Uppdrag granskning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppdrag granskning
Kristallen-vinnarna i Uppdrag granskning + Per Fjellström
Uppdrag gransknings reportage TeliaSoneraUzbekistanaffären, blev vinnare av Kristallen 2013 i kategorin Årets granskning. På bilden programledaren Janne Josefsson, fotoredigerare Ola Christoffersson, reportrarna Sven Bergman, Joachim Dyfvermark och Fredrik Laurin. Längst till höger står Per Fjellström, producent för Årets dokumentärprogram "Stenbeck – den motsägelsefulle kapitalisten".
Genre Samhäll
Längd (per avsnitt) 60 minuter
Antal säsonger 13
Land  Sverige
Produktion
Produktionsbolag SVT
Sändning
Originalvisning 17 januari 2001-

Uppdrag granskning är ett svenskt TV-program för undersökande journalistik som sänds i Sveriges Television. Mest känd av de medverkande reportrarna är Janne Josefsson, men dess redaktion består sammanlagt av ungefär 30 personer med huvudredaktion i Göteborg. Ansvarig utgivare är Nils Hanson som även är projektledare för programserien. Programmet började sändas den 17 januari 2001[1], och ersatte då Norra Magasinet, Striptease och Reportrarna.

Programmet sänds 45 veckor om året och når varje vecka (2011) cirka tio procent av befolkningen. Uppdrag granskning har stort genomslag i samhällsdebatten och har sedan starten 2001 erövrat en lång rad nationella och internationella utmärkelser.

När Uppdrag granskning började sändas ärvde det redaktionsresurser från de tre program som det ersatte och hade därför redaktioner på fyra orter, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. I april 2008 meddelade SVT att redaktionerna i Stockholm och Malmö skulle läggas ned och Luleåredaktionen bantas.[2]

Programmet leddes ursprungligen av Kattis Ahlström från en studio i Stockholm. Hon efterträddes av Karin Hübinette hösten 2002. Hösten 2006 flyttade programmet till Göteborg och Janne Josefsson och Karin Mattisson blev nya programledare. Samtidigt slutade man presentera programmet från en studio.[3]

Medarbetare[redigera | redigera wikitext]

Följande personer arbetar i redaktionen för Uppdrag granskning:

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Reportage som valstugorna där flera politiker gjorde främlingsfientliga uttalanden, de misstänkta mutorna i exporten av JAS 39 Gripen och reportaget "Den andra våldtäkten" om en våldtäkt i Bjästa har belönats med Bonniers Stora Journalistpris. Reportage om arbetsförhållandena för städare på McDonalds, när kyrkogårdsarbetare krossade kistor, hur den odlade laxen tär på havet, och hur påven försökte skydda en förintelseförnekare är andra reportage som fått svenska och internationella utmärkelser som Årets Miljöjournalist, The IRE-award (Investigative Reporters and Editors), och Kristallen 2010. Ett av Uppdrag gransknings mest uppmärksammaste program, var i november 2004, då programmet avslöjade att M/S Estonia fraktat militär elektronik, två veckor, respektive en vecka före olyckan. Kristallen 2013 gick till programmet för årets granskning med reportaget TeliaSonera – Uzbekistanaffären.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Uppdrag granskning har vid upprepade tillfällen blivit fällda av Granskningsnämnden för radio och TV. Senaste inslaget som fälldes var 2013 när reportaget om hockeylaget Leksands IF fälldes.

Programmet har också fått omfattande kritik för att det "hänger ut" enskilda personer. Intervjuoffer får ingen eller liten möjlighet att förbereda sig för intervjuer. Enskilda personer som redaktionen har bestämt sig för är "bovar" i dramat framställs med negativ dramaturgi.[4]

Reportage[redigera | redigera wikitext]

För en mer komplett lista, se Lista över avsnitt av Uppdrag granskning.

Under de år som Uppdrag granskning sänts har det gjorts en mängd reportage. De som nämns nedan är bara ett axplock av de reportage som blivit mest uppmärksammade.

2001[redigera | redigera wikitext]

2002[redigera | redigera wikitext]

2003[redigera | redigera wikitext]

2004[redigera | redigera wikitext]

2006[redigera | redigera wikitext]

  • Hösten: Svensk vapenexport
  • Hösten: Krogvakters trovärdighet

2007[redigera | redigera wikitext]

  • Februari: Avslöjandet om misstänkta mutor i exporten av JAS 39 Gripen
  • December: "I takt med tiden", om det systematiska köttfusket på ICA
  • April: Fallet Louise

2008[redigera | redigera wikitext]

  • Oktober: "Dyrkat lås" Låsskandalen kring ASSA:s bästsäljare.
  • Oktober: "Sveriges dyraste motorväg" Om byggplanen Förbifart Stockholm.[5]
  • September: "Fasaden", en granskning av scientologkyrkan
  • Maj: Den sista vilan om brott mot griftefrid vid gravsättning.
  • April: "Josefs öde" - om den svensk-franska FN-operationen Artemis i Kongo 2003 när fransmännen torterade en fånge utan att svenskarna ingrep.

2009[redigera | redigera wikitext]

  • Juni: Historien om FlyMe
  • Mars: "Den förbjudna frågan", om Sveriges ovilja att ta sig an konsekvenserna av kusinäktenskap.
  • Mars Om hur västsahariska flyktingars fisk blir Omega 3 piller i svenska apotek.
  • Februari: "Det rosa guldet" om hur den odlade laxen utarmar havet.
  • Januari: Det svenska korståget, granskning av SSPX

2010[redigera | redigera wikitext]

  • Oktober: Mutskandalen i Göteborg
  • September: "Euro-orphans" om hur barnen till gästarbetarna i RUT och ROT programmen lämnas hemma när föräldrarna flyttar till Sverige.
  • April: Om byggherren Stefan Allbäck.
  • April: Om hur växlingsföretag som till exempel Forex medverkar till penningtvätt.
  • Mars: "Den andra våldtäkten", om ett par tonårsvåldtäkter i orten Bjästa utanför Örnsköldsvik, där våldtäktsmannen fick mer stöd än offren. Belönat med Kristallen 2010.
  • Februari: Om billig tandvård som kan bli dyr. Dessutom granskas tv-programmet "Det okända" som ringer upp folk och påstår att deras anhöriga har blivit spöken.
  • Januari: "Brevet till Mari-Louise", om Mari-Louise i Grängesberg som tog sitt liv i samband med att hennes sjukpenning från Försäkringskassan skulle dras in.

2011[redigera | redigera wikitext]

  • Januari: Sanningen om IKEA - hur Ingvar Kamprad styr IKEA via en hemlig stiftelse trots påståenden om motsatsen.

2012[redigera | redigera wikitext]

2013[redigera | redigera wikitext]

  • Februari: Blodracet, om längdskidåkningen och de höga blodvärdena, som kan indikera bloddopning, under 90-talet.
  • * Att spricka hela vägen, om perinealruptur grad 3 och 4 (sfinkterruptur) under förlossning.

Vinjett[redigera | redigera wikitext]

Uppdrag gransknings första vinjett producerades av designbyrån Bob 601. Som signatur användes en redigerad version av Miles Davis Mystery.

När programmet flyttade till Göteborg år 2006 fick programmet en ny signaturmelodi, specialkomponerad av Jean-Paul Wall. Från och med 2011 används en vinjett där kameran rör sig framåt i folktomma korridorer, i ett sjukhus, en skola, ett snabbköp, en utsmyckad salong, och en gångtunnel. Den producerades av produktionsbolaget Brokendoll. Vinjettmusiken är en uppdaterad version av Jean-Paul Walls signatur från 2006.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Striptease”. Svensk mediedatabas. 2000-. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22Uppdrag+granskning%22+typ%3Atv&sort=OLDEST. Läst 14 augusti 2012. 
  2. ^ ”SVT storstädar - tar bort 400 jobb”. Norrbottenskuriren. 4 april 2008. http://www.kuriren.nu/nyheter/svt-storstadar-tar-bort-400-jobb-3451693.aspx. 
  3. ^ ”Ny programledare på Uppdrag granskning”. Sydsvenskan. 31 maj 2006. http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/ny-programledare-pa-uppdrag-granskning/. 
  4. ^ Ronge, Paul. När Janne Josefsson ringer. Sundbyberg: Optimal. ISBN 978-91-7241-165-4 
  5. ^ Sveriges dyraste motorväg
  6. ^ ”Ny vinjett för Uppdrag Granskning”. Resumé. 21 mars 2011. http://www.resume.se/nyheter/tv/2011/03/21/ny-vinjett-for-uppdrag-gra/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]