapade Einar Forseth tapet för Nordiska Kompaniet (NK), som han ställde ut i Konstindustrins byggnads dagligrum vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 (Minnesutställning).[10] Museibyggnaden Göteborgs konstmuseum ligger vid Götaplatsen i Göteborg i södra änden av Kungsportsavenyn. Konstmuseet uppfördes mellan åren 1919-1923, inför 300-årsfirandet av stadens tillkomst och konsthallen Göteborgs Konsthall, som också ligger vid Götaplatsen i centrala Göteborg är inrymd i en klassicistisk byggnad, som också byggdes till Göteborgs Jubileumsutställning 1923. Idag visas svensk och internationell samtidskonst här och verksamheten är en del av Göteborgs kulturförvaltning. Den svenska avdelningen höll till inne i Göteborgs Konstmuseum.

Einar Forseth skapade tapetoriginal med ett humoristiskt linjemönster med hjortar och blommor i svart på ljusrosa botten och med motiv av stiliserade, konturerade blommor och blad av ormbunkstyp. Tapeterna tillverkades 1917 av Kåbergs Tapetfabriks AB (C.A. Kåbergs Tapetfabriksaktiebolag) i Stockholm.[11] Direktör för Kåbergs nya tapetfabrik åren 1909-1917 var Henrik Axelson.

Bildgalleri, verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Einar Forseth ställde ut i Berlin 1922, Paris 1925, London 1929, 1931, 1956 och 1962, i Trondheim 1958, Biennalen i Salzburg 1962 och på Coventry Museum 1962.

Det samarbete mellan formgivare och tillverkare som etablerades i samband med Liljevalchs-utställningen utvecklades vidare. Bland annat ordnade Svenska Slöjdföreningen pristävlingar, och genom de konstnärer som deltog i dessa, Einar Forseth, Knut Hallgren med flera kom den internationella art déco-stilen att få sitt tidigaste svenska uttryck just inom tapetkonsten. Art déco är en kortform av franskans art décoratif, dekorativ konst. Art déco fanns som stil inom arkitektur, konst och. formgivning från tiden mellan 1920 och början av andra världskriget. Stilens höjdpunkt inträffade i och med världsutställningen 1925 i Paris, Parisutställningen 1925, ’’Expositions Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes’’.

Den svenska art déco kännetecknades av en spröd elegans och kom senare att gå under beteckningen Swedish grace, ett begrepp som myntades i England, eller Nordisk klassicism, ibland även kallad tjugotalsklassicism. Tapetmönstren var ofta tecknade i guld och svart mot ljust gråbrun eller varmgul botten, eller i blågrå och grågröna toner mot en grund av matt silver. Tapetmönstren var ofta med japaninspirerade blommor tillsammans med nonfigurativa streckmönster på en botten av oblekt papper. Tapeten kunde vara fernissad, en metod som började förekomma kring 1900 för utrymmen där det ansågs bra om tapeterna var tvättbara. Det flesta svenska hem höll sig dock till de traditionella mönstren och hade fortfarande blommiga tapeter.[12]

Ateljén i villan i Bromma[redigera | redigera wikitext]

Forseths villa, Hallingsbacken 3, Ålsten.

Åren 1925-1981 bodde Einar Forseth med sin familj vid Hallingsbacken 3 i Ålsten i Bromma. Han ritade själv sin villa, där han också hade sin ateljé. Ljuset på Hallingsbackens krön var nödvändigt för arbetet i ateljén och utsikten här uppe var fantastisk. Forseths gröna villa låg överst på Hallingsbacken, som också fick sitt namn 1925 när villan byggdes. Det var ett vackert och ändamålsenligt hus med fri utsikt, bland annat över Mälaren.

Forseths väldiga mosaiker i Gyllene salen i Stadshuset har en klar Brommaanknyting genom hans Mälardrottning med omgivning. Hallingsbacken ligger i Ålsten på höjden precis ovanför 12:ans spårväg nära Höglandsparken på gränsen till Höglandet. Alldeles nära ligger även Einar Forseths Park utefter Djupdalsvägen. År 1989, året efter att Einar Forseth avlidit, hedrades han med att ett litet parkområde vid Höglandsparken fick namn efter honom. Parken ligger vid korsningen Djupdalsvägen-Virvelvindsvägen i Bromma, och döptes till Einar Forseths Park.

Forseth blev änkling 1979, då hans hustru Irma Forseth avled den 28 december 1979. I samband med att han vid 89 års ålder flyttade från sin villa i Ålsten i Bromma i mars 1981, där han bott och verkat i 56 år, donerade han betydande samlingar konstverk, bland annat ett tjugotal konstverk, skisser och studier till målningar och kartonger, till Västerleds församling i Bromma, där han själv avled den 5 december 1988. Einar Forseth och hans hustru ligger begravda på Norra begravningsplatsen.[13]

Verk i Sverige[redigera | redigera wikitext]

  • Skandia-Teatern, Drottninggatan 82, Stockholm (konstnärlig utsmyckning 1923). Skandias konstnärliga utsmyckning väckte stor uppmärksamhet vid öppningen, med konstverk av idag välkända konstnärer, Forseth, Hilding Linnqvist, Leander Engstöm, Alf Munthe, Stig Blomberg och Ivar Johnsson. Den svenska 1920-talsstumfilmen blev internationellt omtalad och några av Stockholms nya storbiografer blev det också. Mest känd är Skandia-Teatern ritad av arkitekt Gunnar Asplund. Det Asplund och hans medarbetare hade skapat blev omskrivet av ledande konstkritiker och betecknades som ett mästerverk. Skandia invigdes den 19 september 1923 och återinvigdes, renoverad till ursprungligt skick, den 19 december 2001. Bion är numera skyddad enligt kulturminneslagen.
  • Scaniateatern i Malmö (nu butik för Svenssons i Lammhult) (gallerimålningar 1924).
  • Biografen Sture-Teatern, Birger Jarlsgatan 28-30, Stockholm (takmålningar 1926). År 1926 renoverades Sture-Teatern och salongen smyckades med Forsets takmålningar. Sture-Teatern var tidigare en biograf vid Birger Jarlsgatan 28-30 i Stockholm. Sture-Teatern öppnades den 3 november 1915 och stängde den 7 oktober 2001, det var då Stockholms näst äldsta biograf i drift, efter Biografen Zita.
  • Biografen Arcadia (väggmålningar 1926-1927). Arcadia, senare Terrassen, var en biograf på Birger Jarlsgatan 66 på Östermalm i Stockholm. Salongen var gestaltad i typisk 1920-talsklassicism med väggmålningar av Forseth. Arcadia var Svensk Filmindustris (SF) åttonde biograf. Biografen moderniserades 1943 sedan den hade sålts av SF till Terrafilm, samtidigt fick den namnet "Terrassen".
  • Västerledskyrkan i Äppelviken, Bromma (kyrkfönster i sidoskeppet 1932). 1934 tillkom sidoskeppets fem glasmålningar. Det lägre sidoskeppets fem fönster har glasmålningar av Forseth med ett delvis profant motivval. De fyra kyrkfönstren kallas Grunden, Sådden, Växten och Skörden. I det första av de fyra fönstren i sidoskeppet, Grunden har Forseth infogat Bromma församling grundad 1187. Forseth förenade traditionellt kristna symboler med bilder ur samtidens vardagliga liv. Bland de bibliska bilderna finns skidåkare, sjuksköterskor och byggnadsarbetare. Högt upp i nord- och sydmuren sitter vardera fem rundbågade fönster, försedda med gultonat katedralglas. Forseth har även gjort det s.k. Evangeliefönstret, målningen i det runda fönstret i västfasaden och i öster i det lilla f.d. dopkapellet, samt triptyken, den tredelade målningen på norra väggen. 1974 försågs västfasadens runda fönster med glasmålning av Forseth. 1981 donerade Einar Forseth, som var Brommabo, skisser och studier till målningar och kartonger, till Västerleds församling i Bromma. Endast någon målning finns idag exponerad i kyrkan i församlingssalen.
  • Stagneliusskolan, Kalmar, f.d. Kalmar högre allmänna läroverk (vägg- och takmålningar i aulan, 1932-1933). Takmålningar med motiv ur Kalmars historia.
  • Sankt Clemens kyrka, Laholm, även kallad Laholms kyrka (takmålningar 1933). Långskeppet uppfördes 1811 och innehåller takmålningar av Forseth utförda 1933. I koret finns fyra korfönster, utförda konstnären i Halmstadgruppen Erik Olson, Halmstad, och invigdes 1959.
  • Nora kyrka, Västmanland i Nora kommun i Västmanland (takmålningar och glasfönster 1934). Kyrkans takmålningar är utförda av Einar Forseth. I takpartiet närmast koret har vi de fyra evangelisterna med sina symboler. Ovanför högaltaret ser vi den himmelska nattvardssalen med nattvardssymboler.
  • Tranemo kyrka i Göteborgs stift (altarmålning 1938). För att tänja ut kyrkan byggde man till det nuvarande koret där Forseth utfört kormålningen av Jesus som den gode herden. Det är en så kallad al secco-målning (man målar direkt på den torra putsen). Altarmålningen är också utförd av Forseth (1938).
  • Nora kyrka, Västmanland, Nora, Västerås stift (takmålningar och glasmålningar 1930-talet). Interiören med kyrkans takmålningar dekorerades på 1930-talet av Forseth. I takpartiet närmast koret har vi de fyra evangelisterna med sina symboler. Ovanför högaltaret ser vi den himmelska nattvardssalen med nattvardssymboler.
  • Källsjö kyrka, Halland (glasmålning i korfönster 1943). Målning av den uppståndne Jesus omgiven av änglar och i nederkant ett vinträd och symboler för de fyra evangelisterna.
  • Tämta kyrka i Borås kommun i Västergötland (kormålningar 1949). Väggen i koret målades av Forseth 1946-1949. Koret i Tämta kyrka har tre rundbågade nischer med igensatta korfönster, som murades igen. På korets tre sidor i mitten har Forseth målat al seccomålningar, som fyller funktionen av en modern altaruppsats. Forseth målade dem med pointilistisk teknik. Triptyken visar en Golgatascen med Kristus på korset över altaret, omgiven av två kors, moln och havslandskap med strålar ned över hela scenen. Dödskallen vid korsets fot symboliserar segern över arvssynden och vid stranden finns ett stadsmotiv, Jerusalem.
  • Ulvsundaskolan, Ulvsunda i Bromma (väggmålningar 1951), f.d. Ulfsunda folkskola.
  • Ingarö kyrka, Gustavsberg-Ingarö församling, Värmdö kommun (altartavla 1952). Motivet är Jesus som predikar för fiskarbefolkningen, Jesu båtpredikan. Jesus i båten är med oss i Livets farkost vill Forseth säga oss (1952-1953). Jesus varnar oss för grund och för oss i hamn. Den ersatte en altartavla från Kungsholmens församling som hängdes upp i Ingarö kyrka 1907.
  • Gustaf Vasa kyrka i Stockholm (glasmålningar och mosaik, 1956). Bland konstverken i Gustaf Vasa kyrkas Columbarium, som även inrymmer Lillkyrkan, har Forseth gjort en muralmålning och två målade glasfönster, som hör till anläggningens vackraste prydnader.
  • Botkyrka kyrka (glasmålningar 1955). Två fönster på kyrkans norra vägg, donerade 1950-1970).[17]
  • Öra kyrka, Östra Gäsene församling i Herrljunga kommun, Västra Götalands län (korfönster med glaskonst 1956). Altarfönstet har glasmålningar har väckt internationell uppmärksamhet och var utställt i London år 1956. Fönstret är indelat i 12 rutor med följande motiv: 1. Oss är en Frälsare född. 2.Jag bör vara där min Fader bor. 3. Härefter skall du fånga människor. 4. Gråt icke. 5. Hosianna! Välsignad vare han som kommer i Herrens namn. 6. Detta är min lekamen. 7. Denne är min älskade son. 8. Gå bort, Satan. 9. Jesus delade ut brödet. 10. Förråder du Människosonen med en kyss. 11. Och han bar själv sitt kors. 12. Kristus är uppstånden.
  • Grimstaskolan, Vällingby (väggmålningar 1956). I Grimstaskolans aula finns väggmålningar av Forseth. Grimstaskolan uppfördes 1956-1957, arkitekter var Gösta Nordin och Olof Ellner.
  • Sankt Görans kyrka, Stockholm, Kungsholmen, Stockholm, (korfreskomålning, al-seccomålning i koret, 1957-1958). Koret domineras av Forseths stora altarmålning i al-secco med de tre tomma korsen i centrum. Därutöver omges Jesus av de fyra evangelistsymbolerna och längs sidorna grupperas en svit bilder ur Jesu liv. Målningen med bland annat Golgatamotiv täcker hela korväggen. Den nedre delen är målad med en hög bröstpanel med olika kristna objekt i stiliserad form. Kyrkorummet mot öster med koret är lika brett som mittskeppet och ligger tre steg högre än detta.
  • Svenska Handelsbanken, Palmeska huset, Kungsträdgårdsgatan 2A, Stockholm (glasmålningar 1958). 1958 genomfördes en invändig ombyggnad där den inre stommen byttes ut. I bottenvåningen byggdes en stor banksal med för låneavdelningen, vilken täcktes av en åttkantig kupol. Einar Forseth och Lennart Rodhe dekorerade de övre hallarna med glasmålningar. Palmeska huset blev därmed en integrerad del i det kvarter som än idag utgör Handelsbanken huvudkontor.[19]
  • Statstjänstemannaförbundet på Sturegatan 15 i Stockholm (1959-1960).
  • Huddinge tingshus, f.d. Huddinge tingsrätt, Stora tingssalen (målning 1959). Huddinge tingsrätt var en tidigare tingsrätt i Sverige med kansli i Huddinge och en domsaga som omfattade kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem Ursprungligen var Stora tingsalen en av Europas största förhandlingssalar och ombyggnaden innebar också att taket sänktes. I en av de delade salarna fanns fortfarande konstnären Einar Forseths målning från 1959, vilken målades på plats då huset byggdes. Målningen föreställer fyra figurer vilka representerar kunskap och kultur, hälsa, liv och välfärd, familj och samfund samt slutligen arbetsglädje och välfärd.[20]
  • Ryssby kyrka i Kalmar län (takmålningar). Tidigare hade Ryssby kyrka takmålningar av Forseth. År 2001 några dagar före påsk totalförstördes Ryssby kyrka i en omfattande brand. Kyrkan nyinvigdes påsken 2005.
  • HögalidskyrkanSödermalm, Stockholm (takmålningar, guldmosaiker 1923). Kyrkan byggdes 1616-1923. Forseth gjorde sakristians takmålningar och guldmosaikerna i det treskeppiga utrymmet under koret. Koret var byggt som ett gravkor, men senare är det ombyggt till gravkapell av arkitekt Anders Tengbom (1911-2009), son till arkitekt Ivar Tengbom (1878-1968).
  • S:t Tomas kyrka, Vällingby, Stockholm (skisser från glasmålningarna till Coventry-katedralen). 1975 sätts Forseths konstverk "Jesus på bergspredikans berg" upp i församlingssalen. Från vapenhuset leder en korridor till församlingsutrymmena. Kyrkan var planerad att bli centrum för den blivande Vällingby församling, men Vällingby blev inte en självständig församling förrän 1974 när också arbetet med ett nytt församlingshus påbörjades. Församlingshuset, som ligger invid kyrkan, bygger på skisser av Peter Celsing. Det slutfördes dock, efter det att Celsing avlidit, av Per Ahrbin och uppfördes 1975-1977. Skisser från glasmålningarna i Coventry-katedralen av Forseth pryder flera väggar i församlingslokalerna och vapenhuset.
  • Brännkyrka kyrka, i stadsdelen Örby slott i södra Stockholm (altartavla 1979). Nu finns det en ny altartavla i Brännkyrka kyrka. Livsresan kallar glaskonstnären Bertil Vallien sin cirkelformade altartavla som han har skapat särskilt för Brännkyrka kyrka. Söndagen den 27 mars 2011 invigdes den nya altartavlan under festliga former.[21] Den tidigare altartavlan av Einar Forseth, invigd 1979, hänger nu i Salomosalen i Brännkyrka församlingshem. Forseth hämtade motivet till tavlan från Kristi ord i Matteusevangeliets 1:a kapitel: "Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så ska jag giva eder ro." I tavlans mitt står Kristus i en mandorla, omgiven av barn och sörjande, lidande och tyngda människor. Den 27 mars 2011 mottogs den nuvarande altartavlan, "Livsresan", ett konstverk i glas och trä av Bertil Vallien, verksam vid Orrefors Kosta Boda.[22] [23]

Medlemskap, stipendier, kulturfonder, priser[redigera | redigera wikitext]

Einar Forseth var medlem i Sällskapet Idun i Stockholm, Konstnärsklubben i Stockholm, Tessinsällskapet, Rominstitutets vänner, Moderna museets vänner. Han var hedersledamot i The Society of Glass Master Painters, England.

Einar Forseths stipendier och kulturfonder är Irma och Einar Forseth Fondens Pris, Einar Forseth färg & form och Einar Forseth Stipendiet. Konstnären Bror Wikström (född 1931) skaffade sig erfarenhet av muralmåleri som medhjäpare till Einar Forseth.

Representerad[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Forseth, Carl Einar Andreas
  2. ^ Nationalencyklopedin
  3. ^ Valands konsthögskola fick sitt namn eftersom den var placerad i Valandhuset mellan 1886-1925. Valandhuset var den byggnad som Aktiebolaget Valand lät bygga på i hörnet av Kungsportsavenyn 19 och Vasagatan 41 i Göteborg.
  4. ^ Uppsala-Ekeby. Text och ett flertal bilder av Einar Forseths keramikvaser med mera.
  5. ^ Porslin & Keramik, Stämplar & Signaturer, Knut Hallgren.
  6. ^ Jane Fredlund, Auktionshandboken, Rabén & Sjögren, 1993, sidan 40.
  7. ^ Författare: Dan Andersson.
  8. ^ Litteraturbanken.
  9. ^ 2004 spelade Sofia Karlsson in ett musikalbum, där hon tolkar uteslutande låtar av Dan Andersson, Svarta ballader (inspelning av Sofia Karlsson). Svarta ballader är Sofia Karlssons andra studioalbum, utgivet 2005.
  10. ^ Digitalt Museum, Göteborgs Jubileum (Minnesutställning) 1923. Konstindustrins byggnad. Dagligrum. Tapet av Einar Forseth för NK Göteborgs Jubileum (Minnesutställningen), 1923.
  11. ^ Digitalt museum, tapetprov.
  12. ^ Stockholms läns museum, Tapeter, Art-deco.
  13. ^ Hitta graven, Norra begravningsplatsen, Einar Forseth.
  14. ^ Nationalencyklopedin
  15. ^ Kyrkokartan med bilder från Gustavsbergs kyrka och Forseths altartavla.
  16. ^ Metropol, Skiss till altartavlan i Gustavsbergs kyrka, signerad 1943.
  17. ^ Svenska kyrkan Botkyrka församling, Botkyrka kyrka.
  18. ^ Matteus kyrka i Stockholm.
  19. ^ Blandteknik, Skiss Svenska Handelsbanken, Stockholm, 1958, glasmålning och emalj., 29 x 14 cm.
  20. ^ Kringla, Huddinge, f.d. tingsrätt.
  21. ^ Ny altartavla i Brännkyrk kyrka.
  22. ^ Brännkyrka kyrka, Brännkyrka församling.
  23. ^ Den ersatte en tidigare altartavla från 1979, målad av Einar Forseth, som visade Kristus i en mandorla i mitten, med barn och besvärade människor vid sidorna, ett motiv hämtat från Matt. 11:28: Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro. Den gamla altartavlan hänger numera i Salomosalen i församlingshemmet.
  24. ^ Storkyrkan, Historia, Ombyggnader under 1900-talet.
  25. ^ Statens porträttsamling förvaltas av Nationalmuseum och visas på Gripsholms slott, Mariefred.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]