Moldavien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Moldova (olika betydelser).

Koordinater: 47°N 29°Ö / 47°N 29°Ö / 47; 29

Republiken Moldavien
Republica Moldova
Република Молдова
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Limba Noastră ("Vårt språk")
Huvudstad Chișinău (på svenska äv. Kishinev[1])
Största stad Chișinău (cirka 723 500 inv.) (2012)
Officiellt språk moldaviska (rumänska)*)
ryska
ukrainska[1]
gagauziska
Statsskick republik
 -  president Nicolae Timofti
 -  premiärminister Iurie Leancă
Självständighet från Sovjetunionen 
 -  Erkänd 27 augusti 1991 
Area
 -  Totalt 33 846 km² (135:e)
 -  Vatten (%) 1,4 %
Befolkning
 -   års uppskattning 3 559 500 (2012)[2] (118:e)
 -  Befolkningstäthet 111,4/km² (57:e)
HDI (2012) 0,660[3] (113:e)
Valuta Moldavisk leu (MDL)
Tidszon UTC+2
Topografi
 -  Högsta punkt Dealul Bălănești, 430 m ö.h.
 -  Längsta flod Dnjestr (Nistru), 1370 km
Nationaldag 27 augusti
Nationalitetsmärke MD
Landskod MD, MDA
Landsnummer +373
*) Enligt konstitutionen är moldaviska officiellt språk, men detta anses mer eller mindre identiskt med rumänska, det officiella språket i grannlandet Rumänien.

Moldavien (rumänska: Moldova[4] och historiskt Moldau[5], moldaviska: Молдова), officiellt Republiken Moldavien (rumänska: Republica Moldova, moldaviska: Република Молдова), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. I landet, som är ett av Europas fattigaste, bor 3,5 miljoner invånare. Huvudstaden heter Chișinău. Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen men det politiska läget är instabilt och kan snabbt ändras.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Under antiken beboddes Moldavien av dakerna. På grund av sitt strategiska läge i östra Europa nära Asien har området som nu är Moldavien utstått flertalet invasioner.

medeltiden invaderades området först av Kievriket (Kievskaja Rus) och senare av mongolväldet. Omkring år 1350 uppstod furstendömet Moldau. Detta var underställt och tributskyldigt till det Osmanska riket, men fick behålla sin politiska autonomi, från år 1513 och fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet som Guvernementet Bessarabien. Furstendömet kom att bestå fram till år 1859, då Moldova, undantaget dess nordöstra del vilken kom att stå kvar under rysk överhöghet, gick samman med grannstaten Valakiet och år 1861 utropade nationalstaten Rumänien.

Dagens Moldavien grundas[redigera | redigera wikitext]

Efter den ryska revolutionen utropades Bessarabien, som omfattade dagens Moldavien och en mindre del av Ukraina, till en självständig stat den 2 december 1917. I slutet av första världskriget tillföll detta Rumänien. År 1918 tog kommunisterna makten i Bessarabien, vilket föranledde en rumänsk militär invasion. Den 27 mars 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat bessarabiskt parlament, med 86 ja-röster, 3 nej-röster och 36 blanka röster.[6] Enligt vissa vittnesmål bemöttes beslutet om anslutning med hurrarop och glädje ute på gatorna.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

I enlighet med Molotov-Ribbentroppaktens hemliga tilläggsprotokoll tillföll Bessarabien Sovjet och den 2 augusti 1940 ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor och regionen Transnistrien införlivades i Moldavien. Med stöd från Tyskland kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Efter andra världskrigets slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86 % av de styrande ersattes med icke-rumäner (ryssar). Under Stalin deporterades ett stort antal moldaver till Sibirien och Kazakstan, medan ryssar samtidigt deporterades till Moldavien.

Självständighet från Sovjet[redigera | redigera wikitext]

Landet var en av delrepublikerna i Sovjetunionen, Moldaviska SSR, 1940-1941 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade Transnistrien sin självständighet från Moldavien, vilket ledde till ett kort men blodigt inbördeskrig. Efter intervention av den ryska 14:e armén uppnåddes en vapenvila som i praktiken innebär ett dödläge. Konflikten är således än idag inte löst och Moldavien är fortfarande ett delat land. Efter Sovjetunionens fall styrdes Moldavien först av icke-kommunister, men landet styrs sedan 2001 åter av en kommunistisk president och ett kommunistiskt parlament (kommunisterna innehar 56 av 101 mandat). Valen ses överlag som grundläggande fria och demokratiska av världssamfundet men landet uppvisar brister vad gäller mediafrihet och mänskliga rättigheter. Till en början stödde folkopinionen planer på en återförening med Rumänien, men i en folkomröstning 1994 röstade en stor majoritet mot detta (endast 10 % röstade för). Moldavien har tidigare isolerat sig från andra länder, men har under senare år allt mer närmat sig EU och USA samt sökt distansera sig från Ryssland.

Ryskspråkiga separatister har i Transnistrien utropat en självständig stat och i söder har gagauzerna, ett kristet turkspråkigt folk, erhållit autonomi. I och med att den serbiska provinsen Kosovo erhållit internationellt erkännande som en självständig stat, anser man i Transnistrien att ett nytt folkrättsligt prejudikat bildats, enligt vilket även andra europeiska utbrytarstater, exempelvis Transnistrien, har rätt att hävda nationell självständighet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Engelskspråkig karta över Moldavien.
Moldova.jpg

Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra Europa, nordöst om bergssystemet Karpaterna och nordväst om Svarta havet, i utkanten av det ukrainska slättlandet som breder ut sig åt nordöst. Det gränsar i väster till Rumänien och i öster, norr och söder till Ukraina. Moldavien sträcker sig drygt 350 kilometer i nord-sydlig riktning och drygt 150 kilometer i öst-västlig och har en yta på 33 843 km². Större delen av landet ligger mellan floderna Dnjestr och Prut. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med Donau innan den mynnar ut i Svarta havet. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen Transnistrien (cirka 12 % av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är Răut (Reut), Kogolnik, Bîc och Botna. I norr gränsar landet till den podoliska platån (Podolien) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet.

Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns stäpp. Den norra delen av landet är kuperad. Moldaviens högsta berg är Dealul Bălănești, 429 meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt svartjorden på stäppen i söder, och kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva jordbruksregionerna i området, med storodling av frukt och vin. Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels björk- och ekskog i landets centrala del, kallad Codrii ("skogarna"). Bland den inhemska faunan märks rådjur, vildsvin, hare, räv, vessla, iller, lodjur och gnagare.

Bland naturtillgångar märks bördig jord, petroleum, naturgas, kalk, lera och brunkol.

Moldavien har ett torrt, tempererat kontinentalt klimat med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast kustklimat, medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar nederbörden, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder till följd av den östliga vinden relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25 °C; under vintern dalar den snabbt ner till under 0 °C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 20 °C; i januari varierar genomsnittet regionalt från -1 °C till -6 °C.

Den högsta temperatur som var registrerat i Moldavien är +41.5 °C i Camenca och den lägsta -35.5 °C i Brătușeni.

Städer i Moldavien[redigera | redigera wikitext]

Nr Stad Befolkning Distrikt
1 Chișinău 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal723 500 -
2 Tiraspol 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal158 069 Transnistrien
3 Bălți 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal122 699 -
4 Tighina 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal97 027 -
5 Rîbnița 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal53 648 Rîbnița rajon
6 Cahul 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal35 488 Cahul rajon
7 Ungheni 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal35 311 Ungheni rajon
8 Soroca 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal28 362 Soroca rajon
9 Orhei 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal25 641 Orhei rajon

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Karta över den administrativa indelningen (notera att Transnistrien ej är utsatt som autonomt såsom Gagauzien är).

Moldavien är indelat i 32 distrikt (rajoner), tre städer (municipii) med administrativ status likvärdig landets rajoner (Bălți, Bender (Tighina), Chișinău) och två halvautonoma regioner (Gagauzien och det separatistiska Transnistrien, vars status fortfarande är omstridd: Transnistrien är de jure en del av Moldavien, då dess självständighet inte erkänts av någon stat, men de facto kontrolleras det inte av den moldaviska regeringen).

Moldaviens rajoner:

Politik[redigera | redigera wikitext]

Moldavien är en parlamentarisk republik. Parlamentet har en kammare med 101 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer sedan president, som fungerar som statschef, genom sluten omröstning. Sedan den konstitutionella reformen år 2000 krävs en majoritet på tre femtedelar av de 101 ledamöternas röster, vilket vill säga sextioen röster. Presidenten utser en premiärminister som i sin tur bildar en regering. För båda krävs parlamentets godkännande.

För närvarande är Mihai Ghimpu president och Vlad Filat premiärminister.

Kommunistpartiet, som var proryskt och förespråkade bättre relationer med Ryssland vid tiden för valet 2001, gjorde efter Rysslands svala bemötande en helomvändning till valet den 6 mars 2005 och blev proeuropeiskt. Kommunistpartiet fick i det valet 46 procent av rösterna och intog således 56 av de 101 sätena i parlamentet. Det näst största partiet är det demokratiska blocket, som fick 28,5 % av rösterna och 34 säten; detta block är en koalition bestående av tre partier: "Alliansen vårt Moldavien" under ledning av Serafim Urechean, borgmästaren i Chișinău, Demokratiska partiet under ledning av Dumitru Diacov, tidigare talman i parlamentet, och det Socialliberala partiet under ledning av nationalekonomen Oleg Serebrian. Det kristdemokratiska högerpartiet under ledning av Iurie Rosca fick 9,1 % av rösterna och intog 11 säten.

Sedan kommunisterna segrat även i valet 2005 omvaldes Vladimir Voronin som president den 4 april 2005. Eftersom Kommunistpartiet inte hade mer än 56 parlamentsledamöter var Voronin tvungen att samla röster utanför det egna partiet. Det demokratiska blocket och kristdemokraterna underlät att utse egna presidentkandidater; den ende utmanaren till Voronin, Gheorghe Duca, Vetenskapsakademins ordförande, fick endast en röst, och Voronin kunde slutligen få ihop 75 röster, vilket är 14 mer än minimumkravet för omval. Tjugotre parlamentariker i partialliansen Vårt Moldavien följde partiledaren Serafim Urecheans uppmaning att bojkotta presidentvalet. De 22 ledamöterna i de två övriga partierna i det demokratiska blocket, samt de kristdemokratiska ledamöterna, deltog i valet. Två röster ogiltigförklarades.

Efter valet 2009 fick Kommunistpartiet återigen egen majoritet i parlamentet, med 60 mandat gentemot övriga partiers 41 mandat. Rykten och anklagelser om manipulation och röstfusk (exempelvis hävdade flera rumänska tidningar att även avlidna människor hade "röstat" för kommunisterna)[7] vann inget större gehör utomlands; däremot utbröt våldsamma kravaller i centrala Chișinău då tiotusentals människor protesterade mot kommunisternas valseger. Många av demonstranterna var så kallade "unionister", förespråkare för Moldaviens anslutning till Rumänien såsom före Sovjets ockupation av området år 1940.

Polisen tog till brutala metoder för att bekämpa protesterna, vilket uppmärksammades av Amnesty[8]. Nyval utlystes, och här fick således en koalition av fyra högerliberala partier en större procentandel av rösterna än Voronins kommunistparti.[9]

Dock hade vare sig Kommunistpartiet eller "Alliansen för Europeisk integration" de 61 mandat som krävdes för att utse en president, och därför ägde ännu ett val rum år 2010. Här gick Kommunistpartiet back ännu mer, medan tre högerliberala partier nu bara var två mandat ifrån de 61 som krävdes för att utnämna en president. Moldaviens högsta domstol beslutade slutligen att regeringen kunde bestå utan den absoluta majoritet som krävs för att välja en president,[10] och nästa val kommer därför äga rum år 2014.

Se även:

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Moldavien har ett gott klimat och bördig jord, men saknar större naturtillgångar, vilket gör det till ett jordbruksland. Ekonomin baseras huvudsakligen på jordbruk, med odling av frukt, grönsaker, vin och tobak. Jordbruksprodukter, livsmedel, textilier och metaller är de vanligaste exportvarorna. Petroleum, kol och naturgas importeras från Ryssland.

Under sovjettiden var Moldavien den främsta leverantören av vin, grönsaker och frukt till de andra sovjetrepublikerna. Förlusten av denna marknad, energiberoendet av rysk gas, den betydande emigrationen (främst av ryssar och ukrainare) och förlusten av Transnistrien, landets främsta industriregion, till separatister, bidrog till att kraftigt försvaga den moldaviska ekonomin och föranledde ett dramatiskt fall i landets Bruttonationalprodukt.

Problem med energiförsörjningen har bidragit till en kraftig nedgång i industriproduktionen sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991. De första tio åren efter självständigheten skedde en kraftig liberalisering av landets ekonomi, men under de senaste åren har kommunistpartiet, då det återfått makten, försökt återställa mycket av detta. Landet präglas av fattigdom. Moldavien är Europas fattigaste land och omkring 1 miljon invånare har lämnat landet för att finna arbete annorstädes, och det beräknas att en tredjedel av de kvarvarande skulle resa utomlands om de fick chansen.

De första tecknen på återhämtning år 2000 följdes av flera år av stark tillväxt (mer än 8 % under den första halvan av 2005). Dock har avsaknaden av strukturella reformer och en svart ekonomi på nästan 40 % av BNP orsakat tvåsiffrig inflation (mellan 12 % och 15 % per år) och ett betydande handelsunderskott (delvis uppvägt av de pengar moldaver arbetande i utlandet sänder hem).

Moldavien har 174 vinframställande fabriker.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Karta med det historisk-geografiska området Moldavien i gult, resterande Rumänien i blått och den nuvarande statsgränsen i svart.
Demografisk utveckling 1992-2003 i tusetal invånare (enligt FAO).

Moldavien har cirka 3,5 miljoner invånare på en yta av 33 800 km². Enligt officiella siffror har omkring en fjärdedel av befolkningen (främst bland de ryska och ukrainska minoriteterna) utvandrat till utlandet (främst till länder i Västeuropa, samt Ryssland och Ukraina) av ekonomiska skäl. Nästan alla i Moldavien är skriv- och läskunniga. Befolkningens medelålder är 32 år. Att definiera de etniska grupperna i Moldavien är kontroversiellt. Den huvudsakliga kontroversen gäller skillnaden mellan moldaver och rumäner, och där även skillnaden mellan moldaviska och rumänska. Skillnaden mellan moldaver och rumäner är en mycket omdiskuterad politisk fråga där en sida argumenterar för att moldaver är en egen etnisk grupp separat från den rumänska etniciteten, medan den andra sidan hävdar att moldaver är en undergrupp till rumänerna. Problemets rötter ligger långt tillbaka i historien och frågan är politiskt mycket känslig på grund av att Rumänien har historiskt grundade territoriella anspråk på områden som numera hör till Moldavien. Försök att hävda den rumänska etniciteten och språket i Moldavien framkallar därför nationalistiska motreaktioner och ett avvisande av anspråken som ett led i förmenta rumänska expansionsstrategier. Det historiska området Moldavien omfattar delar som idag tillhör Rumänien (och därtill även delar som är ukrainska), och den moldaviska dialekten av rumänska talas även på den rumänska sidan gränsen, men där görs ingen åtskillnad av rumäner och moldaver såsom är fallet i staten Moldavien.

De senaste uppgifterna kommer från 2004 års folkräkning, men siffrorna är omdiskuterade.[11]

Folkgrupp Andel
(%)
moldaver/rumäner 78,0
ukrainare 8,4
ryssar 5,9
gagauzer 4,4
bulgarer 1,9
övriga 1,0
ej svar 0,4

Den officiella folkräkningen visar att 75,8% är moldaver och 2,2% är rumäner, men på grund av debatten räknar de flesta organisationer dem som en etnicitet. Denna folkräkning berörde inte Transnistrien, med mellan 750 000 och 900 000 invånare, där den rumänsktalande befolkningen endast utgör en relativ majoritet på något mer än 40 % av befolkningen, mot 25 % ukrainare och 20 % ryssar.

Två tredjedelar av invånarna talar moldaviska, en dialekt av rumänska (men som tidigare av de moldaviska myndigheterna förklarades vara ett separat språk). Andra språk som talas är ryska och ukrainska. Omkring 70 % av befolkningen kan tala både rumänska och ryska.

De största religionerna i Moldavien är

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Mihai Eminescu, Rumäniens och Moldaviens nationalskald.

Moldaviens kultur härstammar från och är huvudsakligen influerad av den rumänska kulturen, vars rötter går tillbaka till 200-talet, tiden för den romerska kolonisationen av Dakien. Den kulturella samhörigheten beror på att majoriteten av Moldaviens befolkning, moldaverna, är av samma etnicitet som rumänerna.

Under århundradena efter det romerska tillbakadragandet år 271, mottog invånarna i regionen influenser via kontakter med det bysantinska riket, slaviska och ungerska grannfolk, och senare från osmanska turkar. Från 1800-talet blev en stark västeuropeisk, särskilt fransk, påverkan synbar i rumänsk litteratur och konst. Den uppkomna blandningen har gett upphov till en rik kulturtradition. Även om utländska kontakter var en ofrånkomlig följd av regionens geografi, har dessas inflytande endast bidragit till att förhöja en livskraftig populärkultur.[källa behövs]

Befolkningen i regionen började allmänt identifiera sig som "moldaver" under 1300-talet, men upprätthöll fortsättningsvis nära kulturella band med andra rumänska grupper. Östmoldaverna, befolkningen i Bessarabien och Transnistrien, mottog dock också influenser av slavisk kultur från det angränsande Ukraina. Under perioderna 1812-1917, och 1944-1989, påverkades östmoldaverna av rysk och sovjetisk administrativ kontroll, så väl som av etnisk rysk immigration.

Bessarabien var en av de minst utvecklade, och en av de med lägst utbildad befolkning av Sovjetunionenss europeiska regioner. År 1930 var läs- och skrivkunnigheten bara 40 %, enligt en rumänsk folkräkning. Även om sovjetiska myndigheter främjade utbildning (inte minst för att sprida kommunistisk ideologi), gjorde de även allt de kunde för att bryta regionens kulturella band med Rumänien. Med många etniskt rumänska intellektuella som antingen flydde, blev dödade, eller deporterades både under och efter andra världskriget, förvärrades Bessarabiens kulturella och bildningsmässiga situation.

För att fylla tomrummet utvecklade sovjetiska myndigheter stadskulturella och vetenskapliga centra och institutioner som sedermera fylldes med ryssar, och med andra icke-rumänska etniciteter, men detta var en kultur som var påtvingad och främmande. Den urbana kulturen kom från Moskva; den etniskt rumänska befolkningen på landsbygden tilläts uttrycka sig bara inom folklore eller folkkonst.

Fastän folkkonsterna blomstrade, var likheterna med rumänsk kultur dolda. Musik och dans, i synnerhet uppmuntrad av sovjetiska myndigheter, gjordes till PR-nummer, men förvrängdes subtilt för att undangömma deras rumänska ursprung. Ett exempel är den nationella folkdräkten, för vilken den traditionella rumänska mockasinen (opinca) ersattes av den ryska stöveln.

Moldaviens folkkultur är synnerligen rik, och den mycket gamla folkballaden, "Mioritan", "Meșterul Manole" spelar en central roll i den traditionella kulturen. Folktraditioner, innefattande keramikproduktion och vävning, utövas fortsättningsvis i landsbygdsområden. Folkkulturtraditionen främjas på nationell nivå och representeras av, bland andra grupper, republikens danssällskap, Joc, och av folkkören, Doina.

Nationella helgdagar[redigera | redigera wikitext]

  • 27 augusti - Ziua Independenței - Självständighetsdagen
  • 31 augusti - Limba noastră - ung. Språkdagen

Moldavien i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Det påhittade landet Syldavien som förekommer i några album med Tintin har lånat delar av sitt namn från Moldavien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nicholas Harris (översättare Jann Westrup): Illustrerad världsatlas, Rabén & Sjögren, Stockholm 1995, sida 11 ISBN 91 29 62841 5
  2. ^ National Bureau of Statistics i Republiken Moldavien
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ [1]
  5. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1934
  6. ^ http://depts.washington.edu/cartah/text_archive/clark/bc_17.shtml#bc_17
  7. ^ http://www.cotidianul.ro/cum_voteaza_mortii_in_republica_moldova-79772.html - "Hur de döda röstar i Republiken Moldavien", en artikel i den rumänska dagstidningen "Cotidianul"
  8. ^ http://www.amnesty.org/en/appeals-for-action/protect-peaceful-moldovan-protesters-police-ill-treatment
  9. ^ http://www.guardian.co.uk/world/2009/jul/30/moldova-votes-communists-out
  10. ^ https://archive.is/20120524191741/www.monstersandcritics.com/news/europe/news/article_1618104.php/Council-of-Europe-official-upbeat-on-ending-Moldova-s-stalemate
  11. ^ *Det officiella resultatet av 2004 års folkräkning Statistica Moldovei. Det i sammanhaget centrala dokumentet har beteckningen i. Populația după naționalitate și limba, în care vorbește de obicei.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]