Transpiranto

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Transpiranto är ett skämtspråk som framför allt förekommer i Grönköpings Veckoblad. Det introducerades 1929 av Nils Hasselskog (1892–1936) i en artikel om "Världsspråk i Grönköpings skola",[1] där det framställdes som ett alternativ till esperanto och andra liknande konstgjorda språk[2] och som "fredsspråk" hade fördelar framför "dödande" språk som latin, engelska, tyska och portugisiska.

Vid denna tid undervisades ännu inte i främmande språk i folkskolan, medan Arbetarnas bildningsförbund (ABF) hade nästan lika många studiegrupper i esperanto som i engelska.[3] För den som inte fått tillfälle att lära sig främmande språk i skolan, var alltså esperanto ett aktuellt alternativ till engelska. Inom esperantorörelsen fanns en tro på att användningen av ett gemensamt konstgjort språk skulle bidra till världsfreden, något som Hasselskog gycklade med i sin artikel. Namnet transpiranto, som det nya språket fått för sin "klarfattlighet", skulle alltså associera till transparens, till esperanto och till olika reformerade versioner av esperanto som publicerades under 1900-talets första årtionden, men leder tankarna i första hand till transpiration eller svettning.

I artikeln presenterades transpiranto med en översättning av första versen av Runebergs Vårt land jämte några fraser att användas i skolundervisningen. Hasselskog gjorde senare en översättning av Studentsången för Juvenalorden i Uppsala men utvecklade aldrig språket vidare. I slutet av 1940-talet togs transpiranto upp av andra bidragsgivare till Grönköpings Veckoblad, där det sedan dess främst används för att återge kända dikter och sångtexter. Mer eller mindre absurda parlörfraser har också översatts.

Transpiranto konstrueras genom utbyte av orden i en svensk text omväxlande med motsvarande ord i andra språk som läsaren förväntas känna igen, med svenska synonymer och inte minst med svensk slang. Resultatet blir högst individuellt och beror helt på översättarens språkliga fantasi. Komik uppstår genom stilbrott och medvetna felöversättningar.[4]

Religionshistorikern Leif Nordenstorm argumenterar i en artikel för att Hasselskogs transpiranto inte skulle parodiera esperanto utan alternativen till detta språk, och att det fick rollen som esperantoparodi först då alternativen fallit i glömska, och andra tog upp språket på 1940-talet.[5]

Hasselskogs artikel sammanföll emellertid i tid med rapporteringen om esperantoundervisning vid en skola i Stockholm,[6] något som Hasselskog också nämner.[7] En annan uppfattning är därför att Hasselskogs satir verkligen gällde esperanto och tron på esperanto som ett bidrag till världsfreden.

Efter andra världskriget har engelskan fått den ställning som internationellt hjälpspråk som esperanto och andra konstgjorda språk var avsedda för, och dessa odlas numera av ett mindre antal särskilt intresserade.[8] Transpiranto lever därmed vidare som ett språkligt skämt oberoende av sina förebilder.

I Grönköpings Veckoblad tillskrivs alla översättningar språkets upphovsman folkskolläraren, senare grundrektorn Ludvig Hagwald, vars namn ibland översätts med Ludoviko Hagwaldo. Totalt har mer än 200 svenska dikter och sånger publicerats som så kallade "transpirationer".

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Transpirationer och annan vers från Grönköping : antologi med inledning av Seth Bremberg. Wahlström och Widstrand, 1958.
  • Transpirantologia svejsa : ett axplock av Kon.-riket Sveriges odödligaste skaldekonst tolkad till världsspråket transpiranto av J. Alfr-dsson V-stl-nd. Bok och bild, 1968.
  • Staden i mitt hjärta : poesi och transpiranto från Grönköping / A:lfr-d V:stl-nd och Ludvig Hagwald. Lind & Co., 2010.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Grönköpings veckoblad nr 8, augusti 1929; Grönköping i helg och söcken 1930, s. 56 ff.
  2. ^ Hasselskog syftar på ido och volapük, som båda fått sina namn medvetet förvrängda.
  3. ^ Nordenstorm, se nedan, s. 98
  4. ^ Studentsångens "knyta förbund i den lund" har således blivit "knopa bandage in plantage", där "förbund" ersatts med en synonym till "förband".
  5. ^ Leif Nordenstorm: Transpiranto: antisemitism, xenophobia or just a joke? Esperantologio, Esperanto Studies. nr 6, 2013, s. 97-108.
  6. ^ Ernfrid Malmgren: Esperanto-undervisning i Stockholm. Svensk läraretidning nr 26, 26 juni 1929, s. 525–526. Samma tidning skrev om alternativ till esperanto i nr 27, 4 juli 1928, s. 511. Hasselskog var till yrket folkskollärare och kan förväntas ha läst denna tidning.
  7. ^ Hasselskog, Världsspråk i Grönköpings skola, citat: "Särskilt glädjande är, det fredsspråksidéen börjat vinna fast fot i vårt lands ungdomsskolor, såväl k. huvudstadens som annorstädes hän,..."
  8. ^ Se t.ex. Svenska Esperantoförbundet med cirka 500 medlemmar.